FASAN

***

.....hör vi i princip varje promenad, då och då ser vi dom också. Den här tuppen fick vi syn på innan vi klivit ur bilen. Han stod länge där vid stolpen och kollade ut över fälten, det var bara att dra ner bilfönstret och ta fram kameran. Efter en stund vände han helt om och gick över vägen och försvann in i buskarna där vi oftast hör dom.

*

*

*

*

*

*

***

DOVERN IKVÄLL

***

Dovernstränderna är ett favoritmotiv. Nu var det längesen men i kväll var vi ner en stund, I och jag, innan solen gick ner.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

BRIGHT NEW MORNING

***
Just because it is a bright new morning, a bright new an undiscovered day to explore. Sun is shining and summerclouds only. Who needs more reasons to live and to pic the camera?

*

*

***

DALAVÅR

***
Straxt utanför Korsheden på dagen för tio år sedan

*

*

***

VI LÄMNADE APSTADIET RUNT ÅR 1850

***

 Titeln är alltså inte min, den gjorde SVT Nyheter/ Vetenskap 2016. Det har hänt mycket dom senaste 150 åren. Eller 172 år då för att vara mer precis. Tycker ni det låter mycket, 172 år? Det är två såna som jag, ungefär, en som är lite äldre. Jag är 82, så med en 90-åring före mig blir 172 år två mansåldrar. Ni kan läsa artikeltexten efter bilden.

*

Jag hittade artikeln när jag googlade efter aktuell medellivslängd i Sverige. Men artikeln uttryckte en del annat som jag funderat på. Det har blivit modernt att klanka ner på människan, den enda art som håller på att förgöra sig själv säger många. Allt baserat på extremt tendentiösa spådomar om framtiden. Det är också modernt att huvudsakligen skylla både klimat- och andra miljöproblem på industrin och maktbegär hos enskilda personer. Själv tror jag att drivkraften huvudsakligen varit en tro på framtiden och att det går att skapa en bättre framtid för sina barn än den verklighet man själva haft. Före den industriella revolutionen  var det få som kunde äta sig mätta varje dag, dom flesta svalt, åtminstone i perioder. Hur många miljarder människor som pga industrialiseringen klarat sig från för tidig död pga sjukdomar och svält under dom här 172 åren är det såvitt jag vet ingen som räknat på men det är många, det visar enkla överslagsberäkningar från existerande statistik. Denna "lilla" uppsida av industrialiseringen glöms helt bort i den allmänna diskussionen och nämns aldrig av tex Greta. Trögheten hos dom politiker hon ständigt anklagar för bristande ansvar och förståelse tror jag beror på att politikerna just känner ett ansvar för utvecklingen i stort, inte bara för klimatet. 

*

Naturligtvis ser jag problemen, både vad det gäller klimat och miljö. Och visst har mkt industrin som orsak. Men huvudsakligen är det tron på en bättre framtid som varit drivkraft. Och förändringshastigheten hos både industri och allmänhet är nu stor.   

*

Min "apbild" hittade jag i ravinen vid slottsruinen vid Stjärnorp för några dagar sen

*

SVT Vetenskap

Vi lämnade apstadiet runt år 1850
UPPDATERAD 22 NOVEMBER 2016
PUBLICERAD 21 NOVEMBER 2016
För inte så länge sedan dog de flesta människor vid relativt unga år. Ända fram till mitten av 1800-talet var dödligheten, relativt sett, på samma nivå som hos dagens babianer, schimpanser och gorillor, enligt en ny studie.
Studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences, visar hur dramatiskt våra liv har förändrats under den industriella eran de senaste 150 åren.

Före 1850-talet var vi lika utsatta för naturens växlingar och sjukdomar som vilka vilda djur som helst. Efter 1850-talet har vi lyckats eliminera de flesta av farorna och har fördubblat vår medellivslängd.

Siffrorna är slående. Under långa perioder levde människorna i Sverige fattiga, hårda och korta liv. Under andra halvan av 1700-talet var medellivslängden i Sverige cirka 37 år för kvinnor (något lägre för män). Ungefär hundra år senare hade den ökat till 44,4 år. I dag är den 84 år.

Numera tar vi den sistnämnda livslängden för given. Vi brukar tala om att någon har dött i förtid när denne har avlidit vid ”endast” 70 års ålder. Vi tänker inte på att den nuvarande eran är exceptionell, rent historiskt.

Det långa apstadiet
I stället är det så att nästan hela vår historia har sett annorlunda ut. I ekologiskt hänseende lämnade vi apstadiet alldeles nyligen.

Forskarna bakom studien har granskat medellivslängden och dödligheten hos vilda populationer av flera arter av primater. Resultaten har jämförts med medellivslängd och dödlighet hos moderna jägare och samlare samt hos människorna i flera länder under förindustriell tid och i modern tid.

För samtliga grupper har dödligheten hos mycket små barn tagits med i beräkningen. Detta gäller även för de andra primaterna där dödligheten hos små ungar inräknats.

Resultatet visar att livscykeln hos samtliga vilda primater i studien — ullspindelapor, kapucinapor, babianer, schimpanser och gorillor — följer det typiska, uråldriga, naturliga mönstret. Ett fåtal individer uppnår en hög ålder, men de flesta avlider av olika orsaker långt innan deras potentiella högsta ålder uppnåtts. Medellivslängden blir därför relativt måttlig.

Den brutala naturen
Samma sak kan ses hos jägar- och samlarfolk. De lever ett hårt liv vilket resulterar i ständiga dödsfall inom gruppen och ett jämnt frånfälle av människor ur populationen. Medellivslängden blir följaktligen ganska låg — precis som i alla samhällen på jorden under förindustriell tid.

Det är lätt att glömma i dag, men ända tills helt nyligen dog massor av människor av lunginflammation, av relativt enkla infektioner, av blodförgiftning, influensa och smittkoppor. Eller så svalt de ihjäl när skörden slog fel.

Vi var med andra ord en del av naturen på ett sätt som är otänkbart i dag. I dag har vi undflytt de flesta livsfarliga mikroorganismer och behöver inte längre bry oss om vädrets nycker.

Jämställd livslängd
Effekten är slående. I dag är barnadödligheten minimal, och nästan alla människor dör i mycket hög ålder. I länder som Sverige och Japan är medellivslängden följaktligen mycket hög.

Det mest fascinerande med studien är kanske den stora likheten mellan dödligheten hos vilda primater och hos människor i icke-industriella samhällen. I åtminstone det hänseendet levde och dog vi som typiska apor under större delen av vår historia.

Forskarna konstaterar också att vår medellivslängd historiskt sett har skilt sig dramatiskt från vår högsta möjliga ålder. När medellivslängden för kvinnor låg runt 40 år i 1850-talets Sverige, fanns det samtidigt några individer som uppnådde 90 års ålder och mer.

Sedan dess har avståndet mellan medellivslängd och högsta ålder krympt, och ligger exempelvis på 87 respektive 104 år bland dagens japanska kvinnor. Livslängden kan sägas ha blivit mer jämställd i vår tid.
 

***