SVARTVITT EL FÄRG? ANALOGT EL DIGITALT? DIA EL PAPPER?

***

En snabb tillbakablick säger mig att jag fotade analogt från 1952 till 2005, drygt 50 år. Digitalt sen 2005 blir 17 år, alltså 1/3 av den analoga tiden. Svartvitt gällde fram till mitten 70-talet, därefter dia till 1983 då det blev färgbilder på papper fram tills dess det blev digitalt, 2005 alltså. Ur betraktnings-mediesynpunkt kan jag summera så här - drygt 20 år svv pappersbilder, knappt 10 år färgdia, drygt 20 år färgpappersbilder och så nu senast knappt 20 år skärmbilder (för mig nästan bara färg). Dom svv negativen är ett nöje att plocka fram att skanna, titta på, göra nya bättre pappersbilder av för att ställa ut, ha på väggen eller lägga in i fotoböcker. Diabilderna är nästan värdelösa, tar aldrig fram dom för att titta på och har kanske gjort ett par skanningar av några. Pappersbilder i färg nästan lika illa, mkt svårare att skanna och få dom bra, dessutom har jag inte sparar alla negativ men barn och barnbarn tittar i pärmarna ibland. Dom digitala bilderna går jag med lätthet tillbaka till, gör ofta böcker av, delar på flera medier och får synpunkter och samtal som jag glädjer mig åt. Diabilderna hade jag gärna haft ogjorda och på svv film i stället, egentligen också pappersfärgbilderna. Vad tycker ni?

*

Finspångs fjärrvärmeverk från vägen straxt utanför Risinge kyrkogård

*

***

UTSKRIFT AV BILDER FÖR SÖDERTÄLJE

***

Genom att sonen Stefan kommer hem under helgen får jag möjlighet att vara med på utställningen i Södertälje nu på lördag, det ser jag fram mot. Jag har valt fyra bilder, varav två redan var utskrivna. Två skulle skrivas ut. Det visade sig att min skrivare, en Epson 3880, hade stått så länge att några av skrivarmunstyckena inte var rena. Det löste sig genom att köra två rengöringscykler, men det går åt en del bläck för detta. Dessutom blev min "maintenance cartridge" tank full, varför en sån plus några bläckpatroner fick beställas från Scandinavian Photo. När detta var gjort var det dags för utskrift. Trots att jag har pappersprofilerna inlagda fick jag något för mörka bilder. Detta löste jag genom att manuellt justera efter dom första utskrifterna, sen blev det som jag ville ha dom. Mitt operativsystem (W7)på datorn är utgånget och skall bytas på torsdag, kanske är det orsaken. Medan jag var i gång skrev jag också ut den hästbild jag lovat ryttaren som jag fotat ngn månad tidigare. Det är den bilden som syns på datorskärmen.

*

Även om det är en del strul tycker jag det är roligt att skriva ut själv. Dessutom har jag ett superbra arbetsrum med mycket ljus. För drygt 30 år sen byggde vi om en ganska smal lång korridor utanför sovrummen till ett arbetsrum genom att flytta ut ytterväggen två meter. Då satte vi också in fler fönster. I stället för en korridor på 6 x 1 meter blev det ett arbetsrum på 6 x 3 meter, 18 kvadrat alltså, toppen.Skrivaren syns till höger. Den står alltid framme men för att den inte ska bli alltför dammig lägger jag på det lilla lapptäcket som hänger över stolsryggen. Det gjorde I en gång i tiden som ett sommartäcke till barnvagnen. Nu lyser det upp arbetsrummet med sina färger. Stökigt? Javisst, varför har man annars arbetsrum?

*

*

***

GRÅVÄDER OCH PIXELSTORLEK

***

Supergrått idag. Kameravalet blev A7S, den som kallades nattkamera när den kom 2014. Idag är nog varken sensorkänslighet eller brusnivå så märkvärdig, nya sensorer blir allt bättre. Den är däremot lite ovanlig ur en annan synpunkt, fullformatssensorn har bara 12 MPix. Det betyder ovanligt stora pixlar (dagens prestandakameror har 40-65 MPix på lika stor sensoryta). Pixelstorlekens betydelse diskuterades ofta för några år sedan, numera tror jag alla är överens om att ur ljuskänslighets- och brussynpunkt är pixelstorleken utan betydelse, det är den ljuskänsliga ytans totala storlek som avgör. Ändå är min känsla att bilder från den här kameran har en annan karaktär, jag kan inte riktigt sätta fingret på vad.  

Bilderna nedan från dagens promenader är i stort sett obehandlade. Vanligtvis väljer jag  lite mer kontrast och ibland aningen mustigare färger, här jag nöjt mig med en aning mer svärta och vita, det var liksom grått. ISO ligger mellan 1600 och 12800. Normaloptiken 55/1,8.

Tredje bilden från slutet tog jag lite snabbt när jag hörde det typiska korpljudet. Först såg jag bara två fåglar, dom till vänster i bild, och det är säkert korp-paret jag brukar se/ höra här ute i Risinge. Gänget som kommer efter antar jag är kråkor, det är väl sällan man ser en grupp korpar? Fast dom ser ungefär lika stora ut.....

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

SKYMNINGSBLÄNK

***

*

*

***

KORPEN OCH VINDARNA

***

Mer april än februari, solen lyser varannan kvart, varannan regnar det. 8 C igår, 6 idag. När vinden och regnet tar i är det skönt att sätta sig till ro i fåtöljen. Fast ro och ro. Medan jag sitter där med tidningen följer jag med jordrotationen med nästan 800 km/h på våra breddgrader. Och det räcker inte med det, jag rör mig också med jorden i omloppsbanan runt solen med sådär 100 000 km/h. Förresten snurrar hela vårt solsystem, inkl du och jag, runt med Vintergatan, ca 800 000 km/h. Kollar vi på granngalaxen Andromeda närmar vi oss den med drygt 400 000 km/h, fast om det är vi eller den som står för merparten av farten tror jag inte vi vet. Kollisionskurs är det, det vet vi. Den ligger ett par tre miljoner ljusår bort, så det dröjer innan vi kolliderar, ungefär tre miljarder år.

Oberörd flyger korpen däruppe i dom lokala vindarna, Oden sitter väl och väntar på dagsrapporten, jag har noterat att det oftast är två korpar som flyger över Risinge.

*

*

***