I stormens öga

- Hur lång tid tar det?

- Max två minuter.

Eilah, min israeliske granne under ett år, förklarade tiden från det att larmet går tills att planet lämnar marken vid basen norr om Tel Aviv.

- Och hur lång tid tar det sedan innan raketerna kan avfyras.

- Beror på flera omständigheter, men under en minut, kanske 45 sekunder...

Eilah var gästlärare under ett år vid KTH i Stockholm. Han var min granne och när han förklarade vad han undervisade begrep jag inte mycket, annat än att det handlade om avancerad meteorologi. 

Men jag gillade verkligen Eilah och hans familj. Hans fru kom från östra Ryssland och hon och hennes familj hade emigrerat till Israel när det blev möjligt efter Sovjetunionens fall. Tillsammans hade de två barn i förskoleåldern. Som vilken vanlig småbarnsfamilj som helst. På ett årslångt besök i mellanmjölkens hemland. Eilah var en kille som det var lätt att tycka om.

Vi brukade dricka the´tillsammans och tala om vardagen, om svenska dagis, om bostadspriser och om skillnaderna mellan att bo och leva i Israel kontra Sverige. Vi tyckte båda om den israeliske författaren Amos Oz, och särskilt hans essä "Konsten att bota en fanatiker". 

För ett halvår sedan återvände Eilah och hans familj till Israel. Vi bytte adresser, telefonnummer och kom överens om att höras av, som man gör med vänner och människor man gillar.

Han var som person så långt ifrån en soldattyp man kan föreställa sig. Men han levde hela tiden i Sverige med vissheten att OM och NÄR så hade han 48 timmar att inställa sig på. Oavsett var i världen han råkade befinna sig. Inte som stridspilot, men som en av de ansvariga bakom de avancerade dataskärmarna vid flygbasen. Eilah var, och är, en viktig person bakom de israeliska flygattacker som sker just i Gaza.

Bilderna strömmar emot mig. I Rapport, i DN och SvD, i CNN och Al Jazeera. Det går inte längre att värja sig. Människorna i Gaza dör, såras och traumatiseras i en omfattning som inte går att förstå, än mindre acceptera. Som aldrig kan accepteras. Det finns inte längre några proportioner i det israeliska övervåldet. Det handlar om brott mot folkrätten alldeles oavsett Hamas cyniska mänskliga sköldar, fanatism och totala oförsonlighet.

Eilah sitter antagligen där just nu, tänker jag. Vid basen och med majors grad. 

Jag har hans adress och telefonnummer. Ska jag ringa? Vad ska vi tala om? Kan vi överhuvudtaget tala om någonting längre?

När upphör vi att vara människor inför varandra?

Jag sätter på Graceland-plattan med Paul Simon för att lugna känslorna och strofen går rakt in;

 "Loosing love is like a window in your heart…."

2014-07-30 12:15   rolf jansson

Hej Per-Erik! Ja ....man kan undra om hjärnan förminskas som vi har skapat efter så många år..
mvhRolf

2014-08-02 06:07   Ellionora

Maila honom.
Han kommer svara och ni kommer ringa varann med.
Rulla över bollen-
oavsett grad på yrket, ålder på mannen
och hur många mil det än är mellan er...
är vänskapen ni har starkare än någonsin.
Ta tag i det
annars kommer du alltid undra
och det kommer alltid kännas som en tung sorg.

//Johanna

Svar från per-erik åström 2014-08-08 23:55

Tack )ohanna. Jag ringde. Det var ett bra samtal....

Med vänlig hälsning,/per-erik