Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd
SLUTPUNKTEN
***
Så gammal är jag alltså
att jag funderar en del
omkring döden
*
Vi gömmer den väl
Under mina 74 år
har jag sett tre döda
och rört vid två
*
Jag har varit rädd för den
men det är jag inte nu, inte just nu
Kanske blir jag det igen
när den kommer närmare
Jag vet inte
*
Jag vet ingenting om den
annat än att vi inte kan leva
om vi inte är beredda att dö
***
När det gäller döden
tror jag inte på någon annan
inte ens Osho
*
Jo, förresten, liksom han,
tror jag döden är en vän
för den tar oss hem igen
dit därifrån vi kom
*
Inte för att jag totalt
utesluter reinkarnation
men det är heller
inget jag tror på
*
Men jag vet ingenting
Det gjorde jag inte heller
innan jag kom hit,
hit till alla under
*
***
Inlagt 2015-03-11 13:56 |
Läst 2836 ggr. |
Permalink
Fin dikt.
Marianne
Låter lite konstigt kanske, men efter den upplevelsen är jag inte det minsta rädd för döden!
Livet har sin gång, en dag är det min tur, som alla andra dödliga.
Fina vinter äpplen!
Kenneth
Livet är en sexuellt överförbar åkomma med en dödlighet som uppgår till 100 %.
Mvh / Peter
Är det slutpunkten som får mest uppmärksamhet?? I sig är jag inte rädd för döden. Men gärna efter ett långt och bra liv. Det värsta som kan hända, är att man blir en grönsak i slutet... Om inte, då får man väl vara nöjd.
Fast, det är ändå alltid sorgligt. Just idag, är det på dagen 8 år sedan min mor gick bort. Livets gång, ålder, men ändå tråkigt... Men du, 74... kör så det ryker!! //Peter
Och som jag sagt på två ställen härovan, jag skriver inte detta i ångest och för att jag är rädd för döden, även om jag tänker på den oftare än tidigare. Snarare tvärtom, medvetandet om att den rimligen ligger närmare nu än när jag var ung gör snarare att jag vågar mer, gör mer, säger och bloggar mer om allt det jag själv tycker är viktigt (döden tex!). Men jag dansar också ofta ensam till hög musik, MYCKET hög musik, bla när jag är i Korsheden och ingen hör. Det rekommenderar jag, det gör i alla fall mig glad! Och, riktigt allt jag gör berättar jag ju inte här, fattas bara....Hälsningar/ Björn T