VÄSTRA SILFBERG

***

Västra Silfberg, eller Stollberg som det också kallas, ligger i Smedejbackens kommun ca en mil från centrum, och ungefär lika långt från Ludvika centrum. Jag besöker gärna området någon gång varje sommar, det fascinerar mig på många sätt. Silver började brytas redan under 1100-talet  och gruvverksamheten var igång ända fram till 1982, även om silverbrytningen upphörde nån gång på 1600-talet. Men Västra Silfberg är sydligaste änden på ett av Sveriges rikaste malmfält  som sträcker sig ca 5 km norrut och slutar vid Schisshyttan. Efter silvret bröts järn-,bly- och zinkmalm liksom svavelkis. Här har alltså brutits malm i uppåt 800 år innan el fanns.  Inga eldrivna gruvhissar och inget elljus för att bara nämna två saker. Brytmetoden var huvudsakligen tillmakning, med stollgångar som slutade i dom vertikala väggarna i de djupa schakten. Alltså öppna eldar som eldades under dagar och veckor innan  man hällde på vatten för att få  berget att spricka. Undrar hus arbetsolycksstatistiken såg ut? Det finns ett gruvhål som kallas ryssgruvan, där arbetade ryska krigsfångar under början av 1600-talet, dom bodde i eländiga jordhålor runt gruvan. I gruvan under dagtid, och i jordhålorna nattetid alltså.

*

Men det finns mer än gruvhålen som lockar mig till besök. Runt gruvhålen finns stora mängder varp och eftersom mineralinnehållet är rikt och varierat blir det vackra färger på sten och block. dessutom ligger gruvan mitt i den vackra bergslagsbygden med skog, berg och sjöar runt om.Här några bilder från gårdagens besök. Alla bilder utom bild nr 2 är tagna med 99:an och 135:an.

*

Varphögarna är påfallande stora

*

Dimensionerna ges av det knapps synliga staketet höst up, det är två meter högt

*

Undrar om näringstillgången är bra här? Ingen mineralbrist i alla fall.

*

*

*

Dagbrottsvägg. Lätt att se hur tunt jordlagret är.

*

*

*

*

Efter att gruvlaven rivits har så småningom en utsiktstorn byggts i gruvlavestil på ungefär samma ställe som där senaste gruvlaven stod

*

***

LIGHT AND SHADOWS

***

Kvarnen, Kvarnsnäs, för en vecka sen

*

*

***

SMEDJEBACKEN - FASADEN

***
Senast jag var i Korsheden gjorde jag mig ärende också till Smedjebacken, det var nog den gången jag köpte råttfälla på Granngården, Black Friday alltså. Då lyste också solen värt att notera. Sen dess har det varit gråmulet värre. Väl i Smedjebacken promenerar jag gärna utefter Kyrkgatan, där finns många vackra byggnader, inte minst några vackra trähus. Här är ett. Just detta glömde jag kolla namnet på, dom flesta gamla hus har fina skyltar som berättar något om husens historia. Men det finns säkert någon som kan berätta för mig om detta.

*

*

***

LOKSTALLET SMEDJEBACKEN

***

För oss är det ju lite svårt att föreställa sig Sverige utan ett rikstäckande nät av asfalterade vägar, trafikerat av en flotta av lastbilar, där såväl 30-tons-laster som 30 gramslaster levereras dagen därpå. Så var det inte för 150 år sen, då gällde det att utnyttja naturliga transportleder så långt det gick. Sjövägen kunde man med hjälp av grävda kanaler (Strömsholms Kanal) och slussar ta sig från Östersjön och Stockholm ända upp till Smedjebacken, men där var det stopp.  1859 färdigställdes därför en järnväg mellan Smedjebacken och Ludvika och därigenom fick alla gruvor och hyttor i Ludvikatrakten möjlighet att transportera sina produkter till Stockholm på ett mycket snabbare sätt än tidigare. Som ni ser av sista bilden byggdes lokstallet i Smedjebacken 1874 och sträckan trafikerades av två lok, Ludvika och Smedjebacken. Lokstallet renoverades förtjänstfullt  1986 och är idag ett mycket vackert hus, där också den vackra slaggstenen som varit det ursprungliga materialet fint kommer fram. 

*

*

*

*

*

***

DAGS FÖR PLAN B KANSKE?

***
Det här ekipaget har nu stått ett antal år utefter gamla Smedjebacksvägen, mellan Vibberbo och Torrbo. Trist att se tycker jag. 

*

*

***