Khalad Photography Blog
VILKA BILDER BESTÅR?
***
*
Ja, vilka bilder är det som består, egentligen? Mitt eget perspektiv är ungefär 65 år och några slutsatser har jag dragit. I samband med utställningen på Ludvika Stadsbibliotek i somras har jag fått några förfrågningar på den bok jag gjort på samma tema - Mitt Ludvika på 50-talet. Eftersom jag haft ett par fel i den har jag lusläst den igen. Inledningen tycker jag kan vara intressant även utan resten av boken. Så här skrev jag för något år sen och för mig stämmer det alltmer allteftersom tiden går och jag blir äldre.
*
Perspektiven ändras med tiden. Undrar hur många tiotusen bilder på blommor, vattendroppar, spindlar, landskap, rostiga spikar och okända människor jag tagit, alla med större eller mindre ambitioner att utveckla min fotografi till något mer allmängiltigt. Till skillnad mot familjebilder, bilder på kompisar och flickvänner, bilder från skolan och stan därhemma i Ludvika då. Bara för att så där sextio år senare upptäcka att jag saklöst sorterar bort alla blommor, grässtrån, vattendroppar och spindelnät när jag tittar på mina gamla bilder. Och rostiga spikar. Däremot fastnar jag hela tiden för familjebilderna, bilderna från skolan och på kompisarna, för att inte tala om bilderna på gamla flickvänner. Förstå mig rätt - jag tar fortfarande bilder på grässtrån, vattendroppar och landskap. Men såna bilder har kortare livslängd!
*
Vad jag också ser när jag ser dom gamla bilderna är att dom visar en värld som inte längre finns. Själv har jag på något sätt omedvetet förutsatt att den världen känner ju alla till, det är ju min värld, min verklighet. Så är det inte. Den är borta för alltid och historia. Tanken med den här boken är enkel - att dela något av den världen med flera innan också mina bilder försvinner med mig.
*
Här kommer tre bilder från skolans värld, Ludvika hal, alla från andra hälften av 50-talet
Jan under en rast efter mattelektion 1959. YashicaMat 6x6
*
Leif under tyskalektion 1955, Robot IIa 24x24
*
I väntan på att lektionen ska börja 1959. YashicaMat 6x6
*
***
KEMILAB 1957 - HAL LUDVIKA
***
Här är det dags för en kemilab i gamla läroverket vid Vasalunden. Bosse och Lennart slår ihop sina kloka huvuden tillsammans med han i mitten som jag inte kommer ihåg namnet på, till höger står i alla fall Georg. Tror det gick bra den här gången också, kommer inte ihåg att det var nå´t som small.
*
*
Här finns dock inte I, hon var/är några år yngre, men det var ju festligt att jag hittade henne på förra bilden/ bloggen från skolgården
***
RASTEN SLUT - HAL LUDVIKA 1957
7***
Rasten är precis slut och det har ringt in.. Jag står i ett klassrum på andra våningen och tar en bild ut på skolgården. Skolan är HAL Ludvika, alltså högre allmänna läroverket i Ludvika, året är 1957 plus minus ett år. Bilden är unik för mig eftersom jag känner igen så många men faktiskt extra unik på ett särskilt sätt - näst längst ut till vänster ser, med duffel med skinnkrage och schal om huvet - hittar jag min hustru, I. Vi blev ihop 3 eller 4 år efter det här tillfället. Tänk vad man kan hitta på gamla bilder!
*
*
***
GYMNASIETIMMAR - 1959
***
Skolgången såg lite annorlunda ut då för drygt 50 år sen, innan enhetsskolan infördes. Då fanns först en obligatorisk 7-årig folkskola där skolan de två första åren kallades småskola. Alla skulle alltså gå minst 7 år i skola. (Nu går alla minst 9 år). Men vi som fortsatte i realskola och sen kanske gymnasium lämnade folkskolan efter 6 år, vi skulle ju ändå läsa vidare. Realskolan som då tog vid ingick i läroverken och var hos oss i Ludvika 4-årig, därefter tog det 3-åriga gymnasiet vid. Där fanns två huvudlinjer, reallinjen och latinlinjen. Inom reallinjen valde man mellan tre grenar, den matematiska, den sociala och den biologiska, inom latinlinje mellan grenarna helklassisk och halvklassisk och nyspråklig.
*
Jag valde reallinjen, matematiska grenen, eftersom jag ville in på en teknisk högskola sen . Och där var matte, fysik och kemi huvudämnen, tillsammans med svenska, engelska och tyska. Dom här bilderna är från hösten 1959 och vi hade precis flyttat in i en splitter ny skola, Högbergsskolan i Ludvika . Vi gick i tredje ring som det hette och skulle ta studenten nästa vår, våren 1960, som de första studenterna i den skolan.
*
Det är lite märkligt. När jag ser bilderna nu kommer jag precis ihåg hur alla klasskompisar var, vilka "maner" dom hade, om dom var retsamma, hjälpsamma, tillbakadragna osv. Och dom kommer naturligtvis ihåg hur jag var. Men ännu mer kommer jag ihåg lärarna, dom satt vi ju och studerade timme efter timme. Och när jag tänker nu så inser jag att vi, och säkert dagens elever också, inte är nådiga mot lärarna. Här, uppe i gymnasiet var det väl inte så farligt, men i realskolan var vi inte särskilt snälla.
*
Här är det en fysiklektion med "flåsa". Och varför blev det flåsa - jo hon kom ofta aningens sent till lektionerna och hade bråttom och var lite andfådd! Men hon kunde sin fysik och vi lärde oss det vi skulle, här uppenbarligen ellära/likström. Det framgår av bilderna att det är en fysiksal med aulasittning så alla kunde se bra och till höger där på katedern stå en van der Graaf-generator, en sån där som kan alstra riktigt höga spänningar (men inga laddningar/ strömstyrkor av betydelse).
