MÖNSTERSKOGAR

***

*

*

*

*

*

***

ÖSTGÖTAVINTER

***

Igår eftermiddag blev det en kortare östgötarunda för att försöka fånga lite av vintern här. Svårare än jag trott, det är inte mycket färg och svårt ljus, väldigt platt.

*

Typiskt för Östergötland är blandningen av skog och åker

*

Också blandningen av barrskog och lövträd här representerade av alen med alla alkottarna

*

Små vattendrag finns här och där

*

Ibland lite större åar med svart vatten

*

Och i det svarta vattnet sjok av lössnö, nerrasad eller itippad

Tack för nu!

***

VISSA STÅR PALL

***

Här har jag stått länge, riktigt länge.

I ur och skur, sommarsol och vinterstormar, i lågkonjunktur och högkonjunktur, under vänsterregering och borgerlig regering.

Och så många kungar jag avverkat - Carl XVI Gustaf, Gustav VI Adolf, Gustaf V, Oscar II, Karl XV, Oscar I, Karl XIV Johan, Karl XIII....

En och annan bil har jag sett men  mest har det varit gående, häst och vagn eller ryttare. Under mina grenar har både tiggare och älskande par funnit skugga och ro.

Hela tiden har jag lyssnat till Roxens vågor under somarhalvåret och till isens knakande under vintrarna .

*

Mina grenar sträcker sig högt ut mot rymden och ljuset och vindarna viskar i löven och stjärnljuset ser jag varenda natt utan moln. Mina rötter tränger djupt och där i den mörka och fuktiga myllan  finner jag all näring och allt vatten som min krona behöver för att nå ut till ljuset och komma närmare solen.

*

Förstorar du inte ser du mig inte!

***

GRUPPBILDEN

***

Läste just Magnus Fröderbergs inlägg om porträtt och gruppbilder och inser att han har alldeles rätt. Här är en gruppbild från I:s 70-årsdag förra sommaren med alla deltagare, den tror jag tom jag gjorde en blogg med redan då. Nåväl, här en den, modernt digitalt färgrik samt i en sv/v variant gjord dagen till ära

*

***

LYCKSALIGHETENS Ö - årskavalkad 2014 mars

***

Bequia - lycksalighetens ö. Kilometerlånga sandstränder - nästan bara vi. Grönblått 25-gradigt vatten. Varma kvällar. Siesta mitt på dan....... 

*

Förväntan är stor - sista resetappen är skuttet Barbados - Bequia, 45 min

*

Därnere ligger det, vårat  hus. Helt för sig själv. Och vågbruset sövde oss varenda kväll

*

Huset i gammal kolonialstil med svala stenväggar och alltid behagligt svalt, också mitt på dagen. Inga fönster förstås men fönsterluckor genom vilka ljuset silade in på morgonen. Fönstret vetter mot havet, och vågbruset fanns där dag och natt precis som det gjort sen årmiljoner tillbaka.

*

Och efter sovmorgon frukost på altanen förstås....

*

Där man också kan lägga sig raklång en stund, det fläktar skönt...

*

Men visst ja, det är ju till stranden vi ska idag, och imorgon, och i övermorgon, och....Två veckor blev det!

*

Och stranden är helt ok, eller? Och vi var inte ensamma, men nästan. Det enda farliga på hela ön är dom här träden, giftiga hela träden, så giftiga så man ska inte stå under dom när det regnar.

*

Och själva vattnet, ja.... Konstigt, sjön hemma tycks ha annat sorts vatten, i alla falla annan färg. Och temperatur.

*

I den varma sanden blev det fotspår, men mitt på dan fick jag snabba mig ner till vattnet, annars brände jag fötterna

*

Som tur var fanns det andra träd, inte giftiga, med utmärkta sittplatser

*

Men det här blev ju vårt rätta element

*

Ovanför våra huvuden cirklade fregattfåglarna, fantastiska flygare

*

Och I och jag som inte kan vara i solen en hel dag fann andra platser, som här under mandelträdet vid Ginger Bread Café

*

Och natur fanns det också, palmblad t ex

*

Morgonjoggen (istället för skogsrundan i mulet och duggregn typ 0 C)

*

Och det kom regn ibland och då gick det ju att göra annat

*

Till sist tar vi avsked....

*

Hemma mäts vi av blåsippor, som här den röda varianten i Torstorp

*

Och här hemma finns det aningen av snö kvar, men också det magiska nordiska ljuset

*

Inte så svårt att hitta "bra" bilder i mars!

Tack för idag!