CULTURES

***

Kultur och kulturell är svårdefinierat. Enkla ord som vi gärna använder då och då, men fåglarna vet vad de egentligen står för. Men att de kan stå för ganska olika saker är ju klart, annars skulle vi inte ha ord som kulturkrockar tex. 

*

Liksom på alla andra platser runt Medelhavet finns rikliga spår av både den hellenska och den romerska kulturen här på Cypern. Vi behövde inte gå mer än kanske 300 meter från hotellet förrän vi stötte på en utgrävning med 19 gravar från tiden mellan 300 f Kr till 300 e Kr på en liten udde ut mot det stora blå. 2000 år alltså, +/- 300. Det fanns en skylt där stigen mynnade ut i gravområdet, men annars inte särskilt utmärkt. Antagligen inte så märkvärdigt, 2000 år, 19 klippgravar med trappa ner och rum med två eller tre gravbänkar och så några tempelplatser uthuggna i samma klippor. 2000 år.....

*

Lite senare cyklade jag in till närmaste lilla stad, Agya Napa, för att köpa mer vatten och en flaska cypriotiskt vin. Där hittade jag den här, tycker den är riktigt välgjord och lite spännande, fantasieggande. Men också representant för en helt annan kultur än de hellenska och romerska. Det går att tycka mycket men jag är väldigt säker på att Elias 5 i Göteborg skulle bli lyrisk om han fick en modell av den här - kanske Agnes också....

*

***

SILVER BOY

***

Silver Boy finns i Örebro

***

LUDVIKA - LJUNGÅSEN OCH BRUNNSVIK - OCH JAG SJÄLV KANSKE?

***

Istället för kanske jag kan säga. Min inspiration tryter allt som oftast. Då kunde jag ju bara låta bli att fota, åtminstone att blogga. Men lusten finns där ändå. Att beskriva ngt konkret blir lösningen, det konkreta kräver ju inte så stor fantasi. Kanske finns ändå något av det jag skulle vilja säga i bilderna, fast lite mer gömt. Egentligen är det ju inte Ludvika, Ljungåsen eller Brunnsvik jag vill säga något om, utan mig själv. Kanske är det både otidsenligt och exhibitionistiskt, inte vet jag. Men om ni frågar mig, är det därför jag fotograferar över huvud taget. Egentligen. Bara så ni vet. Både den här gången och alla andra gånger. Jag har levat ett helt liv nästan och saknat uttrycksmedel för det som känns. Inuti. Bara för ett par år sen insåg jag att jag haft det hela tiden. Fotot. Vare sig det säger er något eller inte, men det är därför jag hela tiden betonar känslan, även om jag ännu inte är så bra på att förmedla den till andra. Men det är vad jag jobbar på när jag hoppar från det ena ämnet till det andra, från den ena bildtypen till den andra i bloggarna. Jag behöver själv lära mig vad som funkar, vad som ger mig själv tillfredsställelse.

*

På bilderna uppifrån Skattlösberg igår kunde man se vindkraftverken på avstånd. Det gjorde att jag idag bestämde mig för att åka upp till Ljungåsen, Ludvikas eget skidparadis när det finns snö. Det är där dom finns, 13 eller 14 om jag minns rätt. Och jag är inte störd av dom, tvärtom, tycker de ger en extra dimension till naturen. Människans verk, javisst. Men vi är ju också en del av naturen. Allt vi gör är inte av ondo eller mot naturen. Inte ens våra vindkraftverk. Tillvaron förändras hela tiden, gjorde den inte det skulle den vara död.

*

Först blir det några bilder däruppifrån. Elen ska ju inte bara produceras, den ska transporteras också

* 

Området ligger på nästam 500 m höjd, ändå bara spår av snö. Däremot var vägarna, precis som uppe på Skattlösberg igår, rena isgatorna och omöjliga att promenera på med behållning. Istället kunde jag gå ut på myrarna, här är nästan fjällnatur, och det gav mig  just känslan av att snurrorna på nå´t sätt också hörde hemma här uppe

*

Solen stod lågt och gav fint ljus.

*

Medan jag står en bit ut på myren hör jag något komma på vägen, något som definitivt inte hade problem med ishalkan - ett travarekipage.  Vanligt att dom tränar här uppe, och jag fick i hast upp kameran och fick en bild mellan trädstammarna 

*

När solen precis gått ned syns en svag ring straxt utanför som förutspår lågtrycket på väg in från väster

*

Innan jag går tillbaka till bilen njuter jag ett ögonblick av de frusna färgerna på myren

*

Här roade det mig att förstärka kontrasten rejält, det liksom lyfter fram de knotiga grenarna och de starka färgerna bättre

*

Ja, en solnedgångsbild kunde jag inte avstå från, och den visar just de första molnen som är på väg

*

Istället för att åka tillbaka den vanliga vägen direkt till Ludvika fick jag för mig att åka norr om Väsman och sen söderut på östra sidan om sjön, en mkt vackrare väg. Dessutom passerar den  vägen Brunnsvik, arbetarrörelsen gamla folkhögskola som ligger otroligt vackert på västersluttningen ner mot sjön. Det är en av våra äldsta folkhögskolor och grundades redan 1906 av Karl-Erik Forsslund. Alf Ahlberg var rektor 1932 till 1959 och det nämner jag därför att jag kommer väl ihåg honom som pappa och mamma var bekant med. Både han och pappa, som var skolinspektör, var i ordets egentliga mening humanister, långt från teknik och affärsliv. Men Brunnsvik passar bra av ett skäl till, här gick Dan Andersson vinterkurserna ett par år. Just nu står skolan tom och vad jag vet finns inget beslut vad Ludvikapolitikerna och LO ska göra med den, men det är många vackra faluröda träbyggnader

*

Sjön Väsman skymtar därnere, det är -7 C och molnen är på väg

*

Har googlat på Brunnsvik men hittar inget om den här figuren men konstaterar att barnet kommer ur kvinnans huvud, inte hennes sköte, och gissar att det illustrera bildningens betydelse för ALLA, det som var Brunnsviks signum genom åren

*

*

*

Blev mkt längre än jag tänkt, det är midnatt och nu under -10 C och det knäpper i huset av kylan.

Önskar er en fin helgdag !