Så tänker Göran Segeholm om utmaningen Gråväder

Bildtext: "Gråväder i surbullestan". Utom tävlan.

För en månad föreslog Lena Eriksson en utmaning på Cityscapes: Gestalta vårt hopplösa gråväder i bild!

Efter några dagar ställde Göran Segeholm upp som domare! Göran är en stor inspiratör. Hans bok "Konsten att ta vinnande bilder"  visar hur man vinner betraktarens hjärta. Så här tänkte Göran bedöma "Gråväder".

Hej, jag heter Göran Segeholm och är lärare i fotografi, bland annat på Fotografiska i Stockholm. Jag har lovat att utse en vinnare i utmaningen "Gråväder", men jag skulle först vilja resonera lite kring exakt vad jag avser att belöna. Bakgrunden till det är att det finns så många utmaningar där det inte uttrycks särskilt klart vad som efterfrågas, och då blir bedömningarna alltför mycket en fråga om den personliga smaken. Så jag vill i förhand avslöja lite mer om vad jag kommer att titta efter (förutom att bilden domineras av gråväder):

1. En känsla av tristess. Gråväder kan ju vara både vackert och deprimerande, men eftersom utmaningen har sin grund i Måns oförmåga att gestalta tristessen så är det detta jag går på. Den här gången har inte "vackra" bilder av gråväder någon större chans. Detta meddelar jag i förhand för att jag inte vill att utmaningen ska handla om vem som tolkar temat mest fyndigt eller ovanligt, utan att det blir en utmaning i att med gråväder som en viktig faktor gestalta tristess i cityscapegenren.

2. Staden måste spela en viktig roll i bilden. En tristess som skildras främst genom en människa eller ett djur där stadsmiljön enbart fungerar som en fond kommer inte att ha lika bra chanser som bilder där stadsmiljön spelar en viktig roll. Självklart får människor/djur vara med i bidragen, men om bilden blir läst som "en ledsen katt, och kolla den är i staden" så blir det mindre poäng än "kolla vad den här miljön gör katten ledsen". Ni fattar. Hoppas jag.

3. Att budskapet går fram utan störningar. Avdrag för "gåtor" i bilden som inte har med budskapet att göra — som till exempel "men vad är det där till vänster egentligen, en sopsäck eller en björn?"

4. Att bilden är tagen i ett knäpp. Inga montage eller kompositer alltså. Däremot är jag välvilligt inställd till kärleksfull massage i efterbehandlingen.

I söndags var Göran färdig:

Hej, då var min bedömning klar.

Först en allmän reflektion: Det tycks mig att det i gruppen inte finns någon tydlig gemensam uppfattning av vad genren "cityscapes" egentligen innebär. För mig är "cityscape" en urban version av "landscape", alltså ett "övergripande intryck" (för att citera svenska wikipedia) av en stads arkitektur, grönområden, infrastruktur.

Precis som i landskapsgenren bygger cityscapes på samspel. Jag vill se hur det ena påverkar det andra. Mötet mellan grönytor och industri, mellan biltrafiken och bostadshusen, mellan broar, vatten och alla byggnader. Jag är ute efter en känsla av hur det ena väver in i det andra.

Av bidragen till gråväder är det ganska många bilder som har ett så dominerande huvudblickfång att den här effekten inte uppstår. Några av bilderna skulle jag snarast beskriva som gatufotografi, fokuserade kring händelser i stadsmiljön snarare än själva stadsmiljön. Det får gärna förekomma mänskliga gestalter i cityscape-genren, men då som ett inslag i stadsmiljön. Känslan när jag ser bilden ska vara att jag "ser en stad", inte en individ. Skillnaden är densamma som den naturfotografin gör mellan "landskapsfoto" och "djurfoto". Helt olika genrer.

I nästa inlägg kommer Görans beslut och, allra intressantast,  motivering!  

2021-02-09 22:45   Gun-Inger Arvidsson

Gråväder jo men visst då är det ibland bra att fotografera.
Det kan bli vackra bilder på ett sätt som gör mig lugn.
Din bild här tycker jag andas just det. Lugn tycks personerna
ha som väntar på bussen. Vare sig bilar eller människor som
far fram som de brukar i Stockholm (gissar bilden är därifrån).
God natt
///Gun-Inger

Besvara

Svar från Måns H 2021-02-10 07:38

Hej Gun-Inger! Tack för fint inlägg!

Gråväder kan ha många sidor. Ibland vackert, ofta tacksamt att fotografera i men ibland jobbigt trist då man aldrig får se solen. Utmaningen "Gråväder" på Cityscapes riktades in på att gestalta tristess. Göran skriver om just den vinkeln.

Bilden var utom tävlan eftersom jag är gruppvärd. Jag såg uppgiven tristess, men kanske var personerna bara lugna precis som du skriver. Bilden togs i Norrköping, Gamla Rådstugugatan. För 25 år sen överbelastad med biltrafik men numera fullt okej, bor där själv.

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2021-02-10 12:02

Norrköping aha det är också en större stad jämfört med vår
lilla stad Hässleholm.
Ha en bra dag.
///Gun-Inger

Svara