Khalad Photography Blog
TOGETHERNESS
***
Annika mötte oss med cykelkärran nere vid passbåten när vi kom, lika glad som vi för att vi kunde ses därute på Äpplarö igen. Varje gång jag är därute upplever jag att ljuset är speciellt. Kanske går det inte att mäta, kanske är det bara mitt humör som ger mig känslan. Ändå är känslan av särskilt ljus så tydlig. Sånt kanske man inte kan, eller får, visa om man är seriös fotograf? Jag menar, den här bilden är ju aningens manipulerad, jag har gett bilden lite varmare ton än vad det var, den visar alltså inte exakt hur det såg ut. Däremot visar den, precis som jag vill, ganska precis hur det kändes att gå där och känna mig glad och lycklig. Självklart får man. Däremot är det enkelt att konstatera att den här typen av bilder inte står särskilt högt i kurs på utställningar och fototräffar (däremot hos människor sådär i största allmänhet). Jag skriver nu inte för att jag känner mig missförstådd på något sätt, däremot skulle det vara intressant att höra åsikter och funderingar om varför det blivit så utpräglat. Är det mindre fint eller konstnärligt att vara lycklig och glad än att vara ledsen och nere? Eller är det så att alla ytliga leenden vi ser i annonser och på Instagram gjort att glädje och lycka devalverats och inte längre anses uttrycka något äkta mänskligt? Själv kan jag tycka att i en värld som alltmer karakteriseras av pengar, ytlighet, krig och katastrofer borde behovet av känslor som gemenskap och glädje vara större. Men glädje som känsla är kanske mindre konstnärlig än nedstämdhet och armod?
*
*
***
MAN FÅR VÄL VARA GLAD PÅ FS?
***
Nånstans på vägen har jag kommit underfund med att jag mår bättre av att fokusera på det som är positivt, ger tillfredsställelse och sinnesro och det som är vackert i stället för att göra tvärtom. Ibland när jag bläddrar bland bloggarna här på FS känns det som det har blivit populärt att vara desillusionerad, besviken på livet eller upprörd över människans ondska. Det är inte svårt att förstå, det finns många goda skäl både att bli besviken och upprörd. Och det är självklart ok att uttrycka det på FS. Och jag ser, hör, läser om allt detta också. Men jag tror också att det vi säger, skriver och framförallt gör sprider ringar omkring oss hela tiden. Och jag tror att jag gör större nytta för fattigdomen genom att ge en tiokrona eller ibland en hundralapp till hon som ofta sitter utanför ICA i Söderbärke än att ondgöra mig över fattigdomen i världen i en blogg. Bara för att förklara hur jag tänker och känner, inte för att kritisera hur någon annan gör.
*
Häromdagen åkte jag till skogsbrandsområdet igen. Hade otur med vädret, gråmulet med duggregn och ganska stark vind. Och första intrycket är fortfarande det livlösa, det sterila, det sönderbrända
*
Typiskt vy inom skogsbrandsområdet
*
Otroliga mängder travat virke ligger fortfarande och väntar på att bli omhändertaget
Travat virke i väntan på att bli omhändertaget
*
Och omkullvälta, sönderbrända rotvältor bildar dramatiska mönster
Sönderbränd rotvälta
*
Men när jag började se mig närmare omkring var det mycket att glädjas åt
Vackert klockbestånd intill den brända stubben
*
Gräs och andra enkla växter ökar snabbt sin areal och börjar förta det sterila intrycket
Friskt, grönt gräs
*
Jag klättrade aldrig upp för att kolla, men nog ser det ut som det finns liv i dom här annars ganska brända björkarna? Gruppvis har dom börjat bilda löv igen
Björkar med grupper av nybildade löv
*
Och inte minst ormbunkarna sprider sköna färger som skvallrar om liv....
Ormbunkar
*
Det var lätt att hitta mycket att glädja mig åt!
***
RIKTIG GLÄDJE
*
Riktig glädje
behöver ingen annan orsak
än att finnas till
*
Riktig glädje
är inte bara ett leende
riktig glädje finns i hela kroppen
*
Riktig glädje
får oss att dansa
dansa fram i livet
*
Riktig glädje
gör en promenad till affären
för att köpa glass
till ett äventyr
och till något
att dela med sig av till alla
som vill ta del
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
DET ÄR ALLDELES FÖR LÄTT.....
*
Det är alldeles för lätt
att inget låtsas om
eller vara något
jag inte är
*
Kanske glad när jag är ledsen
eller trygg när jag är rädd
eller klok när jag är förvirrad
och inte sann mot mig själv
*
Men det gör också ont
fast lite längre in
*
Förstora gärna!
*
Fast jag snart fyller 74
går jag fortfarande och väntar på
att känna mig som vuxen
*
Samtidigt tänker jag ofta på döden
utan att därför känna mig
vare sig ledsen
eller särskilt rädd
*
Förstora gärna!
*