TIDEN

***

Till min glädje ser jag av dagens understreckare i SvD att det är fler än jag som funderar över tiden. Alltså, finns den över huvud taget? Själv kopplar jag tiden starkt till förändring, till rörelse. Förändringen och rörelsen är verklig, men tiden? I samma ögonblick som all förändring och all rörelse avstannar upphör ju tiden att finnas, utan förändring blir tidsbegreppet meningslöst. Och förändring sker ju så olika fort, och med så olika innehåll. Understreckaren handlar mest om hur starkt styrda vi är av klockorna, alltså av tiden, idag. Förr var det ju förändringarna som styrde - dagning, kvällning, hunger, trötthet - inte klockan. 

*

Förändringar har så olika innehåll, så olika styrka. Hur kan vi mäta det med någon klocka? I morse fick jag veta att en av våra Rotarykamrater gått bort under natten. Igår är 24 timmar bort säger klockan men för dom närmaste är det - ja, vaddå? Ett annat liv, en annan värld och en annan tidsålder. Vad har det med 24 timmar att göra?  

*

Jag vet också, även om jag inte heller är så bra på att släppa klockan, att när jag väl gör det är jag helt plötsligt med i nuet på ett annat sätt. Det är bara med klockan och tiden ur fokus jag egentligen lever

Landskap ute vid Dovern

*

***

DOVERN IDAG

***

*

*

***

HÄLLESTAD

***

Dagens tvåtimmars promenad gick på fälten öster om Hällestad. Hällstad socken är en lantbruksbygd med drygt 300 invånare och ligger drygt en mil nordväst om Finspång. Idag är lantbruket helt dominerande men långt tillbaka fanns här gruvor och Hällestad tillsammans med Godegård och Vånga  är kanske några av landets allra äldsta bergslag, ända tillbaka till 1300-talet ska den verksamheten kunna spåras. Nu var meningen med min promenad inte att leta efter spår från den tiden utan  bara att få lite frisk luft och variation av kameramotiv.

*

*

*

*

*

*

Hällestads nuvarande kyrka är byggd 1893-95 efter att den tidigare brunnit ned. Den tidigare kyrkan ersatte en ännu äldre kyrka, sannolikr från 1300-talet.

*

Prästgården

*

*

***

ALLA BILDER HAR EN BAKGRUND OCH ETT SYFTE

***

Med jämna mellanrum diskuteras vad som är bra bilder här i bloggarna. Om det tex finns allmängiltiga kriterier på vad som är bra bilder och i så fall vilka dom kriterierna är.  Många hävdar att det går att skilja mellan riktig fotografi och riktiga bilder (och riktiga fotografer förstås) och allt annat, tex familjefoto, amatörfoto och massfoto. Med en dåres envishet har jag hävdat att det är subjektivt. Och gör förstås fortfarande.    

*

Det finns en aspekt jag tycker varit självklar men bara i förbigående kommenterat och som jag saknar i de flesta analyser av begreppet bra bilder. Det är syftet med fotot, eller annorlunda uttryckt, sammanhanget fotot är taget i eller avsett att visas i. Att försöka bedöma eller betygsätta en bild utan att ta hänsyn till bildens sammanhang är som att tala om vilken bil som är bäst utan att veta om jag ska ha bilen till rallykörning, semester med familjen  på fem personer eller för att transportera gods på upp till 50 ton internationellt.  För mig är mina bilder på morfar eller barnbarnen mer värdefulla än alla prisbilder jag hittills sett.  Det betyder dock inte att jag förväntar mig att ni ska tycka samma sak.

*

Det jag nu sagt betyder inte att jag anser att alla bilder är lika mycket värda att hängas på utställningar, eller visas i tidskrifter. Där kommer allmängiltigheten in.  För att jag ska tycka om bilder på en utställning,  i en fototidskrift eller här på FS måste dom ju tala till mig också. Antingen genom att jag tycker dom är vackra eller genom att jag känner att dom uttrycker något som är viktigt för mig men som jag har svårt att sätta tummen på, att dom kan ge mig ett uttryck för något jag också känt. Och vad var och en av oss tycker är vackert eller viktigt är ju i högsta grad subjektivt. Men för att platsa för en utställning eller i  en tidskrift räcker det inte ens med att fotografen och jag tycker om  bilderna - många måste göra det. Och där kommer bildernas genomslagskraft in.  Marknadsvärdet helt enkelt. Eller åtminstone det förväntade marknadsvärdet. För det är fortfarande subjektivt. Jag har tex observerat att alla inte tycker lika mycket om alla utställningar på tex Fotografiska.....Eller ens tycker lika mycket om Fotografiska, det finns dom som tycker att Fotografiska premierar fel bilder och fel fotografer och inte dom som är riktigt bra  och som är riktigt viktiga.....

