Övre Fröjel sista februariveckan 2025

Det mörknade, men det var nästan vindstilla och med kameran på stativ gick det att fotografera. En lykta lyste över dörren, annars mörkt.

Den gotländska byggaren byggde med samma subtila förskjutning av fönstren som arkitektstudenter från hela världen åker till Djursholm för att studera på villa Snellman av Gunnar Asplund.

Stordammen

En komplex stadsmiljö: Längst t v Värmekyrkan och och en byggnad från 1950-talet som huserade Holmenbolagets administration. Ett rullband transporterade stenkol genom huset. Elevatorn syns strax bortom byggnaden.

Sen vattnet, för stunden nästan blankt eftersom det inte blåser.

Så Stordammens lucköverbyggnad. En järnkonstruktion med utrustning som höjer och sänker luckan som reglerar vattenflödet. Ser lite risig ut men funkar.

Så träbelagda gångbron. Den har blivit fotgängarnas genväg mellan Kungsgatan och Drottninggatan.

Ovanför den ser man en del av Strykjärnet / Arbetets Museum / Sveriges vackraste industribyggnad i Norrköping.

Dialogen

Salig i åminnelse! Återuppståndelsen är nära!

I Kgl. Televerkets telefonabonnemang ingick apparaten. Från 1931 en tre kilo tung, skarpkantad pjäs i konsthartsen bakelit. Bara luren vägde ett halvt kilo. Apparaten ägdes av Kgl. Televerket och sladden var permanent monterad i vägguttaget. Abonnenten förband sig att väl vårda denna statliga egendom.

Wikimediafoto Holger Ellgaard, arkitekt och fotograf

1950 mjukades designen upp. I den tråkigare versionen tillverkades apparaten till 1962.

Sent 1950-tal: Televerket och Ericsson tog fram en ny, modern telefon. De anlitade arkitektfirman Ahlgren Olsson Silow. Tidningarna beskrev hur Olsson, eller om det var Ahlgren, ändrade prototyperna tills luren kunde slängas på och nästan ofelbart hamna i rätt läge. Och stanna där.  En funktion som ingen annan kommit i närheten av. Lurens vinklar och avstånd öra / mun gav förutsättningar för bättre ljudkvalité än någonsin förr.

Tillverkningen lades ner 1978. De befintliga telefonerna fortsatte fungera. Min fru fick med en Dialog då hon flyttade in på boende för sju år sen. Telia hade jättesvårt att installera, men en montör som varit med förr lyckades. Min fru kunde ta emot samtal flera år. Sen lades kopparnätet ned ihop med försvaret av  landets territorium, beredskapslagren och andra onödigheter. 

Nu uppmanas allmänheten att slänga på luren då en bedragare ringer upp. Men vadå? Det finns ju ingen lur!

De som aldrig slängt luren i örat på nån behöver nog också mental träning för att kunna avsluta oönskade samtal. Jag minns ett bra knep från Dialogtiden: Man pratar på och trycker själv ner klykan.  Då låter det som ett tekniskt fel. Lägger man sen luren åt sidan tutar det upptaget om uppringaren försöker igen. Problemet löst, åtminstone för stunden.

Jag har kvar Dialogen. Här nedan undersidan.

Och här ser man vägguttaget med sladd inkopplad till Dialogen. Nu går det att ringa med den!

AI läser och kommenterar Cityscapes:Bloggen!

Ett par oinloggade kommentarer dök upp i morse. Den här på blogginlägget "Mångård i stan" är svamligt inställsam som AI-genererade texter ofta är. Svenskan har korrekt syntax och stavning- Men innehållet är 100% irrelevant. AI helt utan intelligens.

Men hur kan AI sig in på Fotosidan och kommentera utan att ens fejka medlemskap?

https://www.fotosidan.se/blogs/manshagberg/mangard-i-stan.htm

2025-02-26 03:34   scholarmagnet (demureput@gmail.com)

Det är fascinerande hur stadsträdgårdar blir vanligare i städer och erbjuder inte bara skönhet utan också en känsla av gemenskap. Det är en bra påminnelse om hur naturen kan frodas även i bebyggda miljöer. Jag är nyfiken på de utmaningar som dessa trädgårdar står inför när det gäller underhåll – skulle gärna vilja höra mer om det!

--------------

TILLÄGG 2025-02-27:

Har raderat kommentaren ifråga eftersom den innehöll en kanske skadlig länk. Tog skärmdump av kommentaren, det ena med till synes meningslösa orden snow rider, det andra med länken expanderad och synlig.

