OKTOBERSKOG - A7S PÅ NYA ÄVENTYR

*

 I söndags blev det jätteskönt, varmt (15 C!)och nästan klart. Som tur är har ju SMHI fel ibland, dom hade spått regn. I och jag bestämde oss för att plockasvamp, trattisarna har ju kommit i stort antal, men en av "skördarna" hade vi provat att torka i ladan och det var för fuktigt, dom fick vi slänga, alltså ville vi ha nya. Och dom finns i skogen intill, den som jag berättat om tidigare och där vi ofta går med barnbarnen. Det är tät granskog så det är mörkt, dessutom är det skönt att inte ha en alltför tung kamera på svamppromenad, A7S:en var alltså ett givet val.

*

Vi startar med att gå över ängen, eftermiddagsdimman började komma över grannens äng...

Förstora!

*

...innan vi så kommer in i granskogen med den täta, mjuka mossan

( ISO 3200, 1/80 s,  bl 8)  Förstora!

*

Dom flesta träd i den här unga skogen har klena stammar men en och annan högrest och rakryggad gran finns

(ISO 3200, 1/50 s,  bl 8)    Förstora!

*

Mossan är översållad med de allra minsta och näpnaste små svampar

(ISO 3200, 1/125 s,  bl 8)   Förstora!

 *

Mitt inne i skogen finns en riktigt stor myrstastack

(ISO 3200, 1/100 s, bl 8)    Förstora!

 *

Uppenbarligen finns andra djur än myror också, antar att det är en grävling som skrapat ren roten i jakt på insekter

(ISO 3200, 1/50 s,  bl 8)   Förstora!

 *

Och inte dröjde det länge innan vi hittade vad vi sökte efter, I har stenkoll på varenda svampställe

(ISO 3200, 1/60 s,  bl 8) Förstora!

 *

Så finns det vackrare men inte lika nyttiga svampar förstås

(ISO 1000, 1/ 80 s,   bl 8)   Förstora!

 *

Därinne i skogen står också den gamla skogsladan som Erik, gamle ägaren till granngården, vårdade så fint

(ISO 3200, 1/125 s,  bl 8)   Förstora!

*

Förutom redskapen, som förvarades inne i själva ladan, använde Erik den för allt hässjevirke under vintrarna. Det låg under taket på sidoutbyggnaderna och enstaka hässjestörar ligger där fortfarande. Tyvärr har nog nye ägaren inte samma känsla för att vårda dom här gamla fina byggnaderna.

(ISO 1000, 1/400 s,  bl 8)   Förstora!

 *

På hemvägen är det först vår egen lada som syns

(ISO 800, 1/60 s,  bl 8)   Förstora!

*

Så skymtar det egna huset genom grankvistarna

(ISO 1000, 1/500 s, bl 8)   Förstora!

*

En fin tur på ett par timmar gav mkt svamp, vi fick använde båda lavarna i bastun för breda ut dem och torka på låg värme. När vi idag samlade ihop dom för att åka hem till Finspång var dom torra och fina

*

 Tack för idag, ha det gott!

BILDER FRÅN EN VÄGKRÖK

*

Åtta bilder från samma vägkrök? Alla bilderna tagna inom en sträcka på säg femtio meter? Inte svårt idag.

*

Platsen är Söderbärke och den här kröken passerar jag varje dag på väg till Korsheden när jag varit inne och köpt en tidning eller handlat eller gjort något annat ärende. Och dom här lindarna är ju svåra att inte se....Dom vill jag fota varje gång jag åker förbi, och idag, idag stannade jag bilen, parkerade och gick ut med kameran....  (förstora helst)

*

Och dom blir ändå bättre i andra riktningen med lite motljus   (förstora helst)

*

Andra sidan av vägen är också fin, utan lindarna...   (förstora helst)

*

Och varför bara fota vägen, det fint att titta ut mot Barken också....  (förstora helst)

*

...eller mot bebyggelsen   (förstora helst)

*

Eller krypa ner mot backen lite mer   (förstora helst)

*

Eller en selfie i vägspegeln  (förstora helst)

*

Till sist en översiktsbild från sträckan jag använde  (förstora helst)

*

Fin helg önskar jag er!

*

FOTORESA I HÖSTTID - ETAPP 2: KORSHEDEN

*

I morgon går turen vidare, från Korsheden . Jag blev kvar lite längre än tänkt  här, kroppen vill inte alltid detsamma som jag, men istället blev det några fina eftermiddagspromenader. Hösten är som allra vackrast och jag illnjuter av allt det jag ser. Den skönhet som hela tiden finns omkring mig vill jag ge så mycket uppmärksamhet jag kan. Det är inte bara vackert, det är en skönhet som når ända in, som påverkar min verklighetsuppfattning, som får mig att känna att tillvaron, existensen eller helt enkelt bara det som omger mig är ett större under än vad vi kanske förstår. Jag har sagt förut att religiös är det minsta jag är - jag tror att religion indirekt är orsak till mycket lidande på vår jord - men det är lätt att känna andlighet. 

