OBÄNDIG LIVSLUST

***

Samtidigt som bara några andetag skiljer oss från döden är livsviljan obändig hos allt levande. Livet i sig själv och viljan att leva vidare är kraft som bokstavligen kan försätta berg. Och det gäller både de enskilda individerna och i ännu högre grad arterna som grupp. Maskrosor tycks växa upp genom asfalten och det här trädet trodde jag för flera år sen var på väg att förtvina men bär frukt i år, friska, syrliga äpplen. Och det finns myriader av frön i varje blomma och myriader av ägg eller rom från många djur, alltid överlever några.

*

Vilken livsvilja och vilken överlevnadsinstinkt tänkte jag också efter att ha hört en av mina kompisar berätta om flyktingar hon haft boende hemma hos sig själv av och till under några år. En familj från Syrien. Dom hade lämnat Syrien och kriget för att ta sig till Sverige och fick betala dyrt med sina besparingar  för att en för dom okänd man skulle köra dom hit i sin minivan. Här blev dom efter flera dagar avsläppta mitt i natten på en landsväg. När det ljusnade visade sig "här" vara Polen som inte gör något för flyktingar utan allt för att bli av med dom och där internerades dom med barnen under ett halvår. När dom till sist skulle bussas ut ur Polen lyckades dom rymma och tog sig så småningom till en färja och vidare till Sverige. Här anmälde dom sig omgående till polisen för att söka uppehållstillstånd, men det blev nobben. Deras första-land som flyktingar var ju Polen (sic!), så dom skulle utvisas dit. Alltså fick hela familjen gå under jord och under fyra år har dom haft tillfälliga bostäder men hankat sig fram. Fyra år med barn utan fast bostad! Nu är det så att efter fyra år "preskriberas" det här med första-lands-begreppet så på dagen efter att fyra år gått stod dom åter hos polisen och sökte uppehållstillstånd. Och nu gick det minsann bra. Efter fyra år i landsflykt här, ett halvt års internering i Polen och dessförinnan ett krig i hemlandet och en flyktresa därifrån! Nu har dom lägenhet, barnen går i skolan, dom läser SFI och ska ha jobb. Människor med den drivkraften skulle jag gärna anställa.

*

*

***

2016-09-20 12:57   Vibybo

Tack för din berättelse. Själv är jag uppväxt i svensk miljö, men mina vänner var i hög grad barn till de som kommit från andra världskriget. Har lyssnat mycket till olika krigsberättelser, och vet egentligen bara 2 saker om krig: 1) Det finns inget bra med krig och 2) De som varit med om det har själsliga sår för livet, undantagslöst.

Besvara

Svar från Khalad 2016-09-20 22:00

Tack Stefan, det finns nog ingen som har positiva upplevelser av krig!/ Björn T

Svara

2016-09-20 17:35   mombasa

Fin bild och fin berättelse.

Besvara

Svar från Khalad 2016-09-20 22:01

Tack Gunnar, uppskattas!/ Björn T

Svara

2016-09-20 20:00   GunnarW

Ett mycket fint berättat familjeöde som tack vare egna och andras goda krafter ser ut att ordna sig. Det ger perspektiv på ens eget, våra, liv. Tack Björn!

Besvara

Svar från Khalad 2016-09-20 22:01

Det gör det, tack Gunnar!/ Björn T

Svara

2016-09-20 20:36   Tovok

Du är bra på att beskriva livet, du...! :) /Tommy.

Besvara

Svar från Khalad 2016-09-20 22:02

Bugar och tackar igen Tommy!/ Björn T

Svara