Löser IT vårdkrisen?
Ska vi ha sköterskor som hinner sköta sitt jobb, eller ska dom lägga mer än halva tiden på att logga in? Hanne Kjöller är sjuksköterska och ledarskribent på DN och rapporterar från Rigshospitalet i Köpenhamn. IT hindrar personalen från att rädda liv. Danmark brukar ligga ett par år före oss, så vi är snart där.
Ska vi ha läkare som träffar patienten på riktigt, eller ska vi ha läkare som rondar vid datorn?
Ska vi låta IT sköta själavården?
Vi är snart där. Jag testade programmet GPT-3.
----------
Fråga: Jag känner mig deprimerad, vad kan jag göra?
Svar: Jag är ledsen att höra att du känner dig deprimerad. Depression är ett allvarligt och vanligt tillstånd som kan ha en betydande inverkan på din livskvalitet. Det finns dock många saker du kan prova som kan hjälpa till att minska dina symtom och förbättra ditt humör. Här är några förslag:
Sök stöd: Det kan vara bra att prata med någon om hur du mår. Du kan tycka att det är bra att prata med en terapeut, kurator eller annan psykiatrisk specialist. Du kan också prata med en betrodd vän eller familjemedlem.
Öva självvård: Att ta hand om ditt fysiska och känslomässiga välbefinnande kan bidra till att förbättra ditt humör. Detta kan inkludera att få tillräckligt med sömn, äta en hälsosam kost och delta i aktiviteter som du tycker om.
Delta i fysisk aktivitet: Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra ditt humör och minska symtom på depression. Du behöver inte börja med en rigorös träningsrutin – även en kort promenad eller lite lätt stretching kan vara fördelaktigt.
Prova avslappningstekniker: Tekniker som djupandning, meditation och yoga kan hjälpa till att minska stress och förbättra ditt humör.
Sätt upp nåbara mål: Att arbeta mot ett mål, oavsett hur litet det är, kan ge dig en känsla av prestation och förbättra ditt humör. Det är viktigt att komma ihåg att att söka hjälp är ett tecken på styrka och att det är okej att be om hjälp när du behöver det.
Om du känner att dina symtom är allvarliga eller påverkar din funktionsförmåga är det viktigt att söka professionell hjälp så snart som möjligt."
-----------
Det tog mig, som inte är en robot, ett antal försök att logga in. Sammanlagt 20 - 25 minuter. Sen skrev jag frågan. Roboten svarade omgående. Det var fascinerande att se texten växa fram. Den var på perfekt engelska. Sen översatte jag med Google Translate. En jätteschysst om än något opersonlig text!
Sahlgrenska håller på att vidareutveckla programmet. Den som vaknar 03.00 och är förtvivlad ska kunna få stöd av chattroboten. Sahlgrenska har redan lagt in en funktion så att om roboten uppfattar suicidrisk så uppmanar roboten den hjälpsökande att vända sig till akuten.
På sätt och vis är vi redan där. Nätläkarföretagen gör redan precis så.
---------
Psykologen Sanna Beijnoff brottas med GPT-3 i Svenska Dagbladet:
#https://www.svd.se/a/VPx0r6/om-chat-gpt-och-psykologi
Ska klämkäcka IT-troende få bestämma och låta IT ta över vården. Eller ska resurserna användas till människor i vården?
Jag tror att det är dags att ta IT på allvar. Se till att IT bara blir ett smidigt redskap för professionerna, inte tar över i egen kraft. Ta bort dåliga program. Städa bort buggarna i de som behålls. Dra ner. Förenkla.
--------
Det här inlägget är ett test på en debattartikel jag håller på med, är tacksam för kommentarer! Hur göra inlägget mer begripligt?
Fotot är väl mest för syns skull, det fick vara brunt för att signalera "deprimerad". Men jag är inte deprimerad utan oroad över vart vi är på väg.
Beroende på programmering kan det ju bli så här i stället:
Fråga: Jag känner mig deprimerad, vad kan jag göra?
Här några förslag:
Kanske du kan ringa någon gammal lumparkompis och gå ut och hinka öl? Säkert känner du dig bättre nästa dag.
Kan du inte ragga upp en Scandal Beauty, och så ligger ni och, ja du vet... kör skallen av er hela natten. Säkert mår du prima sedan.
Och så vidare, och så vidare... Den ena programmeraren kan ju vara likvärdig kålsupare med den andra... :-)
Jag skulle inte komma på idén att rådfråga en maskin om något. Och genom att absolut inte efterfråga, utan avvisa sådant nonsens, kan man kanske förhoppningsvis få dom som tänker sig att spara pengar genom översmarta grepp, att avstå.
GPT-3 tillverkar nya svar om man ber den. Med rätt promt hade den kanske kommit på även dina förslag.
Jag hade en annan fråga. Vad gör IT "hazardous". Första gången kom ett rätt vettigt svar, ungefär det en IT-konsult tar 2000 kronor i timmen för. Andra varvet svarade programmet lika välformulerat, men då om asbest och bly.
Det här med nya käcka svar vid efterfrågan, pekar rakt mot den grundläggande svagheten - den avgrundsdjupa skillnaden mellan digitala programmeringsmassor, och förnuftsmässig erfarenhet och mänskligt omdöme.
Om läkarsektererare återinfördes så kanske IT vore en hjälp. Nu tar inloggning och petrimetra program för mycket tid. Tack igen, jag tar till mig vad du skrivit!
En doktor jag minns hade egen verksamhet. Han förde journal med reservoarpenna och arkivsäkert bläck direkt på det där skära registerbladet. Det räckte för honom och han fick behålla legitimationen.
Vi har fler läkare och sjuksköterskor än någonsin tidigare i landet men ändå finns inte tid för patienterna.
Det finns problem även på myndighetsnivå. Socialstyrelsen har ännu inte lyckats genomföra sammanslagningen med Medicinalstyrelsen fast dom haft 50 år på sig. Där jobbar man fortfarande som 2 myndigheter bredvid varann, redan i växeln frågar dom om man har ett medicinskt eller socialt ärende.
För mig framstår dom administrativa och dokumenterande uppgifterna inom sjukvården att jämföra med affärs- och ekonomisystem inom företag, system som ytterst få företag skulle ha rimlig chans att klara sig utan.
När det gäller utvecklande av nya, AI-baserade system inom sjukvården tror jag läget är väldigt positivt. Nya datorbaserade bildanalyssystem är redan bättre på att upptäcka tidiga cancerförändringar än de allra skickligaste läkarna. Exempel på ett område som just nu studeras med hjälp av AI-baserad IT är dyslexi.
Lycka till med din artikel, många hälsningar/ Björn
Jag har jobbat mycket med att effektivisera arbetsflödet i samband med bygglovgivning. Var i Sverige hade man den effektivaste metoden? Göteborg uppfann den 1943, men den spred sig väldigt sakta. Vi på Gotland tog efter, jag tror det var kring 1978. Många olika ska kolla handlingarna, hur den stämmer med gällande planer, byggnadsinspektören, räddningstjänsten, försvaret, antikvarien, hälsovårdsinspektören m fl. Ett effektivt flöde gör processen mycket kortare men kräver också disciplin, att var och en sköter sitt åtagande på utsatt tid. Vi var nere i sex veckor från inlämnade handlingar till beslut i byggnadsnämnden. Nu är flödet digitalt och tar tar det alltför ofta ett halvår, det är inte IT som är boven utan sämre lagstiftning, brist på struktur och disciplin.
Det är jättebra att kunna visa ett utkast och få synpunkter. Att jag använder Fotosidan ligger ju utanför FS syfte men jag är glad för all hjälp!