I snöskrud

I lördags for jag och hustrun upp till Hallandsåsen igen. Inte för att jag ville försöka mig på att ta ytterligare lite bilder på hökugglan där utan för att försöka fånga det fantastiska vinterlandskapet som rådde där. Det är inte ofta det bjuds på ett sådant här vinterlandskap i mina trakter. Det gäller helt enkelt att försöka passa på när man kan. Vilket med tanke på de senaste dagarnas milda väder med åtföljande regn och blåst, var helt rätt. Den lilla snön som varit här hemma är nu snart ett minne blott. Troligen regnar de sista fläckarna bort idag. Hur förhållandena är uppe på åsen vet jag inte. Gissar att det inte speciellt trevliga där heller. Förmodligen är det rätt slaskigt, nu när temperaturen gått från ca -10 C till + 5C. Under vår tur på åsen hölls sig temperaraturen sig mellan -7 C och  - 5 C. I mitt tycke trevligare temperaturer. Hade gärna fått vara ytterligare ett par grader kallare. 

Även om det fanns gott om vinterlandskap på åsen som lockade till fotografering var det desto knivigare att kunna stanna bilen på ett säkert sätt, så att den inte blockerade andra trafikanter. I och med förekomsten av hökugglan, har och är det med största sannolikhet ett större flöde med fordon som far runt på åsen än vanligt. Vi kom därför att ställa bilen på lite olika platser där det gick och sedan gå tillbaka på vägen dit vi hade sett något som fångat vårt intresse. Ibland fick vi gå ett lite längre stycke. 

#2

Som många av er vet vid här laget är träd något som fascinerar mig mycket och därför är något som ofta utgör mina fotografiska motiv. Även på denna vintertur blev det många trädbilder. Inte så konstigt kanske då det uppe på åsen är tämligen skogrikt. Visst finns det stora öppna fält, men de flesta av dem ligger västerut på andra sidan E6.

#3

#4

#5

Här ett av de ställen där det var möjligt att parkera bilen utan att vara i vägen. En liten bit längre fram svängde vi in på en något mindre väg där möjligheterna inte var lika stora. De fanns dock och vi kunde utnyttja några av dem.

#6

#7

#8

Träden talar till mig och inte bara till mig. Jag tog den här bilden då jag tyckte att de snöbemängda granarna liknade beväringar i full, lite otymplig mundering där ingen persedel riktigt passar som det ska, uppmärksamt lyssnade på vad deras befäl hade att förmedla.

#9

Vi hade tagit en tidig lunch hemma för att kunna utnyttja eftermiddagens ofta fina ljus. Vi hade med oss fika ut för det är alltid trevligt med fika ute. En fika som vi glömde bort i fotograferingsivern och istället fick äta hemma. Det är inte första gången det händer även om det är lite snopet. 

#10

#11

#12

Vem vet när vi nästa gång får chansen att ge oss ut att fotografera i ett snölandskap igen. Kanske var detta den här vinterns enda möjlighet. Vem vet. 

#13

I eftermiddagssolens långa skuggor ser vi spåren efter en hare som skuttat fram i den orörda snön. En bit in ser vi att något har hänt. Blev den attackerad? Fick den lite fnatt och rullade runt lite snön? Jag gissar på det senare. Även harar känner kanske ibland lusten att göra snöänglar.

#14

Vår färd har tagit oss upp på åsen och nu efter ett antal timmar på små slingrande vägar börjar färden nedåt mot större vägar med allt vad det innebär. En sista urstigning för att fotografera några sista snöklädda träd som håller vår väg framåt sällskap. 

TheInvisibleJackal

Rörigt?

Det är nästan två månader sen jag använde min kamera. Jag har helt saknat inspiration i det gråväder som rått sedan november. Då man ändå behöver röra på sig föreslog min fru att vi skulle kunna åka ut till Gullbranna naturreservat. Ta med kamerorna. Blir det några bilder så blir det annars har vi varje fall varit ute och rört på oss en stund.

Sagt och gjort. Jag stoppade ner kameran med 24-70:an i en axelremsväska, men inget mer än så. Även om jag bara har med kameran och ett objektiv försöker jag ha med något typ av väska att lägga den i efteråt för att ligga och acklimatisera sig några timmar eller så innan jag laddar in bilderna i datorn.

