Khalad Photography Blog
EN FOTOPÅSE
***
Lite av döstädning är det ju, nu när jag på lågfart börjat kolla i lådor och kartonger. Jag som trott att jag var hyfsat rationell och inte alltför sentimental ser att jag som vanligt får omvärdera mig själv. Det får jag fö numera göra mest hela tiden. I alla fall hittade jag en sån där film- och bildpåse som fotoaffärerna hade på 50-talet med negativ jag inte riktigt kände igen, trots att det var 6x6-negativ.
*
Men först själva påsen. Jag minns dom precis, påsarna från Stefans där jag framkallade i början av 50-talet innan jag gjorde det själv och där jag fö själv jobbade extra då och då. Ser att den här har jag fått av mamma, gissningsvis när hon började döstäda - säkert hade hon delat upp i olika högar typ sparas/slängas/Sigbrit/Björn/ Dag, det sista är ju vi barnen.
*
*
Så baksidan som förbryllar mig lite. September 1958, på den tiden brukade jag framkalla själv. På stämpelmärkningen ser jag årtalet -56, men sept, gissar att man helt enkelt läst fel när man ställde in stämpeln, 56 och 58 ser rätt lika ut. Priset för att framkalla en 120-film är ju humant, 1,50
*
*
Ännu mer förbryllad blir jag när jag kollar negativen. Det är totalt 16 stycken, två negativpåsar med 8 st 6x6-negativ i varje. 16 negativ måste ju komma från minst två filmer. Men inga bilder jag vet mig tagit. Och pappa har aldrig haft någon 6x6-kamera och mamma har aldrig fotat. Kanske är det ändå jag som fotat men aldrig gjort kopior, normalt kommer jag alltid ihåg bilder jag tagit när jag får se dom. Det får vara oklart, får vara som det är...
*
Så var det bilderna då. I dom första två ser jag några av mina föräldrars bekantskapskrets, den första verkar vara efter en konsert i en kyrka, den andra vet jag inte.
Efter kyrkokonsert kanske?
*
Tror en arbetskollega till pappa
*
Helt plötsligt dyker en mkt avslappnad bild på pappa upp, mer avslappnad än jag vet mig ha sett honom överhuvud taget, med sin älskade Rio i munnen. Undrar vem som tagit den? Den skulle jag gärna stå för, den är helt ok men inget jag minns alls.....
*
Här ser jag hur Kungsholm, ett av Svenska Amerika-linjen två stora passagerarfartyg (det andra hette väl Gripsholm) dras in till kaj i Göteborg
*
Och här har man spelat Ringaren i Notre Dame, med folk utanför. Men vänta, vem står där bak, är det inte.......
*
Jomenvisst är det prins Wilhelm, huvudet längre än alla andra runt omkring. Och det verkar vara utanför Stora Teatern i Göteborg han står, det är alltså där man spelat Ringaren i Notre Dame. Men ingen klarhet i vem som tagit bilderna, definitivt inte jag och knappast pappa heller, vet aldrig han var intresserad av kungligheter.
*
Mysteriet förblir olöst, min behållning är bilden på pappa, och tycker det är lite skoj att se Kungsholm, ett av Sverige två Oceanfartyg från den tiden. Och bilderna från Stora Teatern är ju lite nutidshistoria.......
Trevlig fortsättning på helgen!
***
BRUKET
***
Ända sedan mitten av 1800-talet har valsverket i Smedjebacken, ursprungligen Smedjebackens Walsverk, varit centralt för ortens utveckling. Bruksorter finns det gott om i Bergslagen, och i varje bruksort har det funnits ett bruk, dom flesta på något sätt knutna till järn, stål och gruvverksamhet. Många förändringar har skett under åren, inte minst under stålindustrins kris under 70-talet. Numera Ovako. Smedjebackens kommun har idag knappt 11 000 inånare, 1970 en bit över 13 000. Centralorten har nu drygt 5 000 invånare och näst största tätort är Söderbärke med knappt 1 000. Och mitt älskade Korsheden ligger alltså i Smedjebackens kommun, typ 15 km från centrum. Häromdagen, när jag inte hade lust att laga käk själv, slog jag på stort och åt ute = Sibyllaköket i Smedjebacken, två grillade med mos och lite Bostongurka, riktigt gott. Hoppas Bengt H läser detta, jag har varit sugen på en god korv ända sen han hade en gatufotobild på det! Bilderna tog jag på tillbakavägen. Själv tycker jag den andra är bäst, men den första tror jag passar bättre som puffbild. Markndsföring ni vet.
*
*
*
***
FLERA SÅNA DAGAR! KORSHEDEN MED OMNEJD
***
Lite snökaos i förrgår kväll, och så i går vaknade jag till en av dom dagarna - blå himmel utan ett moln och -8C! Såklart var jag ute och fotade lite, och tur var väl det, det var en endagsvinter, idag är det gråmulet och snön på träden borta med temperaturen på plussidan. Kanske klarnar det på eftermiddagen.
Helt annan känsla på morgonen!
*
Under högvintern når solen inte huset, men trädtopparna får ljus
*
*
Våtmarken vid Spången i vinterskrud
*
Sjögräs under den tunna isskorpan
*
*
Barkensidan av Spången
*
Mera frusen våtmark
*
*
*
*
*
Härifrån såg jag först helikoptern med sin sökram
*
Denna och närmaste sju bilderna är från Larsbo
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
*
Dimma över Säven
*
*
Dimma över Säven
*
Hemma på tomten igen
*
*
*
*
*
Månen över norra Barken
*
Vy i efter-solnedgångsljus över norra Barken
*
***
SILVERNÄTTER
***
Månskensnätter
Silvernätter
Sagonätter
Tystnadsnätter
Minnesnätter
Gnisternätter
Andenätter
*
Viskningsfria
drömverkliga
övernaturliga
och
osägbara
*
Spången i kväll
*
***