SÅ MYCKET EN SOCKERDRICKA KAN BETYDA!
***
Det var på skolresan till Stockholm, 1959 eller 1960.Tror skolan (Ludvika hal) hade hyrt ett särskilt tåg, det var i alla fall många klasser som var med på resan. Jag gick sista ring, Ingemor sista klassen i realskolan. Jag visst redan vem hon var, brorsan Dag hade gått i samma klass som hon. Dessutom hade hon sedan något år bott i samma hyreshus som vi. Jag hade ju redan konstaterat att hon var snygg och vi hejade på varandra. Men mer var det inte. Hur skulle man bära sig åt för att få kontakt liksom?
Tågresan blev lösningen. Nånstans där på resan frågade jag om hon ville dela en sockerdricka med mig. Det ville hon. På den vägen är det liksom, drygt sextio år, tre vuxna barn och fem barnbarn senare. Vad lite man vet. Särskilt om hur mycket en sockerdricka kan betyda.
*
Jag vet att ni sett den här bilden men det är nog den bild jag tycker bäst om på I, tagen nå´t år in på 60-talet
*
Den här bilden är nästan 50 år senare, tagen 2008. I sitter med Vilma knappt två månader, barnbarn nr 3. Hon rävsover på I:s axel, I njuter av värmen och kontakten
*
***
Härliga tonårsminnen och ett härligt foto som jag väl minns att jag sett tidigare.
Foto nummer 2 gör en morfas hjärte mjuk som smör - gillas mycket.
Din berättelse om: Hur skulle man bete sig för att också ta kontakt? fick mig att tänka på denna mycket populära danska ballad. Den handlar också om en blyg pojke och hans tankar om hur han kan komma i kontakt med Mona.
https://www.youtube.com/watch?v=FIfqxdyNvuw
Med mange venlige hilsener fra Erik.
Vänliga hälsningar. Erik.
Hälsningar Lena
/Bengt H.
HaD/Gunte..
Ser närhet och värme i båda bilderna i inlägget - fotografens kärleksfulla blick når ända ut till betraktaren :)
Ha en fin eftermiddag!
/Lisa