Öland III - Långe Erik

Då vi befann oss på norra delen av ön var ett besök vid Långe Erik bara ett måste. Något som vi inte var ensamma om att tänka. Jag skulle tro att man åker till Öland så blir det med stor säkerhet att man väljer att besöka antingen Långe Erik i norr eller Långe Jan i Söder. Vi kom att besöka båda. Mer om det i ett inlägg framöver.

Det fanns möjligt att gå upp i fyren och få en storslagen utsikt över området. Allt corona-anpassat såklart. Jag avstod p g a en viss höjdskräck som jag behäftats med på äldre dar. Annat var det i ungdomens flydda dar då jag och några kamrater kilade likt ekorrar uppför utsidan på det gamla fågeltornet i Store Mosse till exkursionsledaren i fältbiologernas stora förskräckelse.

Eftersom inte fyren i sig själv inte lockade till ett besök gick vi istället runt i omgivningarna. Rätt trevligt.

#2

Då träds former och struktur tilltalar mig mycket kan jag självklart inte låta bli att fotografera dem när tillfälle bjuds.

#3

#4

#5

#6

#7

Det är sällan jag har med människor i mina bilder, men ibland händer det. De här tre nästan "uniformsmässigt" klädda personerna fångade mitt intresse. Jag fick lite vibbar av "Mästarnas mästare" och liknande TV-program. Förmodligen var de egentligen fyra i sin lilla grupp. Den fjärde personen hade säkert precis kilat illa kvickt uppför trapporna upp i fyren. väl däruppe ska han eller hon bara ihop rätt sång med Lux Interior med rätt album.

TheInvisibleJackal

Öland II - Byrums raukar

Vi hade bestämt oss för att försöka göra 1-3 utflyktsmål per dag. Inte mer. Det blir lätt alldeles för stressigt och man bara flänger mellan målen utan egentligen ha tid för något av dem. Vädret avgjorde givetvis vart vi styrde färden.

Den andra dagen styrde vi därför kosan mot Byrums raukar. Först främst för att fotografera raukarna i morgonljuset och sedan när vi kände oss nöjda ta av cyklarna från bilen och cykla upp till Byxelkrok och tillbaka till Byrum igen.

Vi hade varit vid raukarna på vår första gemensamma Ölandssemester i 90-talets början då hade det regnat om jag kommer rätt. Nu fick vi uppleva raukarna i ett förträffligt väder.

#2

Jag upplevde färgskiftningarna i algerna som lika fascinerande som raukarna.

Raukarnas formationer var både intressanta och svårfotograferande. Svåra till så måtto att trots att vi var där förhållandevis tidigt var det redan en hel del folk. Inte lika mycket som under högsäsong kan jag tänka, men ändå. Det var inte det lättaste att få till rena bilder utan ha med människor som kunde kännas störande. Någon enstaka person och på lite håll var väl ok, men vissa vyer gör sig helt bäst utan mänskliga element i bilden.

#3

#4

#5

#6

#7

#8

Från parkeringen vid raukarna var det bara ett rejält stenkast ut till Blå Jungfrun.

TheInvisibleJackal

Öland I - Bruddesta

I år hade vi riktigt sen semester min fru och jag. En semester som varade i princip hela augusti. Från början  skulle vi upp till Jämtlandsfjällen och vandra för att på hemvägen ta färden över Dovrefjell i Norge. Efter en del resonemang kom vi fram till att det inte var så lämpligt att göra den här resan just i år. Norge kunde vi ändå inte åka till eftersom vi inte skulle bli insläppta. 

Vi resonerade som så att om någon av oss skulle bli sjuk, skulle det vara bra om vi kunde ta oss hem utan egentligen behöva stanna. Därmed fick det bli Öland då det ligger bara ca 2,5 timmes bilfärd hemifrån. 

Vi anlände till Öland en eftermiddag i mitten av augusti och kom att bo i ett mycket fint lägenhetshotell i Äleklinta. Efter att installerat oss tog vi cyklarna och gav oss iväg ungefär tre kilometer norrut till Bruddesta fiskeläge. 

Det kom bli några mil på cykel under vår Ölandsvistelse. Oftast har vi cyklarna på cykelstället på bilen. Bilen ställer vi på en plats och utforskar sedan en området mer per cykel. Det går snabbare och lättare att stanna och ta en bild om man cyklar. Vi kom att använda oss av "tvåminuters"-regeln d v s tar det inte längre tid att stanna, ta fram kameran och ta en bild än två minuter, så stannar vi och gör det. Det var en mycket bra regel. Vi kom att stanna oftare istället för att bara cykla förbi, vilket många gånger är lätt hänt eftersom det antas vara bökigt att stanna och plocka fram kameran, men egentligen är det inte det. Snarare tvärtom.

I några inlägg framöver tänkte jag skildra vår Ölandssemester i ord och bild.

#2

Bruddesta är ett gammalt fiskeläge som anlades i början av 1800-talet. Hur mycket fiske som bedrivs numera är jag osäker på.

#3

#4

#5

#6

TheInvisibleJackal

Tillbaka till Morup

Det här året har det inte varit tal om att träffas i fotoklubben. Alla aktiviteter har ställts in.  Vilket inte är så konstigt då vi måste vara rädda om varandra i dessa tider. Ändå är det lite trist att inte kunna träffas och fotografera tillsammans eller titta på och prata om varandras bilder, men sköter vi alla oss så kanske det kan fungera bättre till den kommande våren. Förhoppningsvis.

