Storlek som en vindruva
Det här är ett porträtt jag tog av min yngsta son härom veckan. Han har sin mors efternamn, är 28 år gammal och när han föddes vägde han bara lite drygt ett och ett halvt kilo. Om detta bidrog till hans yrkesval vet jag inte, men han utbildade sig till läkare och forskar idag på Karolinska Institutet. När han berättar om vad han gör öppnar sig en vetenskapsvärld som fascinerar. Särskilt när det kommer till hans forskningsområde som handlar om hjärtat. Att man idag med framgång kan operera hjärtklaffarna på för tidigt födda barn med en hjärtstorlek motsvarande en vindruva t ex.
Jag är naturligtvis både glad och skitstolt över min son. Men eftersom det i det här landet anses fult att skryta om sina barn blir följande bara en enkel bildtext av visst allmänintresse:
David Freiholtz mottog under torsdagskvällen svenska thorax-kirurgernas stora stipendium på Gothia Hotell i Göteborg. Priset (100.000:-) går oavkortat till hans hjärtforskning på Karolinska Institutet.
Slut på bildtexten
Hälsningar Lena
/per-erik
/MA
/N
Självklart kan och ska man skryta om både sina barn och barnbarn när det finns något att skryta om. Det finns en bra anledning till det här med din son. Ett stort grattis måste också höras här från Roskilde/DK.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
/Affe
/Gunnar S
Mvh Bengt
Det är ett mycket fint porträtt.
Din son måste va kirurg på högsta internationell nivå. Som forskare på KI är världen öppen för stordåd.
Klart att du skall framhålla detta, för det är viktigt att göra reklam för KIs forskning.
Ha det bra
Bob
Hälsningar Jörgen