SVARTVITT ANALOGT OCH LITE OM LÄRARROLLEN
***
Det är nog något särskilt med film ändå. Det behöver varken vara skarpt eller välexponerat, det kan bli spännande bilder ändå. Inte ens välkomponerat, här är allt viktigt på vänstra sidan av bilden, ändå ville jag behålla spacet till höger, gröna tavlan är viktig i skolans värld och klassrummen är rätt stora.
Beckman hette han, honom hade vi i religionshistoria. Som vanligt har jag smugit med min lilla Robot IIa, mindre än dagens kompakter. Bilden är tagen under lektion så klart. Inte är det något fel på optiken heller, en Schneider Xenar 37,5/2,8 men jag har aldrig kunnat ställa in skärpan manuellt, knappt förresten med AF....Den underliga brännvidden på optiken - 37,5 - mm beror på att kameran tog 54 bilder 24 x 24 mm på en vanlig 135-rulle. Och 24 x roten ur 2 = 34 mm, en typisk normaloptik för formatet alltså.
Oskärpa och konstig komposition till trots är det här en av dom gamla bilderna jag tycker extra bra om, som bild alltså. Det ensidiga ljuset från dom stora fönstren utanför bild till vänster ger dom starka ljuskontrasterna som bilden utnyttjar.
*
En helt annan tanke kommer också smygande när jag betraktar bilden en stund. Han har kostym, vitt skjorta och slips. Kavaj, skjorta slips tror jag alla manliga lärare brukade ha. Töntigt, urgammalmodigt? Det är inte vad jag tänker. När jag ser dagens lärare i bild på TV däremot skäms jag lite, det ser ofta slafsigt och hafsigt ut. Ska eleverna inte kunna se vem som är lärare i klassrummet? Förresten, ungdomarna är oftast inte slafsigt klädda, snarare välklädda, men enligt dagens ungdomsnormer, ytterst noga med sina klädval. Läraren har ju ansvaret för klassen, det ska väl synas? Jag tycker han ska skilja sig från eleverna. Att vara nära kompis med eleverna kan väl inte viktigare än att vara kunnig? Visst är det några år sen jag var på jobbet, men så mycket minns jag att samtidigt som man aldrig skulle sätta sig på några höga hästar för att man var chef kunde man inte bli alltför kompis och personlig med någon av dom man var chef för av två uppenbara skäl. Blev man för nära vän med någon skulle det märkas på arbetet och andra skulle kunna känna sig åsidosatta. Ur företagets synvinkel skulle man lätt lockas att inte ta dom beslut som vore dom bästa för företaget därför man hade en nära vänskap att ta hänsyn till. I klassrummet tror jag läraren skulle ha lite lättare att hålla ordning på klassen om man liksom inte var som vilken elev som helst. Nu är jag inte så enkelspårig så jag tror det i en handvändning skulle lösa dagens klassrumsproblem, men det är ett steg i rätt riktning. Förresten känner många lärare sig underbetalda. Vore det inte bra för löneförhandlingarna om man kunde se vem som var lärare när man kom in i ett klassrum?
*
*
***
Nu är jag ganska mycket yngre men några minnen av slipsar och vitskjortor har jag inte. Någonstans vände klädkoderna kanske. När det gällde kostym skulle då möjligtvis vara kristendomsläraren Seffers, en barsk på gränsen elak typ som gärna knäppte till en med ringen på ringfingret om man inte satt stilla. Kanske den pensionerade kaptenen i matte som för det mesta var bakis och vars favorituttryck var, samla in äggskal och annat skräp, sätt bord och bänkar rätt innan ni går ut. Annars var det på sin höjd kavaj på lärarna och snygga dresser på lärarinnorna. I teckning och bild hade vi en konstnärinna som skulle passa i en hippimålad VW buss utan problem medan gympaläraren alltid gick i träningsöverall. Spånjesus, alltså slöjdmagistern sågs aldrig utan en grå verkmästarrock.
Oj, spårade nästan ut nu ;) men du lockar fram minnen även om dom inte är lika gamla.
HaD/Gunte..
Din lärare på bilden lyser auktoritet. Kostymen förstärker det likväl hans hållning.
Jag är ju utbildad högstadie lärare och har sett många lärare i min dag, från dagis till universitet.
Min tro är att en lärares auktoritet sitter mycket lite i klädseln. Min tro är att det viktigaste är kunskap och att kunna förmedla det på ett medryckande sätt.
Jag kan ta ett exempel ur verkligheten. På Stockholms universitet fanns en snubbe som såg ut som vaktmästare. Jeans och t-shirt var standard. Hans föreläsningar som professor var mycket populära och lärorika. Ett år blev han årets lärare på SU. Han ser lika enkel ut idag som prefekt för en hel fakultet.
Grunden är rik kunskap och sedan personligheten att förmedla den till andra.
Tack för att du tog upp din bild för den är viktig.
Ha det gott
Bob
I bildplanet delar svarta tavlans underkant bilden i två nästan lika stora halvor, upptill och nertill. Lite skevhet bidrar med spänning i det grafiska.
Läraren speglas av sin skugga!
Det där med skärpa är ett borgerligt påfund.
Och visst minns jag mina lärare, gick gamla realskolan där kunskapskravet gjorde att jag lärde mig grundligt.