Ja, själva väderleken skilde sig väl inte alltför mycket från hur det har sett ut den senaste tiden. Det regnade i alla fall åtminstone inte och häpnadsväckande nog var det faktiskt tämligen vindstilla, vilket är ovanligt vid kusten.

Några bilder blev det. Här är en del av dem. 

#2

#3

#4

Var det här vi skulle fika? 

TheInvisibleJackal

Ljusa november

Det som kommer nu är den tid på året som jag inte tar fram kameran lika mycket som annars. Den blir liggande i fotoryggsäcken. Inspirationen vill inte infinna sig och det går inte att forcera fram den. Alltså låter jag kameran ligga där den ligger. Tids nog kommer inspirationen tillbaka.

Bilderna i det här inlägget är ifrån en av de unika dagarna i november då solen lät skina igenom det grå molntäcket. Eftersom det sammanföll med en dag jag var ledig vlade jag att gå en promenad slängs slingan som löper längs med i ytterkanten i området där jag bor. Jag har gått och joggat den här slingan åtskilliga gånger. Jag har var fått vissa favoritplatser längs den under åren, men det finns alltid något nytt jag inte har sett eller tänkt på tidigare.

#2

#3

#4

#5

#6

TheInvisibleJackal

I tallskogen I

Vid ett ställe inte alltför långt hemifrån finns en strandskog med fina raka tallar. Jag tog mig för att göra en några försök med ICM-bilder på de här tallarna. Jag prövade ICM första gången förra hösten och tyckte att det var ett intressant sätt fotografera.

Jag hade sett någonstans eller hört. Kommer inte ihåg vilket, men om man tar och rör kameran nerifrån och upp och försöker få med markvegetationen samtidigt som man tar bilden kan det bli rätt effektfullt. Detta var något jag ville pröva bland dessa tallar. Jag hann med att några bilder innan skogen formligen invaderades av en massa människor och deras fyrfota vänner i koppel.

Ibland vill man ha skogen för sig själv. En sådan där skylt som används vi vägarbeten eller jakt, fast med lydelsen - "Varning fotografering pågår!" istället, vore inte dumt ibland att kunna sätta upp. Jag har inget emot skötsamma hundägare, men ibland önskar jag att kunde gå någon annanstans.  Några bilder blev det i alla fall. Det är bättre än inget.

#2

#3

#4

#5

#6

TheInvisibleJackal

November

Första veckan i november hade jag några dagar ledig. Att vara ledig i november är trevligt, men det är inte alltid som vädrets makter samverkar. Under dessa dagar var det nog bara en dag som det inte regnade. Jag tog således kameraryggsäcken och stativet och begav mig Hallandsåsen, närmare bestämt till Osbecks bokskogar. Det brukar vara ett säkert kort.

Trots att det var en vanlig vardag stod det ändå en del bilar på parkeringen. Säkert svältfyllda på frisk luft och naturupplevelser som jag själv. Jag hade bestämt mig för att inte ge mig ut och gå någon speciell runda utan istället sakta gå åt det håll som jag tyckte såg intressantast ut och se om det kunde finnas några tänkbara motiv. Ofta när jag är på Hallandsåsen är det träden och bokskogen där som på något sätt hamnar i mitt fokus. Den här gången skulle försöka leta efter andra motiv och inte låtsas om träden. Jag vet inte om det är en dum och begränsande metod, men jag tänkte att jag prövar så får jag se vad jag kommer hem med i bildväg.

Nu blev det ett träd i alla fall, ja eller det som återstod av det.

#2

#3

Jag hittade också en liten trevlig bäck som jag följde och hittade några platser att fotografera den på. När gjorde det kom jag på att fanns en lite större bäck lägre in i området. Den skulle kunna var något att fotografera. Tyvärr var det på väg att börja skymma och jag visste inte exakt hur långt in området den låg. Pannlampan låg dessutom fint där hemma istället för kameraryggsäcken. Det får bli en annan gång tänkte jag och styrde stegen mot parkeringen och bilen istället.

TheInvisibleJackal