Mina bilder och tankar för dagen
Evert Taube och flickan på vägen
Eritrea på 90-talet.
Kriget med Etiopien var äntligen över även om freden var skör.
På vägen från Asmara nerför bergen över öknen till hamnstaden Massawa stannade vi bilen för en kisspaus.
Hon kom gående från ingenstans med sin lillebror på ryggen. Flugor i ögonen, inte så konstigt eftersom Eritrea var och är ett av världens fattigaste länder. Naturligtvis en jävla diktatur också.
Det hänger ihop.
Jag satte mig på huk för att hon inte skulle bli rädd och försiktigt kom hon närmare. Långsamt reste jag mig upp, pekade försiktigt på kameran.
Hon nickade och jag tog bilden, sa TACK SÅ MYCKET på klingande svenska. Tyckte mig se skuggan av ett leende i hennes ansikte.
Tillbaka i bilen såg jag henne en stund i backspegeln innan hon försvann bakom nästa kurva. Jag tänkte på att detta är en av de mest minerade områdena på Afrikas Horn och allt annat än barnvänligt.
Tänkte en stund på den gamla sanningen att det enbart är ett biologiskt privilegium var du föds. Har du tur föds du till ett samhälle präglat av någorlunda anständighet. Men det är bara turen som avgör.
Efter ytterligare en stund började jag sakta nynna på en av de finaste visor jag vet av gamle Evert:
”Om blott en dag eller två
Så håll tillgodo åndå
För det finns många som aldrig en ljusglimt kan få
Och vem har sagt att just du kom till världen
För att få solsken och lycka på färden?”
Inlagt 2024-08-20 08:28 |
Läst 336 ggr. |
Permalink
Skriver om
Innehållskategorier
- Intresse - Gatufoto
- Intresse - Reportage / Situation
- Intresse - Svart-vitt
Arkiv
- November 2024
- Oktober 2024
- September 2024
- Augusti 2024
- Juli 2024
- Juni 2024
- Maj 2024
- April 2024
- Mars 2024
- Februari 2024
- Januari 2024
- December 2023
- November 2023
- Oktober 2023
- September 2023
- Augusti 2023
- Juli 2023
- Juni 2023
- Maj 2023
- April 2023
- Mars 2023
- Februari 2023
- Januari 2023
- December 2022
- November 2022
- Oktober 2022
- September 2022
- Augusti 2022
- Juli 2022
- Juni 2022
- Maj 2022
- April 2022
- Mars 2022
- Februari 2022
- Januari 2022
- December 2021
- November 2021
- Juni 2020
- April 2020
- Mars 2020
- Februari 2020
- Januari 2020
- December 2019
- November 2019
- Oktober 2019
- September 2019
- Augusti 2019
- Juli 2019
- Juni 2019
- Maj 2019
- April 2019
- Mars 2019
- Februari 2019
- Januari 2019
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juli 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Mars 2018
- Februari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Juli 2017
- Juni 2017
- Maj 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Februari 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- Augusti 2016
- Juli 2016
- Juni 2016
- Maj 2016
- April 2016
- Mars 2016
- Februari 2016
- Januari 2016
- December 2015
- Oktober 2015
- September 2015
- Augusti 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- Mars 2015
- Februari 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
Vad jag förstår, så är "Så länge skutan kan gå", en av Everts Taubes sista visor (Änglamark är kanske den sista). Han var då en mycket klok gammal man.
Jag minns honom på Gröna Lunds scen, måste ha varit sista gången han uppträdde där.
Gammal, svamlig och inte särskilt tonsäker. Men när han sjöng ”Så länge skutan kan gå” var det svårt att hålla tillbaka tårarna.
/per-erik
Tycker att "Så länge skutan kan gå" är Everts bästa, har jag tyckt sedan jag hörde den första gången på 60-talet. Både musik och text är mycket bra.
/Tomas