Vid stranden
Jag bor inte långt ifrån havet. Med cykel tar det kanske högst en halvtimme. Något som gör att jag vistas ofta vid havet. Mer vissa tider på året. Mindre under andra, men ändå så pass ofta, att det under de dryga 30 åren jag bott nära havet, har det blivit att jag sällan fotograferar vid "mitt" hav; om man får säga så om den lilla bit av havet som jag brukar besöka. Tror att egentligen är det en slags hemmablindhet för de motivet som finns där. Jag kan åka ner med ambitionen att bara gå runt. Låta kameran ligga i ryggsäcken och ta fram om den om jag känner att det här. Det här vill jag fotografera. Det hjälper inte. Det blir knappt några bilder. Jag har även gått runt med runt halsen för att den ska vara mer lättillgänglig, men det hjälper inte heller. Det blir inga bilder för det. Lite märkligt kan tyckas. Närheten stryper kreativiteten.
#2
#3
Stranden ingår i ett större sammanhäng och är större än vad bilden visar. Går man längs stranden från ena änden till den andra tar det ungefär en 45-50 minuter om man bara går utan stanna.
Hälsningar Jörgen
Jo, det är lyxigt. Och under värmeböljan 2018 var det otroligt lyxigt.
Hälsningar Jörgen
Hälsningar Lena
Ja, det är lyxigt, men ändå så svårt att finna motiven. Det är som om att bo i fjällen och uppleva att man inte har något särskilt, bara berg.
Hälsningar Jörgen
Jag har använt lite olika slutartider. Den första bilden ca 2 s, den andra 30 s och den tredje 2,5 minut.
Hälsningar Jörgen
Ing-Marie
Personligen föredrar jag slutartider som på något sätt visar vattnets rörelse. Resultatet från längre slutartiden är ofta ganska lika varandra. Jag har märkt att visa yttre betingelser tillsammans med motivets utseende bättre lämpar sig för längre slutartider. De här motivtillfällen växer inte på trän precis. Jag har en visualisering av ett motiv som jag tror skulle passa bra med en riktigt lång slutartid. Tyvärr har jag inte hittat motivet än, men jag spanar efter det när jag kan.
Hälsningar Jörgen