KEN ROCKWELL OCH JAG OM MINOLTA 85/1,4
***
This is the world´s first autofocus ultra-speed tele. Nikon didn´t copy it until almost ten years later in 1995. This is a spectacular show-off lens for Minolta. No newer 85mm lens from anyone will make pictures any better than will this lens.
Skrev alltså Ken Rockwell 2013. Så visst, det kan ha kommit något vassare nu. Kanske. Men det lockar mig inte. Det här objektivet tillverkades från 1987 fram till 2006. Jag köpte mitt begagnad 1990 efter att ha fått en inte så märkvärdig summa pengar i 50-årspresent från mina föräldrar (jag hade faktiskt önskat just det för att kunna köpa ett riktigt objektiv). Det var mitt absolut första högklassiga objektiv överhuvudtaget. Jag hade då redan fotat i nästan 40 år utan att någonsin ha haft en märkeskamera eller ett märkesobjektiv. Det funkar fortfarande perfekt förutom att förvalsbländaren är trög i kyla, typ under 0 C. Allra bäst gillar jag det till porträtt. 85 mm är ju den perfekta porträttbrännvidden och det har i mitt tycke en nästan perfekt kombination av skärpa och mjukhet.
*
Med det här inlägget menar jag nu inte att påstå att det här objektivet minsann är bättre än allt annat i 85 mm, bara att jag är väldigt glad för att ha det, att jag trivs utomordentligt bra med det och att jag är beredd att skriva under Kens påstående. Bilden på Elias är några år, tagen 2013 med min A99:a och den här optiken i naturligt inomhusljus. 1/160 s, bl 1,7 och ISO 640
*
Snart fyra år
*
***
Elias verkar luttrad framför kameran, avkopplad cool kille
Under 1970-talet hade jag Zeiss Planar 1,4/85mm. Ett härligt objektiv med prestanda liknande ditt. Jag märkte emellertid att folk ryggade lite för den imposanta frontlinsen. "The inquisitive eye", som någon upplyste mig om. Jag fick byta till Zeiss Sonnar 2,8/85mm.
Om ett objektiv är extremt skarpt på stora bländaröppningar, så blir skillnaden mellan denna skärpa och den hastigt inträdande oskärpan alltför stor. Ett porträtt kan bli spolierat av sådant.
Din bild är ett utmärkt exempel på ett bra porträtt där en lagom skärpa på bländare 1,4 angenämt glider över i den näraliggande oskärpan.
Om vi gör tankeexperimentet att objektivet hade varit dubbelt så skarpt på bländare 1,4 - ja då hade det sett ut som en rund skärpekrans runt näsan.
/ Bengt H..
- hawk
Det är ett porträtt som kommer mycket högt upp på listan här hos mig - underbart "gavtyve" uttryck - gillas.
Med många vänliga hälsningar från Erik.
PS: Jag har i manga år känt KR som en mycket kontroversiell och diskuterad person. Jag gick med i en fotogrupp för flera år sedan där vi än inte måste hänvisa till det han skrev eller ens nämna hans namn !!! Men jag läser fortfarande honom. Senast när jag blev intresserad av X100feren :-) :-)
Tjatade öronen av en kompis under KoncaMinolta tiden om att han
borde sälja sin 85:a till mig men icke :(
Med vänlig hälsning/Gunte..