FRANKRIKESEMESTER 1959 - 2 MIRAKLET I LOURDES

***

Lourdes är en liten stad i sydvästra Frankrike, på Pyrenéernas nordsluttning och ganska nära gränsen till Spanien.  Frankrike är ju väsentligen katolskt, inte minst söderut och den här staden är känd för miraklet i Lourdes. Ni som följer min blogg vet ju att jag inte är religiös och besöket i Lourdes kanske la grunden till min inställning men det var ett synnerligen intressant besök, det tyckte jag redan då, ännu inte 20

*

Miraklet i Lourdes ska ha inträffat 1858 då en 14-årig fransk flicka vid namn Bernadette var ute och plockade ved vid grottan Massabielle och möter en annan ung flicka. När Bernadette frågar vem hon är svarar den andra flickan "Jag är den obefläckade avelsen" . Bernadette blir senare förhörd av både präst och polis och man konstaterar så småningom att hon haft en uppenbarelse och träffat jungfru Maria. I grottan öppnar jungfru Maria en vattenkälla som visar sig bota både svårt sjuka och skadade människor.

*

Sen dess har stora skaror människor vallfärdat till Lourdes för att dricka av det undergörande vattnet och fortfarande när vi var där reste många sjuka människor dit i hopp om att bli botade. Vi var ju där mitt i sommaren och den lilla staden kryllade av turister och människor som ville dricka av vattnet

Lourdes var fullt av människor som kom för att dricka det undergörande vattnet

*

Kanske hölls mässor under bar himmel men jag tror det mest var människor som väntade på att få komma fram till grottan och dricka  eller fylla flaskor med vattnet från källan

I väntan på det undergörande vattnet

*

Samma bild men croppad för att förstorad ge mer fokus på de sjuka och handikappade

*

En pampig kyrka har byggts på platsen

*

Många präster rörde sig på området

*

Likaså många nunnor

*

Och många tog uppenbarligen det hela på stort allvar

*

Om det fungerar? Inte vet jag, vi drack nog av vattnet men var ju inte sjuka. Och såvitt jag har hört har sjukhusen lika många sjuka där som i resten av jämförbara delar av världen. Funkade det bra kan jag tänka att det borde synas i statistiken men något sådant har jag ju inte hört.

Och vad jag tycker? Förfärligt, ur flera aspekter. Framförallt tycker jag synd om alla sjuka och handikappade som tar sig dit i hopp om att bli helbrägda. Och kanske underlåter läkarbesök i stället. Och prästerna, och kanske nunnorna, som "utnyttjar" källorna, i varje fall i mina tankar. Och kommersen nere i stan - lönsam för alla  hotell-, restaurang- och affärsägare.

*

Har behållit bilderna obeskurna utom i tredje bilden som ju är samma som den andra och därmed också det kvadratiska formatet

***

OCH HON BLEV DET....

***

Våren 1960 träffade jag I, här är vi på utflykt tillsammans med hennes pappa

*

*

*

*

*

Och hon blev det!

***

FRANKRIKESEMESTER 1959

***

Mina föräldrar var båda Frankrike-entusiaster. Pappa läste mycket fransk historia, framförallt från tiden före franska revolutionen 1789 med kungar, drottningar och mätresser och överdådigt hovliv. Mamma läste franska under många, många år som pensionär, minns jag rätt höll hon som 78-åring ett tal på franska till äldsta dottern när hon tog studenten. Och så bilade vi dit på semester, tre gånger som jag minns, 1956, 1959 och 1962. Det tog dom typiskt 3 år för att spara ihop till dom utlandssemestrarna.

*

Dom här bilderna är från resan 1959 då Vedetten var splitter ny. Här tror jag vi precis kommit in i Frankrike och gör en paus vid sidan av vägen. Vi är mamma, pappa och min yngre bror Dag och så jag bakom kameran, min älskade YashicaMat. Då, 1959, hade mamma precis fyllt 50, pappa var 56 och brorsan 15. Själv skulle jag fylla 19 på hösten.

