Demens drabbar väldigt olika. Vissa förmågor försvinner, andra finns kvar, om än reducerade. Det finns nog boende som klurar ut att det är en maskerad dörr, så personalen kan inte slappna av tror jag. Dementa som kan få en idé att vilja gå hem och ger sig i väg, kanske tunt klädd vintertid, har slutat illa vid något tillfälle. Problemet är svårlöst.

Ja, det här är verkligen ett problem som på sätt och vis ”göms under mattor av nödvändighet”. Jag håller verkligen med om att Socialstyrelsen på ett ganska brutalt sätt bara lämpar över problemet på oss som jobbar med detta. Själv jobbar jag på en s.k. somatisk avdelning där det främst handlar om kroppens sjukdomar hos äldre, men jag har ju kolleger som jobbar med demens, och på min avdelning blandas det dessutom rätt friskt mellan fysiskt sjuka och psykiskt sjuka. Så problemet finns även där jag jobbar, nämligen att vårda och skydda. Att värna om våra boendes fri och rättigheter, samtidigt som vi skall värna deras fysiska och medicinska säkerhet. Alltså vi är skyldiga att upprätthålla en säker vård och omsorg samtidigt som vi inte får hindra på något vis. Det kan vara väldigt svårt ibland att balansera den där ”motsatsen”.
Ett exempel på detta är sänggrindar; om en boende med hög fallrisk, som dessutom inte alls är medveten om att han eller hon inte kan stå på sina ben, säger att jag absolut inte vill ha grind, så måste vi acceptera den boendes vilja, vilket å ena sidan kan upplevas som en självklarhet, å andra sidan kan leda till svåra fallskador och till och med död. Jag har själv varit med om fallolyckor som lett till döden. Men för att lösa detta så har vi larmmattor, eller rörelsevakter, så att vi som personal skall märka om den boende försöker resa sig upp. Problemet med detta är att det inte garanterar något egentligen. På mitt boende så jobbar vi till exempel ensamma nattetid (jag jobbar natt), och om ett golvlarm, eller en larmmatta larmar och jag står upptagen med en annan boende och inte kan lämna den situationen av olika skäl, ja då finns det stora risker att en olycka händer. Så golvlarm, larmmattor, rörelsevakter och så vidare är ingen egentlig lösning på problemet, men något som styrande gärna vill gömma sig bakom: ”Vi har en säker omsorg, för vi har ju golvlarm”. Nej, den enda egentliga lösningen på en sådan problematik skulle då vara att man har extravak på alla boende med hög fallrisk dygnet runt, vilket är en ekonomisk omöjlighet och något som aldrig kommer att ske, om inte vi medborgare är beredda att betala betydligt högre skatt, eller att privata vårdgivare intresserar sig mindre av att fylla sina egna och sina aktieägares fickor med vinster och bonusar och mer för sitt uppdrag att ge en god och säker vård och omsorg.

Men den där illusionen av en bokhylla var ju trots allt ett gott försök att hindra ”med mild hand”. Snyggt var det ju också.

/Samuel

Svårt problem, förstår personalen för som säkert får skäll hur de än gör.
Även om tapeten på dörren är att luras så är det ett bra sätt att slippa det problem som blir när någon förvirrad försvinner.
Blev ju fint också.