I CIVILISATIONENS UTKANT......

***

Många av mina bilder från Korsheden - Söderbärke är ju tagna på min morgontur in till Söderbärke för att köpa mitt SvD. Nu blir det tyvärr inte så många morgonturer, tidningen finns sedan någon månad bara att köpa där fre-lö-sö. Okey då, tänkte jag, då köper jag väl DN dom andra dagarna, nyttigt med olika synpunkter. Tyvärr samma sak med den. Visst, det går att ställa om min ord. prenumeration, men det funkar, eller är bara ide´, när jag är här lite längre perioder och dessutom vet i förväg när jag ska hit. Dessutom kommer den i så fall med posten, någon gång efter lunch, definitivt inte till morgonkaffet, och det är ju då morgontidningar skall läsas.

*

Vad värre är, SvD finns inte att få tag på i närheten heller. Det har ju hänt tidigare att kiosken inte fått sina tidningar och då har jag frågat efter den i orterna runt omkring. Såvitt jag kan förstå finns den inte att köpa i lösnummer varken i Smedjebacken, Fagersta eller Ludvika. Däremot vet jag att det går att köpa lösnummer av DN i Ludvika.....

*

Det är inte det att jag klagar på kiosken i Söderbärke, säljer inte morgontidningarna är det mkt jobb för ingenting, dom ska beställas, ställas ut och skickas tillbaka i den mån de inte säljer. Och det är enkelt att gissa att alltfler avstår från morgontidningarna och väljer Aftonbladet/Expressen eller bara nätet istället. Men det känns tråkigt, riksmorgontidningar har inga riktiga alternativ om man vill ha både nyheter, analyser, kultur och en del annat. Morgnarna i Korsheden blir lite tråkigare. Och värst av allt, färre bilder från bron........

*

*

***

PRECIS SOM MAMMA.....

***

.....river jag ut sidor ur SvD jag vill läsa noggrannare eller om igen . Jag ser för övrigt allteftersom jag blir äldre hur jag alltmer liknar pappa eller mamma i många av mina vanor, bättre eller sämre är upp till betraktaren. Oftast mamma faktiskt. Ofta blir dom, artiklarna alltså, också lästa fler gånger men inte alltid. För mamma handlade artiklarna oftast om politik, hon var ju mkt aktiv där. För mig kan vara aktuella frågor som jag tycker har extra betydelse, men väldigt ofta handlar det om mer existentiella frågor - om livet, människan och existensen. Dagens artikel ett bra exempel. Och det är inte bara Seneca och Heidegger som kan kopplas till artikelrubikens uppfattning. Jag refererar ju till Osho då och då, och han betonar att det är först när vi släppt rädslan för döden och accepterat den (döden, inte rädslan för den) som vi kan leva våra liv fullt  ut och med glädje. Det är förvånande hur många av de djupare sanningarna som går igen i olika versioner, i olika tidsåldrar och inom olika kulturer. Detsamma gäller ju religionerna om vi håller oss till de ursprungliga, icke formaliserade versionerna, innan dogmerna och formerna utvecklats. Jag hörde fö ett av  de bästa sommarpratarprogrammen jag hört för någon vecka sen - prästen och konstnären Kent Wisti. Första gången på åratal jag hört ett religiöst inlägg som påverkade mig. Lyssna gärna på det i datorn!

*

*

***