*

Nu till dagens bilder, ganska många. Dom har ett tydligt sammanhang och syfte. Alla togs i eftermiddag på en långpromenad på seneftermiddagen när det började skymma. Och när jag gick därute på ängarna straxt söder om Söderbärke kände jag starkt ensamheten som alltid är närvarande ute på landsbygden i glesbefolkade områden, inte minst här i Bergslagen som i stort är avfolkningsbygder. Det är vackert men på ett kargt och just  lite ödsligt sätt, särskilt nu i barvintertider utan alla grönskande gräs och lundar. Just idag stämde det också väl med min egen sinnesstämning (senaste dagarna har det blivit tydligt att syntappet (glaukom) på ena ögat ökar takten, senaste mätning  var det 35%). Dagens bildserie försöker visa hur den här landsändan ser ut i "verkligheten", till vardags i barvintern, och avser inte att vara så "vackra" som möjligt. Nej, vänta nu, det där stämde inte riktigt, visst försöker jag visa det vackra som finns i ensamheten och ödsligheten också, men jag försöker inte avsiktligen försköna landskapet eller bilderna. Rent allmänt just nu är jag fö ganska trött på alla vackra perfekta bilder med lysande teknik. Dvs med massor av yta, men där jag ofta har svårt att hitta innehåll eller känsla. Rent subjektivt alltså.

Och som sagt, ovanligt många bilder, alldeles medvetet, lite massverkan. Se det som en miniutställning över temat Det ensliga landskapet.  

*

Förstora!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Till sist vill jag lägga till att jag inte heller menar att vi alltid borde lägga in sammanhang och syfte för våra bilder och bloggar, tanken är väl att det för det mesta ska framgå av just bilderna. Jag vill bara  betona att vad som är bra bilder både är subjektivt och beror på vad fotograf och betraktare vill ha ut av bilderna.

***

TELOMERER I RISINGE? - LANDSBYGDSPROMENAD

***

Nedräkningen har börjat. Det är nu 4 dagar kvar till vintersolståndet, då vänder det. Idag var solen uppe 6 timmar och 7 minuter. Om den varit uppe alltså. Minimum ligger på 6 timmar och 4 minuter, så vi kommer tappa ytterligare 3 minuter. Så håll ut, det går snart åt rätt håll igen!

*

Trots solens frånvaro och knappt läsljus blev det en hyfsad promenad på en och en halv timme ute i Risinge. Och jag tänkte - med moderna kameraunder måste det gå att få lite bilder ändå. Och visst gick det. Inte så spännande kanske men det är så här svensk landsbygd långt från city ser ut just nu en mulen decemberdag.  Det märkliga är att jag trivs ändå. Jag känner samma frihet på promenaderna nu som mitt i sommaren. Kvardröjande snö, mörk jord och grön höstsådd blir fina mönster. Och marken är fortfarande frusen efter frostnätterna tidigare i veckan, det gör den lättgådd. Gådd? Gå, gick, gått och gången, men gådd? Tur att ni begriper även om det är fel.

*

Och telomererna då? Jo, medan jag promenerar tänkte jag på en artikel om telomererna och Elisabeth  Blackburn jag läste häromdagen. Hon fick nobelpriset i medicin 2009 och var influgen till Nobel week dialogue som hade temat Framtidens mat. Telomererna sitter ju ute i ändarna på kromosomerna och  har betydelse för vår livslängd.  Ju längre telomerer, desto större chans att bli gammal, alltså bromsat åldrande. Rätt spännande. Och vad påverkar telomerernas längd då? Många saker, tex stress och fysisk aktivitet, men störst betydelse har maten vi äter. "Mycket socker, framförallt söta drycker, och processa kött ger kortare telomerer medan varierad kost med mycket mikronäringsämnen och exempelvis omega-3-fett förknippas med långa telomerer" (SvD 12 december). Och hon betonar att kvaliteten på maten betyder mer än kvantiteten. Och jag tänker att om maten kommer här hemifrån med försumbara transportsträckor och driven i ett kyligare klimat (som nästan alltid ger bättre smak och mer näringsvärden) måste inte det betyda just högre kvalitet? Det tror i alla fall jag! Så jag fortsätter att satsa på ökad längd på mina telomerer och köper ekologiskt och svenskt så ofta jag kan, även om det blir lite dyrare.

*

*

*

*

*

*

*

***