Nu tändas ljusen...
En av de saker jag uppskattar den här tiden på året är när det ges möjlighet till s k natt- eller mörkerfotografering. För några veckor sedan gav jag och en fotokompis oss ut i den upplysta staden. Jag prövade nattfotografering för första gången förra året ungefär vid den här tiden och jag måste säga att jag blev riktigt biten. Fotoklubben hade då en träff med nattfotografering som tema. Vi skulle mötas vid Slottet i stan 18.30. Stan är då Halmstad. Jag jobbade till 19, men eftersom jag var mycket nyfiken på det hela, sa jag att jag kommer, men att jag blir lite sen. Halv åtta var jag på plats utanför Slottet. Ensam. Inte så konstigt tänkte jag. De är väl runt omkring och fotograferar och annat. De dyker väl upp så småningom. Under tiden får jag väl testa mig fram helt enkelt tänkte jag. Halv elva råkade jag kasta ett öga på kyrktornets klocka. Tiden hade bara försvunnit. Ingen av de andra klubbmedlemmarna hade synts till på hela kvällen. Det visade sig senare att de hade rört sig över hela stan.
Jag testade olika bländare och tider. Jag prövade vitbalanser men höll fast vid låga ISO. Jag fotograferade mig igenom kamerans vitbalansalternativ, men prövade mig även igenom Kelvintalen för att se om det var något där som jag gillade. Jag fann ett Kelvintal relativt nära värdet för vitbalansalternativet skugga. Eftersom jag ville ha en varm ton i bilden valde jag därför att i fortsättningen av mitt nattfotograferingsäventyr att använda Skugga. Expoeringsmässigt är det måhända inte det rätta, men för mig har alltid det ljus som staden utstrålar kvälls eller nattetid varit varmt och välkomnande. Och det var den känslan jag ville föröka fånga på bild. Stativ och trådutlösare var perfekta hjälpmedel här.
Jag kom relativt snabbt att fastna för en bländare på f20 - f22. Mest för att de skapade intressanta stjärnstråleffekter kring olika ljuskällor. Kitsch kan tyckas, men även om jag är långt ifrån den förste att använda små bländare vid nattfotografering för att uppnå just den effekten ville jag göra det ändå för att ge mina bilder ett slags signum. Något som skulle göra mina bilder igenkänningsbara.
Självklart blev det bilder med ljusspår efter trafiken. Vägen vid den nya bussterminalen passade bra för detta.
En stad blir till en helt annan i mörkret och lamporna sken. Bekanta miljöer ändrar skepnad och känns nästan inte längre igen. Den här valde jag att konvertera till svartvitt.
Medan andra, som den här tagen från Slottsbron utöver Nissan i Halmstad och med hamnsilon i bakgrunden är en bekant vy för många. Vi är många som går, cyklar eller kör bil över Slottsbron varje för att komma till och från våra jobb. Scenen är därför inte unik. Vi är många som delar den. Det är en vardagsscen så här års om vädret tillåter det.
En vy från Slottsbron över Nissan mot den s k västra förstaden i Halmstad. Den här stadsdelen växte fram i samband med att järnvägen kom till stan. Stora massiva stenhus som utstrålar stabilitet och pondus.
Järnvägsstation i Halmstad sedd från söder.
För ca tre veckor sedan var jag och en fotokompis ute och nattfotograferade vid stationsområdet av den ganska enkla anledningen att till synes ganska triviala området i dagsljus får något annat över sig i gatlyktornas sken.
Återigen Nissan i Halmstad. Det är svårt att låta bli att fotografera ljuskällor i närheten av speglande vatten.
Träden som får bära upp ljusslingor för att skapa julstämning blir till sina egna små galaxer med ett otal stora och små stjärnor som strålar ut i mörkret. Istället för ljusårs avstånd dem i mellan är avståndet omedelbart.
En stad i ljus är en speciell plats och att då gå på upptäcktsfärd i sin egen stad är hänförande. Har ni inte gjort det än, så gör det. Det ligger en helt ny stad och väntar på att bli upptäckt. Det enda som behövs är en kamera, ett objektiv, ett stativ och en trådutlösare. Så fort vädret tillåter det ska jag ge mig ut och upptäcka en annan del av den nattliga staden.
TheInvisibleJackal
MvH
Johnny
Roligt att jag kunde inspirera.
Hälsningar Jörgen