Khalad Photography Blog
JAMES WEBB TELESKOPET....
***
...har idag visat oss sin första bild, ett kluster av galaxer omkring 13 miljarder ljusår bort. Det betyder också att vi ser dom som dom såg ut några hundra miljoner år efter Big Bang. Vi har sett ännu länge tillbaka redan med Hubble, men inte så skarpt och med lika hög upplösning och bara första bilden. Det kommer fler. Vi andra får nöja oss med att titta på närmare håll. Jag stod på spången och tittade på näckrosorna häromdagen.
*
*
***
SUNDBORN
***
Idag har Göteborgsgänget åkt hem. Passande dag, 13 C och lätt duggregn. I går däremot hade vi en fin dag uppe i Sundborn. Huvudskälet till utflykten var att visa Stefan och Elias den tundalska familjegraven. Vi hann också med ett besök på stora Hyttnäs resp lilla Hyttnäs, den senare är Carl Larsson-gården. Som jag berättat tidigare har stora Hyttnäs en koppling till Tundalssläkten eftersom det var min farfars farbror som köpte gården åt sin dotter Henrika när hon 1881 gifte sig med Pontus Linderdahl. Dom i sin tur fick fö tre barn, den senaste Bengt, född 1890, var den sista som bodde på gården. Han levde till 1983 och honom har jag träffat tillsammans med mamma och pappa en gång, sannolikt under 70-talet. Sundborn ligger på lämpligt utflyktsavstånd från Korsheden, sju mil, ca en timme och en kvart på rätt krokiga vägar. Jag har gjort ett par bloggar tidigare om Sundborn och våra rötter där, här finns en (här1).
*
Jag, I och Stefan på kyrkogården. Fotograf Elias
*
Jag, Elias och Stefan vid familjegraven. En av dom åtta begravna i familjegraven är min farfar. Fotograf är I
*
En av entréerna till kyrkan Sundborn
*
Kraftverket byggt 1901-1902
*
*
En av två spelemän på bron till gård3n, St Hyttnäs
*
Vi fick bra info av guiden under rundturen i Carl Larssongården och dess trädgård
*
Kända vyer från trädgården
*
Vi avslutade med lunch på Hyttstugan. Här ett porträtt av I med Carl Larsson-bysten i bakgrunden
*
***
SOMMARDAGAR
***
I Korsheden rullar dagarna på i lugnare takt (än i Finspång då....). Tror närheten till naturen betyder mycket för känslan. Den märks fö på flera sätt, närheten till naturen alltså. Som vanligt hittar vi fästingar då och då. För några dagar sen hittade jag en inbiten fästingnymf med prydlig ring i tioöringsstorlek på underarmen. Efter att Annika sett till att den kom bort har den fått vara några dagar, och eftersom ringen inte växt och nu tydligt fadar bort behöver jag inte söka läkare för penicillin. Ringen visar att det är en borreliainfektion men kroppen klarar dom flesta själv. Tumregeln är att blir ringen större än en femkrona är det dags för pencillin.
*
Vädret är typiskt extremväder, i det här fallet extremt normalt sommarväder. Har nog aldrig sett ett mer normalt sommarväder. Ibland är det sol och varmt, över 25 C, nästan upp till 30 C, ibland regnar det och är lite småkyligt, ibland vindstilla och då och då blåser det rätt hårt. Just den här väderkombinationen har sannolikt aldrig inträffat nånsin, i varje fall inte i Korsheden.
*
När solen tittar fram badar vi förstås. Inte tre gånger om dagen kanske, men de flesta dagar. Bilden är från i går med I i vattnet och mina fotspår på bryggan
*
Då och då åker vi in till Ludvika, ibland för att handla på Kvantum, ibland på Elgiganten ch ibland på Systemet. Ibland alltihopa på en gång. Eftersom Klenshyttan ligger nära åkte vi i går ut till hyttruinen där. Den är sevärd, ligger vid sin bäck nere i bäckdalgången.
*
Nyupptäckt borreliaring men fästingnymfen bortplockad.
*
Det regnar ibland i Korsheden
*
Ibland är det sol eller nästan sol, då badar vi i Bartjärn förstås
*
Del av hyttruinen i Klenshyttan. Riksväg 50 går strax intill och bredvid den järnvägen.
*
***
HAND I HAND
***
Det finns ingenting som gör Ingemor så glad som att träffa barnen. Allting får sina gamla proportioner och tillvaron är som den ska vara. Här är I och Annika (och jag) ute går, ni får gissa var.
*
*
***
HEMMAKONTORET - KVAR ELLER PÅ VÄG BORT?
***
Vi har yngsta dottern Annika hemma några dagar. Hon jobbar på dagarna och sitter lämpligt nog i uterummet - ljust och nu när det är mulet luftigt och skönt. Numera är hon tre dagar i veckan på kontoret, de övriga två jobbar hon hemifrån. Såvitt jag kan se är hon ganska noga med tiderna, men vi har hela kvällarna tillsammans och hinner bada i Bartjärn på luncherna, perfekt både för henne och just nu också för oss. Under pandemiåren jobbade hon hemma hela veckorna. Det tycks ha fungerat bra för de flesta företag med den typen av jobb, men jag kan också förstå att arbetsgivarna vill att några dagar ska vara på kontoret oavsett, om inte annat för gruppkänsla och vi-anda. Det verkar vara en ganska vanlig lösning, framtiden får visa om den blir bestående.
*
*
***