Paus vid bilen 1959

*

Strassbourg är detta med katedralen i bakgrunden

*

Den rikt utsirade Strassbourgkatedralens entre´

*

Under den här turen koncentrerade vi oss på Provence i södra Frankrike, här på tjurfäktning i Nimes, första och sista gången jag varit på tjurfäktning. Det mest intressanta var att den hölls på en romersk arena från århundradena runt vår tidräknings början

Tjurfäktning, Nimes

*

Del av arenan och familjen

*

Vi hade köpt billiga biljetter och hamnade därför i solen och jag passade på att sola lite. Det här var resultatet några dagar senare.

För mycket sol

*

Så fortsatte vi runt bland städerna i Provence, det här är en gata i Aix-en-Provence med Citroen, fler Vedetter och Peugeot 203

Gata i Aix-en-Provence

*

Såklart blev det många cafépauser

På gatuservering i Aix-en-Provence

*

I skuggan under platanerna satt en konstnär

Gatukonstnär

*

Fontänen i Aix-en-Provence i kvällsljus

*

Inte bara stadsvyer och kultur, en och annan personlig bild finns med, här är det mamma eller pappa som fortfarande sover i hotellrummet. Vi bodde ofta på halvbilliga hotell, kolla takhöjden, säkert 4 m.

Vem sover där fortfarande?

*

Så småningom kom vi ner till medelhavskusten som dock ingalunda var huvudmålet, vi var vid Narbonne Plage kanske två dagar, sen var det kyrkor, ruiner och kultur för resten!

Narbonne Plage?

*

***

SKÄRPA, KAMERAPRESTANDA OCH MORFAR

***

Sitter i kvällen den sena och funderar över vad som egentligen är viktigt inom foto. Impulser just nu är bloggen om skärpa och oskärpa jag nyss gjorde men också det Mats Alms skrev i sin blogg ikväll  "Att fotografera för 20 år sen. Gick det?..." Och alla här på FS vet ju såklart att det gick, jag börjades typ -52 och då hade väl fotografin redan funnits i 100 år. Men som sagt, det vet ju alla på FS.

Och även om det gick är det klart att mycket som går idag inte gick då. Fågelfotografering tex. Eller som med min A7S, stjärnfotografering på fri hand. 

*

Själv tänker jag på min morfar, född -72. Ja, det vill säga, 1872. Han var med på några av mina allra första bilder. Här sitter han hemma hos oss på Carlavägen i Ludvika tillsammans med min storasyster Sigbrit, året var 1952, jag var 12, och han bor hos oss ett tag eftersom mormor nyss gått bort.

Kameran jag använde var pappas lådkamera från början av 30-talet för 120 rullfilm, åtta bilder 6x9 cm. Fix fokus, fix bländare (sannolikt 8 eller 11), en slutartid. Bilden är tagen på tid i vanlig inomhusbelysning. Något stativ hade jag inte, men jag hade säkert kameran liggande på matbordet av vinkeln att döma. Och det gick

*

Samma kamera, samma år, fast det är morfar och lillebror Dag och i pappas rum.

*

Bilden nedan är tagen några år senare, jag har skaffat min  första småbildskamera, en Robot IIa, den tog 54 24x24 bilder på vanlig småbildsfilm. Trots en hyfsad optik, en Schneider Xenar 37,5/2,8 hade jag sällan nån riktig kanonskärpa. Men inte ens det blir viktigt i den här bilden. Vi ska gå och lägga oss, jag sov i samma rum som morfar när vi hälsade på i Deje på somrarna, men innan morfar lägger sig brukade han ta fram ett foto på mormor Olga. För mig är bilden både vacker och värdefull, jag kommer ihåg precis.... 

