ANNALKANDE HÖSTEN

***

Förra "lediga veckan" stannade jag i Finspång, det regnade i princip hela veckan. Den här veckan är det desto vackrare väder, bara att njuta. Även om temperaturen letar sig upp över 20-strecket mitt på dagen är det uppenbart att den egentliga sommaren är slut och hösten på väg.Framförallt är det färgerna i naturen som sakta ändras. Än är det inga gnistrande , klara höstfärger, men gula löv bland de gröna blir allt vanligare och vissa träd tappar redan sina. Det syns tydligt nere vid Spången, det glesnar i strandslyet. 

*

Efter promenaden var jag varm och jag doppet i Bartjärn blev som vanligt väldigt njutbart trots att badtermometern bara visade 15 C. Det blir inga långsimningar utan ut till flytbryggan och tillbaka. Mindre för att det skulle kännas kallt, mer därför att jag nu simmar ensam. Det här är första sommaren I inte varit här alls, det känns såklart lite vemodigt, vi har varit här varje år sen hennes pappa köpte tomten och byggde stugan 1965, dvs snart 60 år. Inget varar för evigt - this also ends.

*

*

*

*

*

***

VOIMA SJÖ

***

Sista natten i Paindalen är en av Dan Andersons dikter ur  Kolvaktarens visor. Det är en av hans långa dikter och för lång att ha med här i sin helhet men i några rader mot slutet av dikten skriver han

"Nu lider det - nu hör jag klockklang - - 

Nu börjar min sista musik -

nu ringer ett dödens helgsmål över Voimas isiga vik

*

Voima, det är Väsman det.  Bilden är tagen från Våghalsen norrut över sjön och bergen man ser är just Grangärde finnmark

*

**

*

***