Fogar med vulst

Bengan har skrivit att man numera ska vara nörd och då är det så!

Härmed nördnotering. Målgruppen är närmast obefintlig, möjligen några byggnadsvårdare. Här kommer i alla fall noteringen!

Den gäller fogarna i murade fasader från tiden kring sekelskiftet 1900. Numera är ju fogarna för det mesta något lite intryckta, men då var det vanligt att fogbruket fick en vulst som i det här fallet sticker ut lite grann. Här en väl bibehållen fasad i centrala Norrköping.

Och här ett par bilder med en mer sliten fasad. Det har varit lite sättningar i undergrunden, men en hel del av originalutformningen finns kvar. Vulsten ser ut att sticka ut men det är mest en synvilla, toppen ligger i liv med teglet.

Varför gjorde man på detta sättet? Rent funktionellt måste en fog tryckas till för att bli tät, men medförde inte vulsten mera jobb?

Troligen inte.

Prislistorna för murerijobb gav lägre kostnad för fog med vulst än andra utformningar! På sent 1950-tal gick arkitekturprofessorn Nils Ahrbom på Teknis igenom olika fogutformningar. Han nämnde att en arkitektkollega ganska nyligen tillämpat utformningen för att spara pengar åt beställaren. För en funktionalist som Ahrbom var tilltaget förkastligt. Man adderade ju en dekoration, och ornament var brott enligt de rättrogna. Han skakade lätt på huvudet, det fick räcka för att vi elever skulle förstå vad som gällde.

Iallafall har jag fortsatt att fundera. Tittade nu på en video. Den är från England. Där kallas fogen "beaded joint" eller "European joint". Det kan nog stämma,  här i Sverige var inflytandet från tysk byggteknik dominerande från slutet av 1800-talet. Rådhuset här i Norrköping byggdes i början av 1900-talet med allkunnige arkitekten professor Isak Clason som projektör. Det hade fogar med vulst mellan fasadteglen från Helsingborgs Ångtegelbruk, de bästa som kunde fås för pengar. Vid en restaurering kring 1990 valdes dock att göra fogarna släta. Just då skulle nog fogar med vulst ansetts omöjliga att utföra.

Här länk till videon:

https://www.youtube.com/watch?v=zP62eat6sNk

Det går undan värre i liggfogarna. Stötfogarna kräver lite extra snits.  Dom är säkert svåra för en amatör, men yrkesmannen behöver bara titta på medan händerna jobbar.

Det behövs ju rätt verktyg. För ett mindre jobb - även ett helt hus - duger en fogsticka av trä, men en bra fogslev av stål håller hela yrkeslivet. OBS! Muraren i Martins länk avråder bestämt från den här utformningen! Skålningen är alldeles för djup, ska bara vara ett par millimeter.

2022-08-01 12:32   ztenlund

Heter det inte rundfog? Om jag inte missminner mig har Tyska kyrkan i Gamla stan dylika fogar.

Besvara

Svar från Måns H 2022-08-01 12:54

Hej Martin! Hittade nu "rundfog" på byggnadsvårdsföreningens hemsida:

"Där står att fogen kallas rundfog, ..... kallas ibland pärlfog. ..... Mer kuriosa: handtaget på äldre förzinkade plåthinkar (typ mjölkspann) har använts för just detta ändamål."

Svara

ztenlund 2022-08-01 13:14

Grävde runt lite och i vanlig ordning förekommer det flera olika benämningar... Här har vi benämningen pärlfog och kulfog:
https://www.youtube.com/watch?v=MMXMlMTu2es

Svara

Svar från Måns H 2022-08-01 13:25

Kulfog låter kul! Norska "Pölsefog" också.

"Pärlfog" påminner ju lite om "Pärlspont", en profilhyvling som ju var väldigt vanlig i snickerisammanhang.

Svara

Svar från Måns H 2022-08-01 17:40

Nu har jag kollat videon! TACK! Mycket informativ. Jag tror helt på muraren då han berättar om hur sleven ska vara utformad.

