Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

PAAVO 1952

***

En av mina äldsta bilder, tagen 1952 eller -53, på 120 rullfilm med pappas enkla lådkamera. Kvaliten är låg, både tekniskt och bildmässigt. Ändå förflyttar den mig omedelbart till en värld jag trodde jag glömt. På ett ögonblick är jag 65 år tillbaka i tiden. Allting var annorlunda då, jag var 12 och hade inga referenser, begrep inte och förstod inte att fråga. Jag lekte med Paavo då och då men han hörde inte till dom närmare lekkamraterna. Jag tror inte mamma riktigt gillade att jag lekte med honom, hon sa aldrig något  men jag kommer ihåg att jag kände det. Paavo kändes lite farlig, han var inte som mina andra lekkamrater. Han sa konstiga saker och han gjorde konstiga saker. Tyckte jag som inte begrep. Idag tror jag man skulle säga att han var utlevande. Paavo var adopterad, hans föräldrar var inte hans biologiska föräldrar. Varför var han adopterad? Hur hade han kommit hit?Var han ett krigsbarn som blivit kvar? Kanske hade han inget hem och inga föräldrar att komma tillbaka till? Jag vet inte, men det vara bara sju år sen andra världskriget slutade. Han liksom jag måste ha varit född under kriget.

*

Jag kommer ihåg så konstiga saker. Något år efter den här bilden kommer jag ihåg hur han kommit på att energin alls inte är oförstörbar, som man säger. Han hade tänkt ut ett experiment. Han visste att en mekanisk fjäder som spänns får en inbyggd energi, som tex kan användas för att driva leksaksbilar.. Men, sa han, om man först spänner fjädern och sen lägger den i saltsyra så löses den upp, vart tar då den mekaniska energin från den spända fjädern vägen? Ingenstans, den försvinner, sa han. Och jag sa ingenting, för jag begrep inte det heller. Jag menar, varken vem Paavo var eller vart energin tog vägen.

*

*

Det här var en av de texter jag hade med på min utställning "Mitt Ludvika på 50-talet" i somras. Kanske har jag haft den här på bloggen också, jag minns inte säkert. Men oavsett, det gör inget. För mig är den här sortens texter ett sätt att integrera spridda ströminnen som känns viktiga, integrera dom i mitt nu, i mitt liv och få mina minnen och mina erfarenheter en aning mindre kalejdoskopiska

***

Inlagt 2018-11-02 00:33 | Läst 3104 ggr. | Permalink

"Fina funderingar kring den här bilden. Saltsyra kunde man köpa på Hakons när jag växte upp. Vi gjorde en del experiment. Kom hem med trasiga byxor."


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Oj vilken härlig gammal bild, 1952 är jag född. Hälsn, LO
Svar från Khalad 2018-11-02 12:34
Tack LO, där ser man.....Hälsningar/ Björn T
Nu skall det väl stötas och blötas vart energin tog vägen? Den övergick i värmeenergi när fjädern löstes upp av saltsyran - men jag tycker ändå att Paavo var tusan så klurig.
Svar från Khalad 2018-11-02 12:37
Skönt, då slipper jag grunna på det mer :-), tack Peter!/ Björn T
Även min fotoera startade med en lånad lådkamera. Den var min fars också glad jag blev då jag för något tiotal år sedan fick den i julklapp, en värde full ägodel nu. Inte många bilder finns bevarade, försvann väl i utrensning vid någon flytt. Synd för det är fint med dessa bildminnen som även väcker upp andra minnen.
Fint minne både i bild och ord från dig.
Svar från Khalad 2018-11-02 12:38
Tack för det Margareta, då har vi en gemensam upplevelse där, trevligt!/ Björn T
Fina funderingar kring den här bilden. Saltsyra kunde man köpa på Hakons när jag växte upp. Vi gjorde en del experiment. Kom hem med trasiga byxor.
Svar från Khalad 2018-11-02 12:40
Tack för det Torbjörn! Saltsyra får man vara lite försiktig med, tur att det bara var byxorna som blev trasiga........Hälsningar/ Björn T
Underhållande text..och trevligt att det finns en bild som tillhör..
Proveniens kanske passar..
Mv/Gunte..
Svar från Khalad 2018-11-02 12:41
Det gör det definitivt, tack Gunte!/ Björn T
Det måste vara min klasskompis Paavo från realskolan. En mycket påhittig och framåt kille. Han byggde bland annat en stor flotte som användes som dansbana i Väsman!
Svar från Khalad 2018-11-02 21:59
Jag tappade kontakten med honom ganska tidigt när vi flyttade från Karlavägen till Tre Krokars Gata. Jag kommer ihåg honom som både stark och viljestark/ Björn T
2018-11-02 18:24   Stina Sandberg
Åh vilken härlig bild på pappa! Kul med såna små anekdoter. Tack! Påhittig var han allt och alltid hade han små historier att berätta om sina upptåg i ungdomen 😊
Svar från Khalad 2018-11-02 22:01
Hej Stina, vad roligt att du kommenterar! Jag visste inget om Paavo efter 14-15 års-åldern. Har skrivit en mail direkt till dig! Hälsningar/ Björn T
Saltpetersyra ingår som en del i svartkrut, minns jag vi tillverkade i barndomen. Han var klurig den där Paavo. Jag är född 1951 och jag vet jag stått på liknande laggar, fin bild oavsett. En lådkamera vet jag fanns i vår familj.
😁
Svar från Khalad 2018-11-02 22:03
Visst var han klurig! Och jodå, också jag har haft såna skidor! Tack Hans-Åke!/ Björn T
Vad betyder teknik och bildkvalitet när det kopplad till en fin historia.
Svar från Khalad 2018-11-02 22:03
Nej, det betyder inte alls så mycket, håller helt med, tack Thomas!/ Björn T