Bilder ur 1975 års fotodokumentation av Visby

Visby var ett av Sveriges pilotprojekt i Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975. Jag var med som stadsarkitekt för Gotlands kommun. Utöver andra aktiviteter lät vi göra en fotodokumentation för framtida bruk. Efter 50 år blir alla bilder intressanta. Teknologen Carl-Gustaf Hagander, numera tekniskt råd emeritus på Miljööverdomstolen, praktiserade på stadsarkitektkontoret. Han fick uppdrag att ta minst en svartvit bild på vartenda hus i innerstan. Inget urval, även det  ointressanta skulle med. Och gott om färgbilder. De flesta bilderna, sammanlagt 2300, har återfunnits och digitaliserats. Region Gotlands skanning inriktades på att få jobbet gjort till rimlig kostnad. Det blev klart till femtioårsjubiléet!

Länk: https://visinvent.gotland.se/

Här ett tämligen slumpvis urval med 37 av de 2200 bilderna. Det är extraherat ur presentationen  "Visby skulle rivas. Blev världsarv" som jag höll 20 februari 2025 i  Visby. Flertalet skannade bilder har fått lite handpåläggning. Ibland i presentationsprogrammet Keynote, ibland med en vända i Affinity Photo.

AB Visby Bryggeri vid Strandgatan 1975. Nu Strand Hotel.

1975 del av Visby Bryggeri, nu Strand Hotel

Samma gränd sedd uppifrån

Renoverat trähus vid Specksrum. 

Mellangatan. Man skymtar biografen Hansa, nu hotell

"Strykjärnet" och Hästgatan

Frikyrkan vid Adelsgatans backe ner mot Stora Torget

Staketet runt densamma

Norrbacke 1. På den gamla onda tiden bodde 11 familjer inklämda i de här två husen. 1975 var hela fastigheten nyrenoverad och en familj (det var nån sorts generationsbostad) bodde där. Köket bakom mörka planket.

Samma fastighet. Här syns skylten med färgproverna bra. Jag har klickat på neutralgrå ytan för att färgkorrigera bilden. Sexkanten på väggen artefakt från kameraobjektivet. Kameran var en tämligen basic SLR från Ricoh, och hade en kit lens, kanske Rikoh Rikenon P 50 mm f2.

Gråbrungrön färgskala, totalintrycket "murrigt"

Lilla skylten i mitten innehöll notering om fastighetsbeteckning, datum och färgprover.

Färgfotot togs med Kodachrome 64 som ansågs vara tämligen färgbeständigt. Skylten hade färgprover. En av dessa neutralgrå. Syns dåligt här, men den neutralgrå finns strax t v om V i Visby.  Nu 2025 gick det att med ett klick i efterbehandlingen korrigera färgskalan. Ovan bild före korrigering.

Bild nedan efter korrigering.

Ett par andra färgfoton.

Byggnad från sekelskiftet 1900 i Hästgatsbacken

Bild direkt från skanningen

St Hansgatan. Fasaden lutade oroväckande. Fastighetsägaren blev upprörd då vi på stadsarkitektkontoret för byggnadsnämndens räkning ifrågasatte vegetationen och säkerheten. Sen kom vi överens, vårt mätningslag skulle hålla koll på lutningen.

Gotlands Allehanda (M) hade redaktionen på Mellangatan

Stora Torget. Jag åt lunch på Visbybaren vars ljugarbänk ljusade upp tillvaron. Vita huset innehöll bageri som sålde nybakade frallor från 05.00 

På Stora Torget låg Bodins Livs, numera Torgkassen, i en byggnad ritad av SARs grundare Hakon Ahlberg, en funkisarkitekt som använde ett historiskt formspråk då det behövdes.

Tillbaka till Strandgatan

St Hansgatan med Gutekällarens  bakdörrsskylt t v

Kruttornet t v, mitt fram då nyrenoverade byggnader med arkitekten Per-Erik Nilsson som upphovsman för ombyggnaden. Historisk utsida, helt modernt inomhus.

Liljehornska huset, medeltida packhus. Lägenheter med centralvärme men oljepannan hade börjat läcka vatten. 

Adelsgatans södra del nära Södertorg. Den här bilden var alldeles för mörk i skanningen och har ljusats upp i Affinity Photo

Munkvalvet sålde äkta antikviteter blandat med kuriosa

Stora Torggränd

Gutekällarens hus var hårt slitet och såg förfärligt ut på den råskannande bilden. Krögaren Björn Halling höll med god mat och renoverade huset inifrån, började med toaletterna. Han paraderade med en vinflaska med oerhörda priset 500:-. Sen kom det några tyskar och köpte den och drack upp innehållet. Det var inte Hallings mening.

Här den vanliga ingången, en sidodörr mot gränden

Och här en färgbild som visar den hårt slitna fasaden.

Alla hus skulle med, även de mest ointressanta. Efter 50 år blir alla bilder intressanta trodde vi redan då.

Nybyggda kvarteret Östertull. Här ser man även bilar. Trafiken var ett stort problem med genomfart från hamnen och raggarkörning på nätterna.