Mina bilder och tankar för dagen
Trösten
Bilden av den gamle mannen, flykting från Syrien, tog jag i en moské i Härnösand under fredagsbönen.
Han satt djupt försjunken men nickade stilla när jag pekade på kameran och ordlöst undrade om jag fick ta en bild.
Hans ögon svarade ja. Någon röst hade han inte. En strupoperation i ungdomen hade gjort honom stum.
”Du skulle kunnat vara min morfar”, tänkte jag.
Edvin, min morfar, var småjordbrukare och grovarbetare där uppe i Norrland och blev inte ens 70 år, dog söndervärkt och svag.
Men han hade samma milda uttryck när han på söndagarna lyssnade på högmässan i radions enda kanal.
För så är det. När ett långt och strävsamt liv närmar sig sitt slut kanske en djup och innerlig tro är den stora trösten.
Skit samma vad religionen än heter.
PS. Teknisk information för den som lägger vikt vid sådant: Kamera; Fujifilm X100V, bländare 2,8, 400 ISO. DS
Inlagt 2024-01-28 12:21 |
Läst 509 ggr. |
Permalink
Hälsningar Lena
Med vänlig hälsning/per-erik Persson
Tro har vi nog alla men på olika vis
/N
Med vänlig hälsning/per-erik
Dessutom en bild som jag har förmånen att ha i originalutskrift, tack vare din generositet. En bild som utan vidare skulle försvara en plats bland fotohistoriens klassiska porträtt. Och med tiden mycket väl kan hamna där.
Här får jag dessutom ännu fler detaljer om människan på bilden. Hoppas innerligt att han fått/får en lugn och bra tillvaro här!
Ses/per-erik
/Torbjörn
Han satt i skuggan snett bakom ett fönster, inte mycket att fixa med på kameran. Bättre att ta bilden rakt upp och ner, tänkte jag…. Men visst hade det varit önskvärt med lite större skärpedjup, but you cant have it all…
Med vänlig hälsning/per-erik
Som så ofta blir sådana här bilder på människor bäst i svartvitt.
/Tomas
Med vänlig hälsning/per-erik
Med vänlig hälsning/per-erik