Min fru och jag tog kontakt med annat par i fotoklubben och undrade om de var intresserade av göra något tillsammans med oss vi kunde hålla avstånden till varandra. Det var de absolut sugna på och valet föll på Morups Tånge. Vilket var väldigt trevligt då jag längtat dit ett tag. Speciellt som den förra gången var så bra.

Det blir kanske inte så mycket fotograferande när man träffas så här utan det blir mest en del prat och annat. Vilket alltid är trevligt. Jag vet inte varför, men när jag är ute och fotar socialt, tar det längre tid innan jag hittar motiven och kompositioner. De första gången jag var ute och fotade med andra upplevde jag det ofta lite stressande, men jag har lärt mig att inte försöka bry mig så mycket utan bara flyta med och försöka ha det trevligt med några fotokompisar. Att komma hem med några riktiga pangbilder är inte det väsentligaste. Utbytet av tankar och idéer är på något sätt ändå det roliga med att träffas och fotografera tillsammans. Dyker det upp något trevligt att fota, ja då är det bara grädde på moset.

#2

När vi var där och gick runt och pratade om än det ena än det andra kom det rätt många löpare förbispringande emellanåt. Det visade sig, när vi pratade med några som tog det lite lugnare ett tag och gick, att de deltog i ett långlopp som sträckte sig från Göteborg till Båstad om jag kommer ihåg rätt.

#3

Fyren är väl närmast obligatorisk att fota när jag är Morup. Även om jag har gjort det ett otal gånger tidigare. Vissa motiv  är bara såna att de måste fotograferas oavsett. Det är någonting med dem som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

#4

#5

#6

Efter lite fyrbonanza och solen började gå ner undrade jag om vi skulle försöka fota solnedgången. Det vara alla pigga på. Efter att ha förstärkt sig men en extra tröja och plockat fram lite fika gick vi ner mot havet för att försöka hitta några lämpliga kompositioner för solnedgången som var i antågande.

#7

Solnedgången var rätt snabbt överstökad och vi la ifrån oss kamerorna, vek ihop stativen och plockade fram fikat. Vi satt länge på några stenar som tjänstgjorde som provisoriska stolar. Vi hade semester och våra vänner var lediga dagen efter så det fanns ingen större brådska att störta upp och köra hemåt.

#8

Under tiden vi satt och pratade ändrade sig himlen. Den blev mörkare, blåare och rent magisk. Det var svårt att slita sig där ifrån.

#9

När älvorna började ta sig ute på det stora fältet för att börja sin dans tänkte vi att det nog bäst att vi börjar röra oss så sakteliga mot bilarna.

#10

Det hade börjat visa sig lite stjärnor på himlen. Jag har ända sedan jag var ett litet barn varit oerhört fascinerad av stjärnhimlen. Stått och tittat uppåt och undrat hur det är där ute. Funderande länge på att bli astronom, men jag var inte tillräckligt intresserad av matematik eller hade det nödvändiga matematiska kunnandet heller för den delen. Matematiken tillsammans med träslöjden var mina två absolut sämsta ämnen i skolan. Även om jag hade kunnat räkna ur hur man skulle kunna konstruera en rymdfarkost, hade jag inte kunnat bygga den. Tur är väl det kanske. Jag har dock alltid närt en dröm om att få följa med USS Enterprice ut bland stjärnorna.

#11

Vid parkering upptäckte vi att fyren såg rätt så läcker ut med sitt ljussken mot stjärnhimlen. Jag hade en exponeringstid på 15 sekunder. Under den tiden kom det två eftersläntrande långdistanslöpare in i bilden och lyste upp scenen med sina pannlampor. Typiskt tänkte jag när det hände, men sedan när plockade fram bilden i datorn och började jobba med den tycker jag nog att deras plötsliga uppdykande gav en extra dimension åt bilden.

Efter att ha kollat noga efter fler löpare tog jag en bild till.

#12

TheInvisibleJackal

Cykeltur med överraskning

För att göra mera invånarna lite mer hälsosamma har kommunen gjort i ordning två olika cykelslingor på olika håll staden. De är ungefär 2.5 mil långa var och en. Riktigt trevligt faktiskt. Då man uppmuntras att cykla på ställen där man kanske normalt inte cyklar. Min fru och jag valde att cykla den ena av turerna en eftermiddag i augusti. Den vi valde tangerar vårt bostadsområde och kändes därför rätt passande.

Vi tog inte med oss kamerorna den här gången utan vi mer ute för att upptäcka och se. Och få lite motion. Det var spännande och ett litet detektivarbete samtidigt för man hålla utkik efter efter speciella skyltar för att se vart man skulle cykla.

Cykelturen förde oss till en grusväg kantad med massa vackra träd vars grenar böjde sig som ett valv över vägen. Det var en otrolig läcker känsla att sakta cykla på den här vägen. Ibland var vi tvungna att bara stanna och titta och njuta av det vi såg.

Jag kände där och då att hit vill jag återvända med min kamera. Jag kollade vädret och varifrån solen kunde komma. Dagen därpå var jag tillbaka igen med kamera och stativ och tog några bilder. I både liggande och stående format.

#2

#3

#4

Jag valde att konvertera någon av dem till svartvitt och drog i reglagen så att högdagrarna i princip brände ut på sina ställen, men det var medvetet för jag ville framhäva hur grenar och grenverk slingrade sig fram i det ljusa lövhavet. Den här bilden har jag även skrivit ut och låtit rama in. För tillfället står den hemma i vardagsrummet. Jag ska ha med den på fotoklubbens utställning senare i oktober. Vi medlemmar få ha med max tre bilder och de måste vara tagna i år.

TheInvisibleJackal