Kinnekulle III - bland ramslöken
På vägen till växtplatsen för Guckusko körde vi genom Munkängarnas naturreservat. Det lyste vitt mellan träden och en nedvevad bilruta bekräftade att här växte det ramslök så det stod härligt till. Då reservatet låg förhållandevis nära la vi det på minnet för att återvända efter att vi besökt guckuskorna.
#2
Ramslöken växte bland fina gamla träd. Vilket fick mig att istället för närbilder på ramslöken; även om det blev någon det också, att koncentrera mig mer på miljöbilder med träden som huvudinslag. Givetvis ackompanjerade av ramslöken.
#3
Doften från alla den här ramslöken var bedövande. Skulle jag äta en macka nu skulle den säkert mest smaka ramslök även om den bestod av ost och skinka.
#4
#5
#6
Som små stjärnhopar är ramslökens blomknippen.
#7
Gurkspindel?
En liten grön spindel. Skulle kunna var en s k gurkspindel. Den smälter oavsett väl in ibland ramslöken.
#8
Man kan tro att vi vandrar vida omkring i reservatet. Det gör vi icke. Min fru som är en hängiven makrofotograf rör sig med samma hastighet i terrängen som en sengångare. Dock med den skillnaden att det inte växer någon mossa på henne. Och eftersom träden inte springer iväg har jag inte heller speciellt brått. Det här gör vår gemensamma fotoutflykter till trivsamma tillställningar i långsamhetens lov.
#9
#10
#11
#12
#13
#14
Lukten till trots. Det började suga i tarmen. Lunchdags, men inte här. Vi bestämde oss för att inta den någon annanstans.
#15
#16
#17
TheInvisibleJackal
Hälsingar Lena
Det gjorde min fru också.
Våra ryggsäckar antog också en specifik doft.
Hälsningar Jörgen
Vitt men icke vitsippor som sagt.
Hälsningar Jörgen
Hälsningar, Bjarne
Det var onekligen en upplevelse med all den här ramslöken. Har nog aldrig upplevt sådan mängder.
Hälsningar Jörgen
Hon har ett konto här på fotosidan, men är inte särdeles aktiv. Hon har nog inte ens redigerat sina bilder än då hon snöade in på martorn i somras och istället har jobbar mycket med dem.
Hälsningar Jörgen