Möte i Gnesta
Det är alltid lika trevligt att ställa ut sina bilder på Planket-utställningen i Gnesta.
En av bilderna jag ställde ut i lördags var ett porträtt av en kvinna som tittar ut genom ett fönster med ljusreflexer i håret. Bilden är lite speciell eftersom den är resultatet av en felframkallad 6x6-film. Jag minns inte vad som gick snett, men vänstra sidan av filmen blev helt enkelt inte framkallad. Klantigt må hända, men själva bilden blev användbar. Den togs 1984 och hon som jag fotograferade heter Rigmor Ohlsson. Vi umgicks en del på den tiden och vi hade en gemensam kompis, fotografen Kenneth Gustavsson.
Sedan mitten av 80-talet förlorade vi kontakten med varandra, som det ibland blir. Ibland har jag hört av henne via bekantas bekanta och ibland har jag hört hennes röst på radion (SR Minnen).
Döm då av min häpnad när jag ser Rigmor komma gående på lastkajen i Gnesta i lördags. IRL, som det heter på modern svenska.
- Men va!? Det är ju jag. Fotograferade du mig då? Det hade jag alldeles glömt...
Det blev en lång fika och ett samtal om livets gång. Om Kenneth Gustavsson som inte längre lever, om våra respektive ungar och om vad vi ville med våra liv och hur det blev.
Naturligtvis fick hon bilden, med ram och allt, och med en särskild dedikation på baksidan.
Hon verkade glad när hon promenerade vidare i vimlet med bilden under armen.
Vi kom överens om att hålla kontakten framöver.
Sten
Spännande möten det blir i Gnesta!
Och som sagt, ett intressant porträtt!
/B
/Niklas
För att du skriver så fint,
för att just detta var en text som både gjorde mig sorgsen
men även lycklig.
Det behövde jag. =)
//J