MENINGSFULLT

***

Häromdagen, i förrgår, en vanlig måndag i slutet av november, tittade solen fram på vår Risingepromenad. Så lite det behövs för att tillvaron ska kännas meningsfull och dagen värdefull. Som sidensvansarna var på besök i bukettaplarna när vi kom hem blev det ett par bilder på slutet hemifrån. 

*

*

*

*

*

*

*

*

***

PAPPA - 120 IDAG

***

Ja, ursäkta, ytterligare ett gammalt porträtt. Eftersom pappa Gustaf skulle fyllt 120 år idag får han komma med här. Bilden är återigen tagen med min älskade Yashica-Mat fast redan 1957. Här har jag riggat upp för att ta "riktiga" porträtt. Något bättre att fota mot än draperiet mellan hallen och vardagsrummet där på Carlavägen i Ludvika kunde jag inte hitta på. Säkert hade jag skaffat en extra stark glödlampa, typ 100 eller möjligen 150 W, och det ser ut som jag haft en lampa till. Får ju säga att skärpan med min Lumaxar är riktigt bra, här är den nästan i överkant för att funka som ett bra porträtt.  Pappa var 55 när jag tog bilden, själv var jag 17. Och visst var han skolinspektör, här, som man brukar säga, i sin krafts dagar. Han blev 90.

*

*

***

ANALOGT MED FULL ÖPPNING

***

Bäst att följa med strömmen ett tag och inte sticka ut hakan för ofta. Analogt och full öppning är nog ofarligt. Bilden passar bra nu till advent men togs för snart 60 år sen, juletid 1963. Eftersom jag använde min Yashica-Mat med Lumaxar 80/3,5 är full öppning just 3,5. Filmen är en Kodak, det ser jag på filmen, däremot inte vilken känslighet. Tror inte på Tri-X,  bilderna är för finkorniga så sannolikt en Panatomic-X trots låg känslighet. Lumaxaren har brännvidden 80 mm, alltså en klassisk normalbrännvidd för 60x60 mm, diagonalen blir 85 mm. Och, jasåklart, det är I på bilden.

*

*

***

GULDÅREN 1850 -1900

***

Minnet är kort, dessutom minns dom flesta av oss bara det vi vill minnas. Extremväder är en devalverad och mkt uttjatad term. Vilka tror ni höll reda på extremvädren ute i världen - säg Afrika, Asien och Sydamerika före år 1900? Före datorns, TVns och radions entré? Här hemma kan man dock hitta ett och annat.

Mellan åren 1850 och början av andra världskriget 1914 flyttade ungefär en miljon svenskar till USA, mer än en femtedel av Sveriges befolkning. Eftersom det var missväxt pga av kyla och torka var denna emigration klimatrelaterad med dagens språkbruk. Perioden 1850 - 1900 är utgångspunkt för alla svenska betraktelser om klimatet, det jämförelseklimat som alla miljövänner verkar vilja tillbaka till, och är det "normalklimat" som alla svenska temperaturutvecklingskurvor startar med. Svält och fattigdom var vanligt, om än åren 1867-69 var extrema. Stormfloden 1872 var vidare den värsta någonsin i Östersjön. 2022 talar vi ideligen om extremväder och man planerar redan skyddsvallar i södra Skåne eftersom havsnivån har stigit 2,5 dm sedan år 1900. 1872 steg vattnet längs Östersjöns södra kuster med upp till 3 meter.  1872 var det de facto extremväder i södra Östersjön.

Det hårda klimatet gällde naturligtvis inte bara Sverige, perioden 1350 till 1850 kallas globalt lilla istiden. Så här skriver Wikipedia "Tre särskilt kalla perioder kan urskiljas: mitten av 1300-talet, cirka 1570–1710 och cirka 1790–1880. Varmare intervall inföll mellan dessa kalla perioder. Globalt sett kan det kallaste århundradet under lilla istiden, 1600-talet, ha varit omkring 1 °C kallare än temperaturen under 1900-talet, men i vissa regioner var nedkylningen betydligt större medan den var mindre i andra. I Alaska, Skandinavien och i Alperna var det 2 °C kallare än idag. I Karibiska havet var ytvattnet 2–3 °C kallare under lilla istiden än det är idag medan skillnaden var mindre i Sargassohavet. Nedkylningen utanför Mauretaniens kust var minst lika stor som den i Karibiska havet."

För att få lite känsla för hur det faktiskt kunde vara att leva i Sverigeunder detta "normalklimat" refererar jag till

1 Hungeråren som formade Sverige, Magnus Västerbro, Populär Historia 22 april 2020. Artikel är baserad på Magnus Västerbros bok Svälten. Hungeråren som formade Sverige och som röstades fram som Årets bok 2018 av nättidningen Svensk Historias läsare.

2 Stormfloden 1872 Sveriges Radio tisdagen den 15 nov 2022 kl 14.04

För info: Vi har nu haft ca 1,1 graders uppgång sedan andra halvan av 1800-talet.

*

*

***

FÄRG MED AI

***

Olika meningar om detta har jag sett. Själv tycker jag det är både intressant och spännande. Förfalskning? Låter konstigt för mig, den svartvita är väl i så fall mer förfalskning än färgbilden.  Frågan är väl egentligen om man vill likna verkligheten eller det ursprungliga negativet. Fast det är ju inte så njutbart eftersom det är negativt, svårt att ens känna igen C-E där fast vi kände honom. Och jag vet ju vilken bild I föredrar. Själv fick jag lära känna C-E under drygt 25 år innan han gick bort 1986 och jag får ju säga att när jag betraktar hans ansikte på färgbilden är det nästan så att jag beredd på att han skall säga något. Den bilden, färgbilden alltså, efterskärpte jag något i LR och det gör sitt till, det gjorde jag aldrig med den svartvita, det bidrar säkert till det mer levande uttrycket, kolla ögonen. Fö ser jag naturligtvis att det inte är perfekt, hans säkert neutralgrå vapenrock har en smula lila i sig, särskilt synligt i profillinjerna vid högra axeln och vänstra nederdelen av rocken.

*

I:s pappa Carl-Edvard vid exercisen 1934

*

***