En annan stil

Om jag säger "asylsökande flyktingar" så väcker det känslor och åsikter. Alltifrån Sverigedemokraternas främlingsfientliga retorik till grumliga tyckasyndom-känslor.

Sanningen är att det i de flesta fall handlar om helt vanliga medmänniskor som kommit till vårt land på flykt undan krig, förföljelse och fasor. Precis som vi skulle ha gjort om vi hade råkat bo i dagens Aleppo i Syrien. Det handlar om människor - möjligen med lite andra seder och bruk och kanske med en annan religion, som sliter med att lära sig ett nytt språk, som vill komma i arbete och se sina barn växa upp och göra rätt för sig.

Jag är inne i ett dokumentationsprojekt tillsammans med författaren Doris Dahlin, som kommer att ta tid, säkert ett år, innan det landar som bok och utställning. Ytterst gör jag det för att jag vill lära mig mer om några asylsökandes historia, drömmar och förhoppningar. Det handlar om det nya landet - Sverige, där många kommer att stanna, bli svenskar med rösträtt, medborgarskap, villa och Volvo. Jag har förresten ännu inte träffat någon från Syrien som längtar hem eller tror sig om att återvända om och när freden i framtiden lägrar sig över hemlandet. Det finns bokstavligt talat ingenting att återvända till.

Att fotografera människor i en utsatt livssituation har alltid tenderat att bli bilder av ledsamhet, vädjande ögon och bilder i en mörk tonskala. Av någon anledning anses det mer "dokumentärt", t o m konstnärligt, att fotografera och printa på det sättet. Jag är den första att erkänna att jag ibland "tar i" på det sättet. Svartvit fotografi är manipulativt på ett annat sätt än färg.

Men nu råkar jag i huvudsak vara en svartvit-fotograf. Dock, i det här projektet, vill jag försöka bryta med vad jag är van vid och istället även göra ljusa bilder. Två bilder får illustrera detta. Familjen ovan är från Syrien. Dom bor i Härnösand och väntar ett nytt barn om två månader. Det är en lycklig familj som med största sannolikhet kommer dom att få uppehållstillstånd. Jag kände att jag ville ta en ljus familjebild och bad dom ställa sig mot ett solbelyst fönster, överexponerade medvetet för att få ett skarpt motljus och jag har dessutom suddat bort en bit av en gardin på vänster sida. För att få fram det ljusa, den lilla glädje som det trots allt innebär att ha varandra och att ha överlevt resan över Medelhavet förra året. För att inte bilden ska bli helt tokigt utfrätt är den svagt tonad.

Bilden nedan är också tagen en solig eftermiddag. Den unga kvinnan flydde från Hamas terror i Gaza och har precis fått sitt uppehållstillstånd. På två år har hon lärt sig tala och skriva lysande svenska. Här handlar det om inte bara om tvåspråkighet utan om en trespråkig nysvensk, med engelska, svenska och arabiska i bagaget. Snacka om kompetens.

Det är dessutom en ung kvinna med en jäkla framåtanda, stolthet och drömmar om framtiden i Sverige. Jag ville ta ett ljust porträtt även här, ute på balkongen. Medvetet arbetade jag med olika lager och lite oskarpa konturer i redigeringen utan att för den skull förlora en "dokumentär känsla". 

- Men så smarta och framåt är väl ändå inte alla asylsökande, säger säkert någon. Nej, så kan det nog vara, men om jag för ordningens skull säger att det på dom här två bilderna finns en näst intill färdigutbildad tandläkare och en tidigare restaurangägare. Om och när deras utbildningar valideras och de kommer i jobb har vi fått in nya människor in i bristyrkesbranscher och till mycket låga kostnader. Detta är något det sällan talas om. Att vi med flyktingströmmen fått utbildad arbetskraft utan att ha betalt varken för dagis, grundskola, gymnasium eller högskola.

Dagis förresten, den lille femårige killen på den översta bilden går inte på dagis. Inte för att han eller hans föräldrar inte vill utan för att han råkar tillhöra en asylsökande familj. Då gäller inte de normala köreglerna. Men han mår allt bättre och bättre i takt med att mardrömmarna från krigets helvete klingar av....

2016-09-21 13:09   Benganbus

Det här låter både intressant, spännande och mycket utmanande!
Och det är den här typen av fotografi,
kallade den vad ni vill,
men en fotografi som kommer att finnas kvar!
Det har vi facit på vad gäller liknande projekt genom tiderna!
Respekt för ditt fotoprojekt Per-Erik!
/Bengan

Svar från per-erik åström 2016-09-21 13:31

Tack Bengt.
Hörs/per-erik

2016-09-21 17:37   Krille-K

Jag säger som Bengan, respekt för ditt projekt Per-Erik.
Så viktigt och intressant.
/Krister

Svar från per-erik åström 2016-09-21 17:56

Jo, det är en spännande resa...
hörs/per-erik
PS. Vad tror du om att länka in den här bloggsidan på fyrafotografer.se? DS

Krille-K 2016-09-21 20:14

Det tycker jag vore bra. Under Nyheter kan man lägga en länk till bloggsidan.
Vill du att jag ska fixa det?

Svar från per-erik åström 2016-09-21 21:07

Tack gärna Krister!

2016-09-21 21:51   Dubbelolle

Fint, bra och viktigt, tycker den lille killens förväntningar lyser igenom, hoppas dom uppfylls! Mvh, LO

Svar från per-erik åström 2016-09-22 07:14

Tack LO. Ja, det är verkligen en mysig liten kille. Och det kommer säkert att gå bra för honom.
Hörs/per-erik