Lite mindre ensamt

Det här porträttet tog jag av fotografen Christer Strömholm i mitten av 80-talet. Christer var vagabonden och målaren som sedermera kom att ägna sig åt fotografi, blev rektor på "Fotoskolan" (Kursverksamheten Fotoskolan vid Stockholoms universitet) mellan 1962-74. Hans fotografiska livsverk kan diskuteras, vissa menar att hans bilder är fula och motbjudande, andra betonar hans betydelse för svensk fotografi generellt. Själv kan jag bara säga att han betytt mycket för mitt sätt att se och använda fotografin som uttrycksmedel. Han hade en särskilt förmåga att se det som så att säga låg bakom bilden. Jag gick på Fotoskolan mellan 1972-74 och minns veckoredovisningarna där bilder, metod och avsikt diskuterades intensivt. Ömsöm vin, ömsom vatten men alltid lärorika.

Många berättelser och myter skapades och florerar fortfarande om Christer Strömholm, alltifrån att han skulle ha varit aktiv nazist som ung pojkspoling på 30-talet till hans umgänge med transsexuella människor i 50 - och 60-talets Paris. Sant är att han ofta var på resande fot och att hans bilder är syn för sägen i det avseendet. Men jag minns honom främst som en man från en annan tid, med en annan uppfostran men alltid nyfiken på sin samtid. Och att han hade en räv bakom örat. Idag skulle man nog kalla honom streetsmart. 

Efter tiden som rektor på Fotoskolan fortsatte han med sin egen fotografi, hade stora utställningar och gav ut böcker både i Sverige och utomlands. Frankrike blev hans andra hemland och han pendlade ofta mellan Stockholm, Paris och en liten by nere i Provence. Han avled efter ett långt liv 2006

Porträttet av honom tog jag i samband med ett radioprogram som jag gjorde i mitten på 80-talet, ett program i en serie som hette "Vändpunkter" och som sändes i RiksRadion. Det var ett försök att öppna upp om sanningarna bakom myten Christer Strömholm och det väckte en viss uppmärksamhet när det sändes.

Det jag minns vid det här fotograferingstillfället, förutom Christer själv, är den vackra kvinns som också fanns med i rummet och att Christer sa; "Kom hit och lägg din hand på min axel, så känns det mindre ensamt"...

När jag nu ser på bilden ser jag inte bara Christer Strömholm, den erfarne och vittbereste myten. Jag ser också en äldre människa utan behov att maskera sig längre.

2024-11-07 13:38   syntax

Tack för bild och text - som formar sig till ett kärleksfullt eftertal över Christer Strömholm.
Jag tror att jag skulle ha gillat Christer i verkliga livet, jag har en känsla av att vi skulle ha kommit hur bra överens som helst.
Fastän mycket fotografiskt driven och skicklig, är det inte riktigt min grej alla gånger.
Ibland känner jag för att utropa: ”...Neeej – inte Christers döda hund nu igen!”

Svar från per-erik åström 2024-11-07 18:30

Jag kan förstå din reaktion på Strömholms bilder. Men det var framförallt som lärare han kom att betyda en hel del för mig.
/per-erik

2024-11-07 16:01   mombasa

Ett väldigt fint porträtt av Christer Strömholm som har en eftersträvansvärd detalj, kvinnans hand som inte bara blir 1+1=2. Två bildelement utan just det där 1+1=3, det finns något extra som läsaren bygger själv av det som finns i bildytan.
Mina erfarenheter av Strömholm inskränker sig till nån föreläsning med efterföljande endagsseminarium. Det var Rune Jonsson som tog honom till Konstfack. Vi fick nån slags instruktioner, som jag minns som engagerande. Till efterföljande seminarium skulle vi ha tre-fyra kopior med oss. Jag tror att Christer var ganska snäll (snällare än i sin egen fotoskola) i den efterföljande kritiken och diskussionen.
/Gunnar S

Svar från per-erik åström 2024-11-07 18:37

Tack Gunnar. Rune var också lärare på Fotoskolan. Det var genom hans föreläsningar jag lärde känna och förstå ”de stora” fotograferna och fotografins historia. Han var en mycket bra pedagog. Det var Christer också oftast, men framförallt gav han mycket konkreta råd om hur man som fotograf skulle lära sig alltifrån språk till att kunna komma in bakvägen när dörrar var stängda. Nån sorts livskunskap.
/per-erik

2024-11-08 06:55   Benganbus

Jag gick några terminer Stockholms fotografiska skola på Högbergsgatan! Christer Strömholm hade även undervisning där!
Lasse Swanberg och Valter Hirsch var huvudlärare på skolan!
https://www.filmsoundsweden.se/backspegel/svanberg_lasse.html
/B

Svar från per-erik åström 2024-11-08 07:44

Lasse och Valter. Inga dåliga lärare de heller. Lasse Svanbergs TM var en enastående publikation för sin tid.
/per-erik

Benganbus 2024-11-08 08:03

Vad gäller Stockholms fotografiska skola, så det va genom att Lars Swanberg med erfarenheter från USA kom med i bilden så blev det fart på undervisandet! Lars och Walter var gamla vänner och på så sätt kom den senare med i verksamheten! Både Jan-Olow Westerlund, Rune Jonsson och som sagt Christer Strömholm dök upp som extralärare då och då!
Walter var påhittig och kunnig på ett speciellt sätt, var idérik och följde upp teknik som exempelvis Lars Swanberg visade honom! Det var så som de numera klassiska arbetena med Canon Dial-kameran kom till! :)
/B

2024-11-08 14:27   Göran Olofsson

Ett fin portätt på en speciell fotograf som betytt mycket för många i genren.
Gillar handen på hans axel.
Göran

Svar från per-erik åström 2024-11-08 19:15

Tack Göran.
/per-erik