Khalad Photography Blog
STAIRWAY TO......
***
....heaven kanske? Vad vet jag? Jomenvisst, den här gången vet jag. På väg till Stockholm i går stannade jag till i Järna för att köpa lite av Nibble gårds gudomliga tomater men butiken var inte öppen. I stället gick jag till Kulturhusets restaurang och drack en kaffe (jamensåklart tog jag en bulle också). Och därinne finns alltid linjer och ljus att fota. Det glädjer mig, just nu har jag en period där själva grunden i foto, att göra bilder som ger mig något, hakat upp sig. Jag fortsätter att fota, jag tror på idén att inte ge upp, men det blir liksom inget just nu. Ändå finner jag en viss tillfredsställelse, det känns som jag fortfarande lär mig och skaffar erfarenhet trots att det är motigt. Så kan man ju köpa ett nytt objektiv om ni läste förra bloggen. Det ger ju inte bättre bilder men tillfredsställer andra behov. Den här bilden blev dock till på väg till Stockholm så den är inte tagen med det nya objektivet utan standardoptiken 55/1,8
*
Nåväl, här är en av trapporna upp till andra våningen. Och även om jag inte är någon fan av dom antroposofiska filosofierna gillar jag deras arkitektur, både inne och ute
Trappa upp till andra våningen i Kulturhuset i Järna
*
Här är för övrigt en bild utifrån som jag hade med i en blogg för ett par veckor sen, ett bra exempel på yttre linjespel
*
***
FOTORESA I HÖSTTID - ETAPP 1: JÄRNA
*
Det fina med att vara pensionär är att kunna rå sin tid. Jag gör helt enkelt det jag vill. Naturligtvis med rimlig hänsyn till andra. Men ändå. Egentligen beror det inte bara på att jag är pensionär, jag menar att jag gör som jag vill. Det beror också på åldern. Det behövs inte särskilt mycket funderande för att inse att det är dags att göra det jag vill göra. Nästa år kan det vara för sent. Det kan det vara nästa vecka också. Alltså vill jag göra så lite som möjligt av sånt jag inte vill. Och mer av det jag vill
*
Det mesta är ganska enkla saker. Som det här tex. Har länge velat göra ett besök i Robertsfors där min farfars far kom från. Han var lite halvkändis däruppe, det ska finnas en Tundalsskola och en Tundalsgata.
Han hade nog lite tillgångar också. Av det hamnade dock inte ett öre hos pappa. Min pappa blev nämligen aldrig erkänd av farfars far. Farfar och farmor var bara trolovade, så det "dög" inte. Dessutom dog farfar innan pappa föddes (men såklart efter att han blev till), så han kunde aldrig föra talan till pappas förmån.
Alltså blev pappa aldrig erkänd som en Tundal av farfars far och hans familj. Dessutom vågade farmor inte berätta för sina föräldrar att pappa fanns, förrän han var 12. Pappa växte alltså upp med sin mamma (som förblev ensam) i något slags vakuum - han var inte bekräftad någonstans bakåt, det tog slut vid farmor. Pappa skämdes så mycket för detta att han aldrig berättade det här för mig, det är det mamma som gjort. För mig är det tvärtom, jag vill berätta hur det var.
*
Nu åker jag inte upp med någon slags "revanchlust", tvärtom, jag tycker det ska bli intressant. Jag vill se trakterna däruppe. Istället har jag tänkt att det ska få bli en fotoresa med bil i hösttid. Vi kan säga att jag startade med resan till Uppsala och Dagnys i lördags. Första bilderna blir av en speciell anledning Järna
*
Skälet till Järna är nästan roligt. Hade tänkt åka hemifrån Finspång vid 7, alltså ställde jag klockan på 6. Eftersom jag vaknade straxt före 6 så stängde jag av mobilen, duschade, fikade och läste tidningen och var mycket riktigt klar att åka straxt efter 7. När jag så åkte ut från gatan hemma tyckte jag det var ovanligt mörkt fortfarande så jag slängde en blick på klockan just när jag rullade iväg. Ni har redan förstått förstås - hon var 5 över 6.
För att inte komma alldeles för tidigt till Uppsala blev det därför ett besök ute hos antroposoferna i Järna. Det är inget jag diggar - antroposofi alltså - men dom har fantastiskt vackra byggnader, massor av fina växter och ekologiska odlingar och sist men inte minst - kaffe med gott, hembakt fikabröd. Den här morgonen var det dimmigt, så det blir några bilder med lite klassisk höstkänsla
*
*
*
*
*
*