Han funderar på varför själva murningen kunde vara så slarvig ibland. Min teori är att dom använde sekunda tegel, utsorterade som dög rent tekniskt men hade skevat till sig eller fått fel mått i bränningen. Med den här snitsiga fogen kunde väggen se bra ut.

(Sigurd Leverentz använde sig av sånt tegel i sitt kyrkbygge i Klippan. Han instruerade hantverkarna på platsen. Dom fick inte kapa nån sten utan arbeta med fogbredderna så att allt gick jämnt upp. Så kan man väl inte göra sa murarna men så gjorde dom det och nu vallfärdar arkitekter från hela världen till Klippan.) (Leverentz jobbade ju inte med pärlfog utan ville få ett helt annat uttryck.) )

Svara

2022-08-01 12:36   mojje

Vilket givande inlägg och bra dokumenterat av det vackra hantverket. En riktigt murad fasad är något speciellt, jag tror inte att jag har sett någon byggnad häromkring som har utstickande vulst.

Besvara

Svar från Måns H 2022-08-01 13:05

Tack Morgan!

Det finns säkert lokala variationer - så här ur minnet kommer jag mest bara ihåg järnvägsstationen och några byggnader vid järnvägen som hus med synliga tegelfasader i Oskarshamn, flesta stenhusen från tiden var nog pusade.

Svara

ztenlund 2022-08-01 13:21

En sak jag brukar tänka på i Göteborg, helt apropå, är att det är klart fler "nakna" tegelfasader än vad det är i Stockholm. De finns ju i Stockholm också, men det är en här och en där, medan det i Göteborg kan vara mer eller mindre hela gator. Betydligt mer tegel i gulartade nyanser också.

Svara

Svar från Måns H 2022-08-01 21:17

@ Martin: Stämmer bra. Gult tegel även i domkyrkan.

Svara

2022-08-01 13:11   pdahlen

Det var ju jobbigare än vad jag trodde, tänkte det bara tog lite extra cement i fogen så att den pressades ut sig själv

Besvara

Svar från Måns H 2022-08-01 17:30

Jag tror inte det var särskilt jobbigt! Jag har inte gjort sån här fogning själv, men tillverkat profilerade kalkputslister (gesimser) i en fasad som jag putsade om. Hantverkarna sa att det var omöjligt, men sen jag kommit på hur man gör gick det rätt så lätt.

Och att prislistan satte lägst pris på den här utformningen var nog ingen slump.

Svara

2022-08-01 13:31   Benganbus

Tack för fina bilder och en intressant och förklarande information!
Nyhet för mig, men jag har såklart sett de snygga fogarna!
Så tack för den här allmänbildningen!
/B

Besvara

Svar från Måns H 2022-08-01 17:26

Tack själv Bengt, jag tvekade att sätta in den här nördiga betraktelsen men så såg jag ditt inlägg och fattade mod!

Svara

2022-08-01 16:01   Vibybo

Gamla tegelväggar kan bli vackra att se på, tycker vulst förhöjer det, liksom att sätta tegel i dekorerande mönster.

Besvara

Svar från Måns H 2022-08-01 17:24

Med funkisen kom arkitekterna att sträva efter det enkla - ibland på bekostnad av både funktion och kostnad. Nuförtiden är ju tegelfasader bara ett ytskikt, i bästa fall 1/2-sten tjockt och med enklaste löpfog. Det lite dekorativa kanske kommer igen!

