Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd
SÅ HÖR JAG.....
***
....lommens vårrop från iskanten.
Ensamt, ödsligt men starkt och känslomättat
Precis som det låtit i över 10 000 år
sen den stora iskanten drog sig tillbaka
I början var vidderna oändliga
som Barken var del av Ancylussjön
Nu stiger vårens rop mot himlar och rymder
som färgar vatten i guld och kallblått
*
Och hjärtat känner samma längtan igen
Den längtan som ingenting behöver
och ingenting saknar
men berättar att det är till dom eviga rymderna
också jag kommer hem
*
*
*
***
Inlagt 2023-04-20 23:14 |
Läst 603 ggr. |
Permalink
Hälsningar Halina