*
*
Här i tredje ring var inte ordningen i sig på timmarna ett problem, alla ville vi ju faktiskt lära oss, och det var inga större problem att ta några bilder, här har vi kompisarna på just den lektionen. Matematiska grenen = nästan bara killar, vi hade åtminstone en tjej även om hon inte syns här.
*
Nu med ett raskt hopp över till ett annat ämne. Lektor Granstedt hade vi svenska och i historia. Och om honom finns mycket att säga. Han var hårt drabbad av ett tidigare slaganfall (stroke) och hela hans vänstra sida var näst intill obrukbar, och eftersom varken syn eller hörsel fungerade på vänster sida kunde mycket ske utan att han märkte det. Samtidigt var han stenhård i sina bedömningar av våra kunskaper. Varenda läxförhör och varenda elev fördes in i hans gröna bok, lektion för lektion. Och det gällde att kunna precis det han betonat och gått igenom, helst inget annat. Han trodde benhårt på att hjärnan bara rymde en begränsad mängd fakta så han var övertygad om att om man kunde något han inte pekat ut som viktigt kunde man inte allt det som han tyckte var viktigt!
*
I historia fick vi i historieboken (på gymnasiet!) stryka under allt som han ansåg var viktigt och som vi skulle kunna på nästa dags förhör. Jag kommer väl ihåg ett praktexempel. Vi läste om industrialismens genombrott i England (ångmaskinerna vid spinnerierna!) och i boken stod "Man kan anse 1793 vara genombrottsåret för den industriella revolutionen i England i och med att man tog de första ångdrivna spinnerimaskinerna i bruk". Här fick vi stryka under hela meningen utom trean i årtalet, han tyckte det räckte med att vi visste att detta skedde på 1790-talet. Och gud nåde den som svarade 1793 på frågan om när genombrottet skedde, då blev det ett minustecken i hans gröna bok.
Det låter som han var elak, det var han inte. Men gammaldags och med mycket bestämda åsikter om det mesta. Men han kunde skoja också. Jag minns när han på en historielektion kommenterade Sodom och Gomorra, ni vet dom där romerska städerna utanför Pompeji, där man vid utgrävningar hittat flera bordeller. Nåväl "Ja, i Sodom och Gomorra ska ni veta att moralen stod på en låg - men angenäm -- nivå!"
Men som sagt, man skulle prestera. Det gick bra för mig i plugget så jag hade inga stora problem men visst kommer jag ihåg när jag fick tillbaka en uppsats med orden ...Thundal brukar ju kunna skriva, här är det 17 kommafel" och den blev väl knappt godkänd.
*
Och här kommer några bilder från hans lektion
*
*
Idag kan jag tänka att vi visade otroligt lite medkänsla med hans grava handikapp, såvitt jag vet levde han också ensam, men kanske hade jag ändå uppfattat något av detta när jag tog den här bilden där han sitter på en av bänkarna i den stora foajén/kapphallen och väntar på nästa lektion
*
Nu börjar en ny vecka och jag väntar nu på vårvärmen, lövträden har slagit ut sen länge och vårblommorna i trädgården är snart överblommade men nån vårvärme har vi inte sett till.
Ha det gott!
***
OK DÅ, EN TILL MEDAN SKANNERN ÄR FRAMME: PLUGGET - HAL LUDVIKA 1958
***
Egna gamla bilder - riktigt roligt. Den här gången från plugget igen. 1958, jag var arton och gick i första ring. Kameran är fortfarande min japanska Rolleiflexkopia, YashicaMat. Alltså, fortfarande rullfilm 120, 12 6x6-bilder per rulle. Och här har jag lite anteckningar igen - dom första fem bilderna, utomhusbilderna från skolgården, är tagna på Perutz Peromnice, framkallade i Microdol 14 minuter (!). Bilderna från klassrummet däremot är på Kodak Royal-X Pan och framkallade 11 minuter i DK -50. Jag hade säkert läst i Gösta Skoglunds Fotolärobok i bild att det var noga med att anteckna vad jag gjorde så jag kunde ändra om det blev fel!.
*
Här är först skolan, "Gamla " läroverket nere i Vasa
*
Så skolkompisarna - alla här går i min klass. Är det nå´n som känner igen bag-typen?
*
Det ser ut som det är kemi på nästa lektion, åtminstone är det en kemibok Lennart Gran....?står och läser i
*
Och här har vi Per-Olov Bröms. Han tog segelflygcert redan under skoltiden och blev mycket riktigt flygare och pilot. Hade för ca 20 år sen nöjet att ha honom som kapten på en av SAS stora maskiner över till USA - fast vi hamnade i Kanada! Inte hans fel dock, hela amerikanska östkusten stängdes av pga vinterstorm, minns jag rätt landade vi i Quebec efter att ha cirklat över den flygplatsen i ett par timmar.
*
Så ringer klockan, slut på rasten och alla går in
*
Längst fram sitter Mocken, från Mockfjärd förstås! Duktig i hockey, spelade redan i seriesystemet, vilken serie och lag vet jag inte nu
*
Och här, var det inte Ulla Persson kanske?
*
*
Här det i alla fall matte som gäller för Lars Henriksson, sedermera läkare
*
Sista bilden idag får bli Lennart Gran.... som också drillas i matte. Komplexa tal (dvs icke reella tal)
ser ut att vara ämnet för dagen, jag gick reallinjens mat gren som det då hette.
*
Tack för mig, ha det gott alla!
*
***