*

Min slutsats är ju självklar - det är varken kameran, tekniken, prestanda eller vad det nu är som är viktig, det är motivet. Och vad man gör av den utrustning man har. Jag fattar ju att Brutus fågelböcker och annat inte kunnat göras med dom här kamerorna. Men jag behöver själv påminna mig gång på gång att det viktiga är vad jag gör med den utrustning jag har, inte vilken utrustning jag har. 

Det är så lätt att säga Ja, jag vet, det är inte kameran utan det är fotografen som är det viktiga. Det vet ni och det vet jag. Men det är stor skillnad mellan att förstå med huvudet, med intellektet och förstå med hjärtat och känslan, att leva i den övertygelsen. Gång på gång kommer jag på mig själv att tänka att hade jag bara......en A7RII eller Sonys 500mm/4 a 125000 pix. Därför behöver jag med jämna mellanrum titta på dom av mina gamla bilder som verkligen betyder något och det är rätt många.

*

Till sist, jag är väl medveten om att ni sett bilderna förut, och morfar har ni också hört talas om tidigare. Men ni vet, därav hjärtat är fullt talar munnen.....

Sov gott!

***

GÖTEBORG OCH LANDSVÄGSGATAN 35 6 TR - 1961

***

Hösten 1961 började jag på Chalmers i Göteborg. Studentlägenheter fanns men det fick man efter ett par år, inte så här i början. Jag hittade ett möblerat uthyrningsrum på Landsvägsgatan 35, 6 trappor upp och såklart ingen hiss. Min budget var knapp, studentlånet var på 4000 kronor för höstterminen och lika mycket för vårterminen och det skulle räcka till allt - hyra, mat, kläder, böcker, resor i stan och hem en gång per termin och nöjen (?). Det här rummet var billigt, det kostade 135:-/ månad. Den ensamstående gamla damen som hyrde ut hade alla karakteristika som den klassiska uthyrningstanten har, framförallt snål. Hon hade nån slags lås på sin telefon så att jag inte skulle kunna komma på idén att ringa på hennes telefon när hon inte var hemma.

*

Det fanns en del olägenheter med rummet. För att komma in i mitt rum från trapphuset fick man antingen först gå in i hennes kök och så in i mitt rum, eller gå in i hennes hall, genom hennes vardagsrum (som också var hennes sovrum) och så via köket in i mitt rum. Flickor på rummet var strängeligen förbjudet, ett förbud som inte gjorde så mycket eftersom jag redan hade sällskap med I som då pluggade i Falun. Men varje gång jag behövde låna toaletten fick jag passera hennes kök och vardagsrum, eller kvällstid kök och ut i trappen eftersom vardagsrummet då var sovrum. Bökigt och inte mycket till privacy!

*

Och här har vi en del av rummet med sängen, inte någon 120-säng precis. Transistorradion jag fått i studentpresent var viktig. TV var just i startgroparna men inte något som fanns nästan någonstans.  Foto av I hänger trösterikt precis bredvid sängen. Men rummet var just, solen lyste in på förmiddagen.

Förstora!

Sovhörnan

*

Rummet var ett hörnrum så det fanns fönster i två väderstreck, ljust och fint. Och ser man på, här står ett porträtt till på I, jag vet att jag kände mig väldigt ensam. På den tiden rökte jag, mest pipa, därav askfatet. På bordet ligger också några - vad ska jag kalla det - statusprylar eller grupptillhörighetsprylar, dokumentportfölj och räknesticka. Och när jag nu tittar närmare ser jag också det dubbla objektivlocket till YashicaMaten ovanpå dokumentportföljen.

Det andra fönstret med fönsterbordet och "status"prylarna

*

Tittade jag ut från det här fönstret såg jag en liten del av Landsvägsgatan strax innan den mynnar ut på Linnévägen oh Skansen Kronan ligger här upp till vänster.

Utsikten från mitt rum på Landsvägsgatan 35

*

Så började mina fyra ganska slitsamma och rätt ensamma år på Chalmers.

***