Svara

2022-08-01 19:11   Christina Sandin

Mycket intressant information som jag blev glad över att läsa (och se o höra i de båda videorna). Roligt att få namn (flera olika) på denna sorts fogar. För några år sedan besökte jag en liten holme strax utanför sta´n (Karlskrona) där man förr i tiden tillverkade ammunition. Numera är det inte längre tillåtet att besöka holmen pga ett flertal olika risker (föroreningar i marken, explosionsrisk pga kvarglömd/i marken glömd ammunition, mm.). Men just det året jag var där, fick man gå iland och strosa, dock endast utmed märkta gångstråk. Jag är så glad att jag ”hann” besöka holmen 😊.
Där finns små hus av tegel och alla tegelhusen har just sådana fogar, vilka jag fann så vackra. Det blev en hel del foton tagna på såväl hus som närbilder på fogarna. Jag tillbringade en hel dag därute (i motsats till de flesta andra besökare som endast var där i ca 15-20 minuter, till nästa båt kom) och kände ”historiens vingslag”. När jag såg de här små tegelhusen, tänkte jag, att förr vinnlade man sig om estetiken på ett helt annat sätt än idag. För egentligen hade de ju inte behövt bry sig alls om det var vackert eller ej med tanke på, att det ju var ”bara” ammunitionstillverkning som skulle ske därute på holmen, som heter Basareholmen.

Lite historia om holmen: Från slutet av 1700-talet tillverkade försvarsmakten krut och laddade ammunition på holmen, något som tidigare gjorts på Karlskrona örlogsbas. Efter en brand i Karlskrona flyttades tillverkningen av säkerhetsskäl till en anläggning på ön. En ny modernare apteringsverkstad byggdes 1905 som bestod av tio arbetskamrar med tjocka säkerhetsväggar emellan. År 1949 skedde en sprängningsolycka i en av dessa arbetskamrar vid tillverkning av spårljus varvid två personer omkom. Först då blev allmänheten varse om den hemliga verksamheten på holmen som bedrivits i närmare 200 år. Efter andra världskriget trappades verksamheten ned, för att slutligen helt upphöra 1986.

Så tack för ett intressant inlägg.
Vänlig hälsning Christina

Besvara

Svar från Måns H 2022-08-01 21:25

Tack Christina för värdefullt svar! Intressant om Basareholmen,. Jag kollade Internet och hela ön, som ju sen gammalt ägs av staten, är byggnadsminne som nu förvaltas av Statens fastighetsverk.

Svara

Katt-Tina 2022-08-01 22:08

Ja, den lilla holmen är intressant i flera avseenden. Jag har tänkt göra en fotobok av mina bilder därifrån och har en hel del information om holmen - både officiell och "lite mindre" officiell 🤔. Din info gällande fogarna mellan tegelstenarna ger mig möjlighet att tillföra denna "specialinfo". Just sådant gör att det blir lite extra roligt för det man visar på bild.
//Christina

Svara

Svar från Måns H 2022-08-01 23:01

@ Christina: Som du såg på skånska videon så sticker fogarna för det mesta inte ut, det händer men för det mesta ligger toppen på vulsten i liv med eller t o m nån millimeter innanför tegelstenarna.

Kulören: Här i Norrköping förekommer en hel del rödaktigt fogbruk i hus från den här tiden. Det ser ut som sånt hydrauliskt kalkbruk som användes i kanalslussarna, det tål vatten. Men jag vet inte om det är "äkta vara" eller om man använde färgat bruk för att efterlikna äkta varan eller bara tyckte att det var snyggt. Det finns också helt ofärgade fogar och en del som kanske var svarta från början.

Svara

Katt-Tina 2022-08-02 00:06

Ja, att fogarna inte går utanför teglet noterade jag i den skånska videon. Insåg att fenomenet är att likställa med Trompe l'œil, att ögat luras att tro det. Ganska fascinerande i sig att få något så ”enkelt” som en murbruksfog att framstå så. Men snyggt är det onekligen.
Jag tror det finns hus här i innerstaden som är murade så. Vill minnas att jag noterade det när jag strosade runt och fotograferade vackra och spännande detaljer på de gamla hus som överlevde 60- talets galenskap och rivningshysteri och många gamla, vackert byggda, hus fick skatta åt förgängelsen.
Jag ska minsann gå en ny spaningsrunda, i sällskap med en kamera, för att leta efter teglade fasader med denna typ av fogar. Och jag ska noga se efter vilken färg fogbruket har och ifall det går att avgöra, om det haft annan färg från början och förändrats med åren. Det är så intressant med gamla byggnader. Att dessutom ha foto som hobby och dokumentera ger intresset ännu en dimension.
//Christina

Svara