TALLEN

***

Måste förstoras!

***

ETT ANNAT SVERIGE

***

På landet är det mycket som är annorlunda. Jag har jobbat hela mitt liv i industrin och det är lönsamhet, effektivitet och resultat som räknas där. Men ingen där har frågat efter vad resultat egentligen är, vad som är bestående, vad som är viktigt - egentligen. Nu lever jag närmare landet, särskilt när jag är uppe i Dalarana, i Korsheden. Jag blir mer och mer fascinerad  av det livet - det enkla, det jordnära, det som är närmare naturen, närmare människorna, närmare döden. Det går mycket långsammare, ingen frågar efter vad som är inne, man bryr sig mindre om hur man ser ut, eller vad andra tycker. Jag har mycket att lära. Och det finns en hjälpsamhet som jag känner ända in till mitt hjärta.

*

Och detta landet, i Dalarna, har så mycket vackert. Det är inte dom andlöst vackra vyerna, den orörda naturen. Istället är det just skärningspunkten mellan människorna och naturen som fascinerar mig. Det finns hela tiden spår av människor, av människors arbete, av människors svett och möda. Och där finns också inslag av modern teknik - självklart. Också där behövs elektricitet, vägar och internet. Om det inte skall dö, landet. Och det vill jag inte. Där finns vår historia, där finns vår själ, där finns vårt ursprung.

   *

Alltså åker jag kring på småvägarna, ju mindre, desto bättre. Och jag hittar hela tiden spåren, spåren av dom som var före oss. Och som gjort att vi kan vara där vi är nu. Med datorer, mobiltelefoner och nya jobb

*

Exakt var dom här bilderna kommer från har ingen betydelse. Södra dalarna, några mil från Korsheden. Men det ser likadant ut överallt i Sverige, i princip. Utanför storstäderna.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

SOMMAR, SOMMAR, SOMMAR!

***

*

*

*

***

DAGEN SVALNAR MOT KVÄLLEN

***

Dagen svalnar mot kvällen....

Drick värmen ur min hand,

min hand har samma blod som våren

Edith Södergran 1916

*

*

***

PRECIS NÄR DET MÖRKNAR...

***

...... ändrar ljuset karaktär. Detaljerna försvinner på marknivå men är det klart finns ljuset kvar däruppe i rymden. Helt plötsligt fylls de allra vardagligaste motiv med en skönhet jag inte uppfattar i fullt dagsljus. 

* 

Igår kväll gjorde jag återigen en sen kvällspromenad, den här gången en bit utmed gamla landsvägen. Jag går mot väster för att låta blicken njuta av det kvardröjande himmelsljuset och hjärtat fylls av glädje med stänk av vemod

Behöver förstoras!

*

Kvällen är full av hemligheter

*

Och vägen jag gått, cyklat och kört så många gånger verkar plötsligt mer spännande och leder mycket längre bort, har många fler avtagsvägar och rymmer många fler möjligheter än på dagen. Evigheten och oändligheten är helt plötsligt alldeles nära 

*

Innan nya molnbankar dragit in ser jag hur mjölken, rallarrosen lyser i halvmörkret

*

När jag vänder tillbaka hemåt, är det redan lite mörkare och julikvällen övergår omärkligt i högsommarnatt

*

***