BLAND STJÄRNOR OCH METEORIDER

***

Igår kväll, straxt efter midnatt. Då och då en snabb ljusstrimma. En del, som den här, såg jag inte med blotta ögat, utan först på bilden. Viss luftfuktighet gjorde att stjärnhimlen inte var perfekt klar men det funkade bra! Just denna, 24 mm, 8 s,  bl 5,6  ISO 10 000

Att det var hög aktivitet är inte att ta fel på - den som tittar noga kommer hitta tre meteoriter till förutom den tydliga på denna bild!

*

Måste förstoras!

*

***

DÄR SPELAR EN FLÖJT....

***

Där spelar en flöjt

där dansar en gud

och vinden bär vittne

om havet

*

Där glimmar av dagg

där böljar sig gräs

och det glänser 

i sländornas vingar

*

Där susar bland löv

där porlar en bäck

och himlarna speglas

i sjöarnas vatten

*

Där seglar en örn

där faller ett regn

och oändlig är

varandets gåta

*

Där går jag i tystnad

där går jag allen

och stjärnorna lyser

på natten min väg

*

Och vägen är hjärtats

och ljuset är mitt

och allting är heligt

just här där jag går

*

*

***

HYRESHUSET

***

Tre Krokars Gata 4A, Ludvika. Lägenheten längst ner, till höger.Vi flyttade in 1958, mina föräldrars första moderna boende. Jag tog studenten 1960, sen lumpen, sen vidare. Alltså två år. Här träffade jag I, hon bodde i lägenheten ovanför. Högst upp bodde Carmen som jag skrivit om tidigare. För mig var det en egen värld. Då. Men mamma och pappa bodde kvar. Pappa gick bort 1993, alltså 33 år efter att jag flyttat ut.  Mamma bodde fortfarande kvar. Hon gick bort 2006, i lägenheten, nästan 98. Dvs 46 år efter att jag flyttat ut. Hon klarade sig själv till långt över 90, tog bussen ner till stan för att handla, lagade sin egen mat, klarade sin egen tvätt i husets tvättstuga, också till flera år över 90. Bara de sista åren tog hemtjänsten över. Och sista månaderna palliativa teamet. Dom ringde mig på jobbet samma dag hon dog och sa att slutet nu var nära. Jag avslutade några viktiga saker på jobbet , det tog väl någon timme, innan jag åkte dom 20 milen upp till Ludvika. Jag kom dit ungefär en halvtimme efter att hon dött. Kanske satt jag ensam bredvid henne en timme, eller det som varit hon. En död kropp är väldigt .....död. Begravningsbyrån hämtade henne dagen efter. Alltså sov vi, I och jag, i lägenheten, tillsammans med mamma. Det var sista natten jag sov i den lägenheten. Numera har jag andra uppfattningar om vad som är viktigt. 

*

Idag, eller som här i januari i år, bara ett hus. Ett vanligt flerfamiljshus. Man kan inte se något särskilt med huset. Utanpå. Det finns inuti mig.

*

*

***

SEARCHING SEARCHING SEARCHING

***

LIVING LOVING

FLYING CRYING

SEEKING SEARCHING

SEARCHING

SEARCHING

SEARCHING

SEARCHING

........

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

**

JUST WALKING

***

Ett, två, ett, två, ett, två, ett, två....Sen jag var ett, dvs 74 år. Innegolv, trägolv, linoluemmattor, mjuka mattor, trottoarer, grus och asfalt, skogsstigar, 5:e avenyn, Champs Elyseé, ett, två, ett, två, ett, två...., bygatan i Korsheden, karibiska sandstränder, granithällar i Bohuslän, på lätta  nyförälskade ben eller lite åldersstel, frisk och nyter eller lite vingligt pga diskbråck, eller till mammas och pappas begravningar eller hem från BB, barfota eller sandaler, finskor och gummistövlar, ett, två, ett, två, ett, två..., på väg till jobbet eller upptäcktsfärd i nya skogar, i morgonens sommarsol eller nattlig vintersnö, ett, två, ett, två, ett, två...... 

*

WOW, dom går där fortfarande, fantastiskt!

*

*

***