KALHYGGEN
***
Korsheden omges snart bara av kalhyggen. Oavsett vilken väg man kommer på är det kalhugget. Vi har varit där sedan 1965 och avverkning har bara skett i mindre skala och vid enstaka tillfällen. Nu har skogarna närmast kontinuerligt avverkats under åtminstone fem år. Jag tänker med saknad på Erik Åman. Han var rädd om sin skog och tog bara ner träd han valde ut.
*
Vi är ändå inte särskilt berörda. För oss handlar det mest om stigar som försvinner och att kalhyggen ersätter dom vackra skogsfälten. Jag tänker på Sten som snart inte hittar orörda skogar stora nog för tjäderspel och allt annat fågelliv norr om Dalälven. För egen del tror jag miljöproblemen och minskningen av biotoper och arter är mkt mer tidskritisk än klimatproblemen.
*
Mellan "centrala" Korheden och Saxe
*
Från vägen mot Tullkvarn mellan Korsheden och Larsbo
*
***
Man vet så väl att detta är ett dåligt och mindre hållbart skogsbruk. Blädning - det vill säga ´"frimärksavvärkning" är bättre. Det var vetenskapen på det klara med redan under slutet av 1800-talet. Skogsvetenskapen i Tyskland var mycket framstående redan då.
Problemet är att skogen skall räcka till så mycket. Man skall ta ut virke för allt som trävaror används till (och det är inte lite), man skall anlägga vindkraftparker för att tillfredsställa det enorma elbehov man väntar skall uppstå. Skulle det nu bli något över - så kokar man biobränsle av det.
Det blir inte mycket kvar för arter och biotoper. Vi står inför en ekvation som inte går ihop. Vi sågar friskt på den gren vi sitter på.
Jag håller alltså med dig om att detta är ett allvarligare problem än klimatproblemen - och det kommer att segla upp på bred front plötsligt och akut. Då lär man får man se på hönsgård....
Hälsningar Lena