Mina bilder och tankar för dagen

Haga Nygata längs Memory Lane

En grynig och oskarp bild ur en splittrad hågkomst från tiden i Haga i Göteborg 1972.

Här bodde jag för femtiotvå år sedan i en etta på första våningen i Dicksonska stiftelsens hus i korsningen Haga Nygata - Västra Skansgatan i Göteborg.

Lite längre upp på Haga Nygata låg Mosters cafe' där vi fikade nästan jämt. Snett mitt emot Mosters minns jag att boxaren Bosse Högberg drev nån sorts show i en gammal församlingslokal.

Huset på Skolgatan 18 är visserligen rivet sedan länge men jag skall aldrig glömma gårdsfesten där då det danska musik/konstnärskollektivet Röde Mor stod för underhållningen.

På allaktivitetshuset Hagahuset såg jag Nynningen första gången och knockades fullständigt av Totta Näslunds röst och bandets sväng.

En rulle Tri-X kostade tre kronor och jag hade köpt en Nikon F för studielånet.

Bestämde mig för att hoppa av journalisthögskolan och skulle ut i världen som fotojournalist.

Det var en annan tid. En nyfiken tid.

Vi satt ofta ute på trappan och snackade om framtiden och om våra drömmar.

Jag minns att det var en annan klang mellan människorna då.

Inlagt 2024-12-05 20:12 | Läst 353 ggr. | Permalink

Logga in för att kommentera

2024-12-05 20:31 syntax

Underbara bilder, särskilt gruppbilden.
Det är klart att allt var bättre förr - då var vi ju unga... :-)
Den bistra sanningen är nog att vi inte vet vad det är för slags klang mellan unga människor nu.

Svar från per-erik åström 2024-12-05 21:14

Tack Peter. Och nog har vi säkert en förmåga att idealisera vår ungdom. Men ”klangen” hos unga idag är annorlunda och när jag ser på mina barn; jävlar vad dom fått kämpa för att ta sig fram… inte minst med att få bostäder. Det problemet hade aldrig jag. Rivningsettan i Haga kostade en hundralapp i månaden och det var bara att hämta nyckeln… en annan sak; jag minns aldrig att unga människor sköt ihjäl varandra såsom det sker idag. Visserligen rökte vi mycket cigg (och ibland ”jazztobak”), men jag minns aldrig tyngre droger i någon större omfattning. Inte som idag när tung narkotika utgör huvudbasen för en växande gängbrottslighet
Den obligatoriska värnplikten, salig i åminnelse, fick ofta ordning på pojkslynglar på glid när inte föräldrarna klarade av det osv osv.
Ett handslag gällde på den tiden. Framtiden var trots allt ljus Nu vete sjutton vad som gäller och väntar….
/per-erik

syntax 2024-12-05 21:30

Du har nog rätt - dessvärre...

2024-12-06 14:37 Erik Madsen

Hej Per-Erik.
Jag läser alltid dina blogginlägg.
Ditt svar till Peter Jag kan också se många likheter med min mening. Men dagens ungdomar är mycket mer påverkade av vad de ser (på tv etc.) och upplever ute i världen. Jag antar att de också reser mer än vi/jag gjorde.
Självklart måste jag också ge lite information om "Röda mamma".
De började 1969 som ett uteslutande grafikerkollektiv, men utvecklades 1970 till att även uttrycka sig genom musik.
Det har varit många olika personer inblandade genom åren. Man kan dela upp sin karriär i perioder.
1969-1970. 1971-1973. 1974-1978. 2002 återinsattes de med en jubileumsturné" Røde Mors Rollator Show" I 2007 fik de "Danish Music Awards" ærespris.
Det var inte i alla kretsar de var populära – särskilt bland den äldre generationen (min far) och i de finare kretsarna. Jag har alltid varit ett fan. Med Troels Trier och Rebecca Brüel spelades de även på radio - idag speciellt i "Önskekonserten" på söndagar!!!
Med många vänliga hälsningar från Erik/DK.

PS: Första från din tid - tror jag.
https://www.youtube.com/watch?v=T_qKRUz0sV4

Och så ett av de mest spelade låtarna från önskekonserten"
https://www.youtube.com/watch?v=GOXue1zG37A

Svar från per-erik åström 2024-12-07 09:41

Tack Erik!, särskilt för länkarna tillRöde Mor, en av alla dessa fantastiska danska band. Ett annat som jag gillar är Savage Rose, knappt kända i Sverige, men enastående.
Allt gott/per-erik

Erik Madsen 2024-12-07 14:19

Hej igen.
Håller med, jag har även Savage Rose som ett av mina favoritband
Anisette. Den rebelliska och politiskt aktiva lillasystern är en stor kontrast till den trevliga, väluppfostrade storasystern och barnskådespelaren Rudi Hansen. Rudi blev kär under en filminspelning och gifte sig senare med Harald Nielsen, en av dansk fotbolls välkända fotbollsspelare.
Anisette förblev samma person med sin musik och sitt framträdande på bara fötter.
Mvh. Erik.

2024-12-06 17:23 mombasa

Fin bild och fint skrivet. En annan klang, ett uttryck som jag lägger in i ordförrådet. Och lyssnar till Freddie Wadling: "Var blev ni av ljuva drömmar", lite raspigare än Monica Z.
Och att man han med så förtvivlat mycket under de åren.
Ha det gott
Gunnar S

Svar från per-erik åström 2024-12-07 09:47

Freddie Wadling är en av mina absoluta favoriter. Så stark i all sin sårbarhet. ”En annan klang” än dagens gaphalsar i Mello etc,
/Per-Erik
PS. Kan jag ringa dig, skulle behöva prata om en rent tryckteknisk historia ? DS.

mombasa 2024-12-07 15:44

Jag hörde en av hans senare konserter. Mycket starkt och mycket berörande.
Jag har skickat nummer till dig
/Gunnar S

2024-12-07 16:54 Göran Olofsson

Kul att läsa om hur du hade det i Haga m.m.
Ja det var lättare att vara ung och leva och Tri_X för tre spänn.
Ungdom i dag får ju faktist kämpa mer än vad vi 40 - 50 talister behövde.
Dicksonska stiftelsens hus och en stor del av Haga har ju sparats trots den rivhysteri som var på 70-talet, hyrorna har stigit som allt annat.
Gillar gruppbilden som man ser 70-talet i Dicksonska är sig likt som i en dimmig sommar morgon.
Göran

Bloggar

Haga Nygata längs Memory Lane

per-erik åström

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Bloggar

Haga Nygata längs Memory Lane

per-erik åström

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier