Reflexioner och speglingar

Omvandlingen av Holmenområdet i Norrköping från avspärrat och nedslitet industriområde till vital del av kunskapssamhället är ett av de mest spännande projekt jag jobbat med!

Förhandlingar hela tiden och samtidigt kamp mot klockan. Huset mitt fram i bild var på Holmentiden ett packhus för pappersbalar. Det skulle byggas om och bli huvudkontor för Telia AB i Norrköping med omnejd. Avtalet mellan Holmenbyggarna och Telia undertecknades bara veckor innan stora 1990-talsdepressionen satte in. Då skulle Telia troligen ha dragit i nödbromsen. Ingen vet hur det skulle gått.

Jag jobbade då på kommunen. Vi såg till att det blev bygglov inom lagens råmärken. Det var inte alldeles enkelt. Den gällande stadsplanen föreskrev industriändamål. Vi upphävde den och satte in moderna planformen "områdesbestämmelser". I det här fallet medgav de allt utom bostäder. Sen organiserade kommunen om, jag slutade, men jobbade vidare som konsult. Som konsult var jag med om den fortsatta omgestaltningen och att ta fram en detaljplan. Byggarna var obekväma med områdesbestämmelser. De ville ha det som mest liknade en stadsplan.

Fram till 1920-talet fanns strömmande vatten här. Då fylldes vattnet ut samband med att packhuset byggdes. Nu rinner vatten från Strömmen genom den här dammen. Den är underbyggd med ett parkeringsgarage.

Nu är området öppet för alla. Gångstråk förbinder stadsdelarna. Bebyggelsen har fått  nutida ändamål, kontor, universitet och Louis De Geer Konsert & Kongress som syns t h i bilden.

Här nedan några speglingar i glaset till Louis De Geer Konsert & Kongress:

Alla bilder: Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm f2,8 @f8.

Fönsterhantverk

Sverige hade slutat underhålla fönster. Världens modernaste land tog bort dom som fanns och satte in nya. De nya var oftast fulare och träet ofta av sämre kvalité.

På 1980-talet tog makarna Allbäck tag i problemet. De uppfann ett nytt hantverksyrke, fönsterhantverkare. En fönsterhantverkare kan både bygga ställning, snickra, fixa beslag, göra glasmästarjobbet och måla.  Allbäckmetoden är ett helt system. Det går att jobba inifrån och hänga ut en arbetsställning. Sen demonterar fönsterhantverkaren bågarna och låter dom torka inomhus, i verkstaden. Där tar hon eller han ur glasen, lagar det trä som behöver lagas, grundar, monterar dit glasen, kittar och målar. Under tiden skyddas fönsterkarm och fönsteröppning av ett hopfällbart paraply. Då karmen torkat repareras och målas den på plats. Allbäcks tog också fram riktig linoljefärg och linoljebaserat fönsterkitt.

Så sakteliga började byggbranschen acceptera att underhålla fönster så som länder med byggnadskultur alltid gjort. Allbäcksmetoden är bra, men ibland funkar det också att jobba på plats med skylift, som här i kvarteret Knäppingsborg i centrala Norrköping. Fönsterbågarna är på verkstad, vädret varmt och för det mesta torrt. Karmarna gjordes i ordning för ett par decennier sen och är fortfarande i bra skick. Det är "bara" att skrapa och måla. Fönsterunderhåll är arbetsintensivt.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8 @ f/8.

Pentax K-1 med Carl Zeiss Jena DDR Flektogon 20mm 2,8 @ f/8. Crop 100 %.

Pentax Club House in Tokyo Opening Day

Ricoh har öppnat ett Pentax Club House i Tokyo. En blandning av museum, säljplats och häng för Pentaxianer. Där ska finnas varenda Pentaxprodukt som finns att köpa ny och en jättestor samling historiska kameror, objektiv och tillbehör. Kul att Ricoh (som ju numera äger Pentax) gör detta!

Länk:

https://www.youtube.com/watch?v=Lp3GcSDy7ks

Det här är ju en fotosajt så jag borde väl bidra med nån egen bild. Här ett nytaget foto på min första egna kamera, en Pentax S1 från april 1961. Efter slutarbyte 1980 och service för ett par år sen är kameran i gott skick.

Hittegods halobild

Innan jag formaterade det fulla minneskortet tittade jag igenom det. Hoppsan! Där fanns bilder som jag inte flyttat till datorn. Mina vanliga rutiner hade inte fungerat medan jag bytte till nya datorn Apple M1. Hittade nu denna halobild från 9 april 2022. Centrala Norrköping, Holmenområdet, taket och lanterninen till f d packhuset nertill i bilden.

Fogar med vulst

Bengan har skrivit att man numera ska vara nörd och då är det så!

Härmed nördnotering. Målgruppen är närmast obefintlig, möjligen några byggnadsvårdare. Här kommer i alla fall noteringen!

Den gäller fogarna i murade fasader från tiden kring sekelskiftet 1900. Numera är ju fogarna för det mesta något lite intryckta, men då var det vanligt att fogbruket fick en vulst som i det här fallet sticker ut lite grann. Här en väl bibehållen fasad i centrala Norrköping.

Och här ett par bilder med en mer sliten fasad. Det har varit lite sättningar i undergrunden, men en hel del av originalutformningen finns kvar. Vulsten ser ut att sticka ut men det är mest en synvilla, toppen ligger i liv med teglet.

Varför gjorde man på detta sättet? Rent funktionellt måste en fog tryckas till för att bli tät, men medförde inte vulsten mera jobb?

Troligen inte.

Prislistorna för murerijobb gav lägre kostnad för fog med vulst än andra utformningar! På sent 1950-tal gick arkitekturprofessorn Nils Ahrbom på Teknis igenom olika fogutformningar. Han nämnde att en arkitektkollega ganska nyligen tillämpat utformningen för att spara pengar åt beställaren. För en funktionalist som Ahrbom var tilltaget förkastligt. Man adderade ju en dekoration, och ornament var brott enligt de rättrogna. Han skakade lätt på huvudet, det fick räcka för att vi elever skulle förstå vad som gällde.

Iallafall har jag fortsatt att fundera. Tittade nu på en video. Den är från England. Där kallas fogen "beaded joint" eller "European joint". Det kan nog stämma,  här i Sverige var inflytandet från tysk byggteknik dominerande från slutet av 1800-talet. Rådhuset här i Norrköping byggdes i början av 1900-talet med allkunnige arkitekten professor Isak Clason som projektör. Det hade fogar med vulst mellan fasadteglen från Helsingborgs Ångtegelbruk, de bästa som kunde fås för pengar. Vid en restaurering kring 1990 valdes dock att göra fogarna släta. Just då skulle nog fogar med vulst ansetts omöjliga att utföra.

Här länk till videon:

https://www.youtube.com/watch?v=zP62eat6sNk

Det går undan värre i liggfogarna. Stötfogarna kräver lite extra snits.  Dom är säkert svåra för en amatör, men yrkesmannen behöver bara titta på medan händerna jobbar.

Det behövs ju rätt verktyg. För ett mindre jobb - även ett helt hus - duger en fogsticka av trä, men en bra fogslev av stål håller hela yrkeslivet. OBS! Muraren i Martins länk avråder bestämt från den här utformningen! Skålningen är alldeles för djup, ska bara vara ett par millimeter.