VÄLGJORT OCH VÄRDEFULLT FRÅN 1922

***

När jag sitter och bläddrar bland gamla bilder som mamma och pappa sparat imponeras jag av utförande och kvalitet. Kortet som helhet är inte större än 10 x 15 men är på ganska tjockt papper och där den ovala medaljongformade bilden ligger innanför en präglad ram, mycket snyggt och faktiskt med mer diskret elegans än om det varit en passepartout. Papperet är inte vitt utan svagt gul- eller cremefärgat och själva bilden  har sepiaton. Bilden av pappa som nybliven student är tagen 1922 på Hakeliers ateljé i Örebro

*

Efter att ha googlat ser jag att fotograf är Ragnar Hakelier, 1881 - 1958, och som övertog ateljén efter att hans far Bernhard gått bort 1910. Ateljén öppnades redan 1868 av Bernhards bror Oscar, men sedan denne emigrerat till USA 1871, bara tre år efter att ateljén öppnats, övertogs den av Bernhard. Bernhard utnämndes till hovfotograf av Oscar II. Också Bernhards son Ragnar, som alltså är fotograf till den här bilden, står som hovfotograf. Om han fått titeln själv eller så att säga ärvt den vet jag inte.

*

Pappa som nybliven student 1922, ateljé Hakelier, Örebro

*

Präglad "signatur"

*

Bra med försiktiga blyertsnoteringar på baksidan

*

***

FACE TO FACE

***

Det är alltid nyttigt att umgås med barn. Raka rör liksom. Inte vuxenvärldens alla krumbukter. Inte får jag vara så bekväm jag vill heller. Antingen badar vi, plockar svamp eller spelar Stress. Som namnet antyder är det inget latmansspel det heller trots att det är ett kortspel. Fast jag lärde henne casino senast, det gillade hon. Hon räknar och lägger ihop som bara den. 

*

*

***

GODNATTPUSSEN

***

Ibland har jag svårt för att transformera till svv och få det som jag vill. Oftast är det när det är svagt ljus. Den här bilden är ett bra exempel. Första upplagan är som jag  tycker den borde vara - jag har behållit känslan av lågt ljus, har valt aningens softning eftersom de är ett "mjukt"och nära motiv, liksom lätt sepia. Men det blir ganska dött, även om den är någorlunda ok när jag förstorar. Försöker jag dra upp kontrasten en smula blir det genast ljusblänk i hyn och  känslan av skymning försvinner. Sista bilden är "originalet" även om jag fått dra ner både på mättnad och justera vitbalansen något. Förslag?

*

Så medan jag sitter och skriver bloggen och resonerar med er (mig själv) slår det mig att jag borde kunna behålla allt som i första bilden men bara öka svärtan (i ställer för kontrasten som jag gjorde i andra bilden). Och det blir nästan som jag vill ha den. Eller vad säger expertisen?

*

*

*

*

*

***

FACES

***

Hon hade gjort sig så fin inför partyt så jag bad dottern Katarina ta några bilder av mig och Hilda. Så blev det som det blev, en ung glad och vacker Hilda, en alldeles onödigt allvarlig farfar och en spelevink till kusin bakom fönstret. Kanske livet i den kortkorta versionen?

*

*

***

KAMEROR, MOBILER OCH KAMERAFÖRSÄLJNING

***

Flera bloggar har kommenterat den vikande kameraförsäljningen. Jag är lite förvånad över uppmärksamheten eftersom det gäller en enda månads (maj) försäljning jämfört med samma månad i fjol, och ett enda land, Sverige.  Och årets majmånad var den varmaste i Sverige sen temperaturmätningarna började. Kanske folk helt enkelt valde att vara ute i solen efter jobbet i stället för att handla nya kameror?

*

En annan sak är att kameraförsäljning över tid förändrats väsentligt. Utan att ha kollat prognoserna är jag övertygad om att det under 2018 kommer säljas betydligt fler kameror (exkl mobiler) än när den här bilden togs, 1958. Jag skulle tro att kameraförsäljningen under hela den digitala eran legat över, och fortfarande ligger över, försäljningen under den analoga tiden.

*

En annan tydlig trend under många år nu är att kompakterna minskar sina försäljningssiffror. Där är jag helt övertygad om att det beror just på kameramobilerna, man behöver inte kompakterna, det funkar bra (bättre!) med mobilerna. För att inte tala om hur lätt det är att nå ut i världen och ut på sociala medier med mobilbilderna. Däremot är min tro att mobilerna inte tar särskilt mkt marknad från systemkamerorna.  Vi amatörer, halvproffs eller helproffs, finner ett nöje i att använda våra kameror och tror att få av oss  hittar tillfredsställelse genom att bara använda mobilerna.

*

Mitt huvudpåstående är att vi, i eget 65-årigt fotoperspektiv, fortfarande har hög kameraförsäljning, även om årets siffror skulle visa sig lägre än fjolårets. Och jag tror alls inte på att mobilerna, under överblickbar tid (10 år),  på allvar skulle hota systemkamerornas existens.

*

Kompisen Anders fotad med Yashica Mat 1958

*

***