*

Jag har ingen "tro" men livet och existensen - jag gillar ordet existensen - visar ju oss en del. Jag mår exempelvis bra av det som är vackert. Det tror jag de flesta gör. Och det betyder också att när jag har val, vilket vi har oftare än vi tror, väljer jag medvetet att se det vackra, eller det goda om ni så vill. Helt enkelt för att det gör mig gott. Och eftersom jag också tror att det som gör mig gott också gör mig till en aningens aningens bättre människa, kanske jag blir aningens snällare och mer förstående, känns det inte egoistiskt

*

Nu har jag inte därmed sagt att jag inte bryr mig eller inte vill  se det som är svårt, allt det lidande och elände som ebola och IS och som världen är full av. Egentligen vill jag bara säga att jag tar bilder som jag mår bra av, bilder som jag själv tycker om. Ibland önskar jag att jag vore mer professionell, kunde PS till att börja med, men jag inser att jag steg för steg försöker beskriva det fantastiska under tillvaron är. Även om det inte är särskilt fotografiskt nyskapande eller originellt.

*

Förstora - inte för att bilderna är så märkvärdiga - utan för att ta in alla under 

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

Önskar er alla en riktigt god natt och en fin morgondag! 

*

FOTORESA I HÖSTTID - ETAPP 1: JÄRNA

*

Det fina med att vara pensionär är att kunna rå sin tid. Jag gör helt enkelt det jag vill. Naturligtvis med rimlig hänsyn till andra. Men ändå. Egentligen beror det inte bara på att jag är pensionär, jag menar att jag gör som jag vill. Det beror också på åldern. Det behövs inte särskilt mycket funderande för att inse att det är dags att göra det jag vill göra. Nästa år kan det vara för sent. Det kan det vara nästa vecka också. Alltså vill jag göra så lite som möjligt av sånt jag inte vill. Och mer av det jag vill 

*

Det mesta är ganska enkla saker. Som det här tex. Har länge velat göra ett besök i Robertsfors där min farfars far kom från. Han var lite halvkändis däruppe, det ska finnas en Tundalsskola och en Tundalsgata.

Han hade nog lite tillgångar också. Av det hamnade dock inte ett öre hos pappa. Min pappa blev nämligen aldrig erkänd av farfars far. Farfar och farmor var bara trolovade, så det "dög" inte. Dessutom dog farfar innan pappa föddes (men såklart efter att han blev till), så han kunde aldrig föra talan till pappas förmån.

Alltså blev pappa aldrig erkänd som en Tundal av farfars far och hans familj. Dessutom vågade farmor inte berätta för sina föräldrar att pappa fanns, förrän han var 12. Pappa växte alltså upp med sin mamma (som förblev ensam) i något slags vakuum - han var inte bekräftad någonstans bakåt, det tog slut vid farmor. Pappa skämdes så mycket för detta att han aldrig berättade det här för mig, det är det mamma som gjort. För mig är det tvärtom, jag vill berätta hur det var.

*

Nu åker jag inte upp med någon slags "revanchlust", tvärtom, jag tycker det ska bli intressant. Jag vill se trakterna däruppe. Istället har jag tänkt att det ska få bli en fotoresa med bil i hösttid. Vi kan säga att jag startade med resan till Uppsala och Dagnys i lördags. Första bilderna blir av en speciell anledning Järna

*

Skälet till Järna är nästan roligt. Hade tänkt åka hemifrån Finspång vid 7, alltså ställde jag klockan på 6. Eftersom jag vaknade straxt före 6 så stängde jag av mobilen, duschade, fikade och läste tidningen och var mycket riktigt klar att åka straxt efter 7. När jag så åkte ut från gatan hemma tyckte jag det var ovanligt mörkt fortfarande så jag slängde en blick på klockan just när jag rullade iväg. Ni har redan förstått förstås - hon var 5 över 6.

För att inte komma alldeles för tidigt till Uppsala blev det därför ett besök ute hos antroposoferna  i Järna.  Det är inget jag diggar - antroposofi alltså - men dom har fantastiskt vackra byggnader, massor av fina växter och ekologiska odlingar och sist men inte minst - kaffe med gott, hembakt fikabröd. Den här morgonen var det dimmigt, så det blir några bilder med lite klassisk höstkänsla 

*

*

*

*

*

*

DAGS IGEN

*

Gräsmattan var sig inte riktigt lik imorse. Termometern visade mkt riktigt  -2,5 som nattmin

*

Sikten i bilen var också noll för skrapning

*

 Men än så länge behöver solen bara komma åt en liten stund för att det ska se ut som det brukar

*

Och det blir fantastiska dagar

*

Luften är ren och klar och hela tillvaron känns glasklar och knivskarpt tydlig, ingenting är dolt

Medvetandet om den annalkande vintern gör varje stund och varje dag med sol och färg, med ljus och liv, större intensitet , mer påtaglig liksom

Precis som dagarna när jag blir äldre

*

Ha det gott denna höstdagjämningskväll!

*