FORTFARANDE ÅNGLOK - LUDVIKA

***

Stockholmsbanan (Ludvika-Smedjebacken-Västanfors-Västerås----)  gick alldeles utanför läroverket i Ludvika, jag kommer väl ihåg ånglokens frustande medan dom långsamt accelererade. Bilderna är tagna våren 1956 men inte med Roboten, dom här har 24x36-format. Jag vet att jag då och då lånade hem någon kamera från fotoaffären, bla en Retina IIa kommer jag ihåg. Där fanns många redan begagnade kameror som folk som bytt upp sig sålt, precis som jag brukade göra.

*

Stationen är ju elektrifierad och klar men ångloken gick fortfarande i trafik. Kanske fanns det någon delsträcka som inte var klar, kanske var det bara att man utnyttjade redan gjorda lokinvesteringar i stället för att köpa nya elektriska lok rakt av. Förutom att den grundläggande bildkvalitén inte är så mkt att skryta över såg den här filmen ut som jag hade tömt en dammsugarpåse  där filmerna hängde på tork. Jag har i datorn plockat en stor mängd små och stora prickar i alla former, det finns följaktligen mkt artefakter i bilderna. Ändå är det ju lite nostalgi att kunna visa egna bilder på ånglok i vanlig trafik.....

*

Persontåg åt Stockholmshållet är det

*

Här lämnar det stationsområdet. Till höger ytterligare ett ånglok

*

Och här ett tredje

*

På samma film finns en ruta med fotografen, säkert fotad av kompisen Jan som också finns på samma film. Femton år.....

*

***

1956 - FEM BILDER

***

Det var rätt annorlunda då, det mesta. Här kommer fem bilder. Jag skulle lätt kunna skriva en liten novell till var och en av dom. Alla bilderna visar glimtar från ett annat liv och en annan värld. Dom är tagna med min andra egna kamera, min första småbildskamera. Robot IIa, ni vet redan, 24x24 mm med Xenar 37,5/2,8 optik. Den har jag tyvärr inte kvar. Jag var 14 när jag köpte den och hade inte riktigt känslan för småbildsnoggrannheten som krävdes. Trots det saknar jag kameran, jag tog många sorters bilder jag aldrig numera tar. Men jag skriver hellre om bilderna än kamerorna. Stor som en modern kompakt kunde den vara med jämt. Och jag kunde ju slösa med bilderna, en enda småbildsfilm gav 55 bilder! Annat än pappas lådkamera som gav åtta bilder på en rulle och min Nettar som gav 12.

*

Brorsan Dag i sin säng. Jag var 15 så han var 11. Som ni möjligen kan gissa samlade han på vimplar från alla ställen vi varit på. Han, jag och mamma delade rum. Det fanns två sovrum och en jungfrukammare. Ena sovrummet hade pappa eftersom det också var hans arbetsrum och jungfrukammaren hade storasyster Sigbrit. Om ni undrar är sängen inte en Dux.

*

Här är min fotoaffär, Stefans. Några år senare jobbade jag extra där på lov och så där. Någon Leica såg jag aldrig till. Däremot fanns så småningom en Hasselblad som jag vid något tillfälle fick låna. I dom diagonalställda facken låg förstås filmerna, 120, 220 och småbild. Bakom affären fanns också ett pyttelitet mörkrum med förstoringsapparat. Reporna på bilden är typiska för min Robot. Den hade ju inte standardkassetter utan en egen specialkassett. Jag köpte så småningom oftast film i 5-meterslängd och klippte upp den till lagom längd i mörkrummet. Men åter till kassetten, inte nog med att den ibland läckte ljus om jag inte tryckt ihop den ordentligt efter laddning så hamnade dammkorn eller liknande då och då på  filtremsorna som fanns i spalten där filmen gick ut

*

ASEA var stans största industri. Vid något tillfälle fick klassen göra ett studiebesök i några av verkstäderna och vi fick en ordentlig genomgång av förhållningsregler. Fotografering var förstås strängt förbjuden. Eftersom jag hade min lilla Robot som jag lätt kunde ha i jackfickan var det ju ungefär som att uppmana till fotografering. Jag vet att jag tänkte att det inte spelade så stor roll vad jag fotade bara jag fick några bilder därinne där det var förbjudet. Jag räknar med att det är preskriberat idag, det var  65 år sen.

*

På ledig tid höll jag förstås mycket till nere på stan och fotade det mesta. Hus, byggjobb, bilar, tjejer, ja, det mesta jag såg. Storgatan upp och ner, många gånger varje kväll. Det här är ingen jag kände men ett ansikte som jag kände igen från alla stadspromenader

.*

Den här har ni nyss sett men eftersom den är en kvällsbild nerifrån stan får den hänga på.

*

PS Den här kameran hade jag från sommaren 1955 till sommaren 1957. Till skillnad från de första filmerna har jag inte noterat datum på följebladen i negativalbumet. När jag skriver 1956 i rubriken kan det betyda från sommaren 1955 till sommaren 1957

***

RESERVEN

***

Där låg den reserven, kanske 10 - 15 meter från Spången, träbron utefter Saxevägen. Frågan är vems reserv det är. Eller, det är nog inte så viktigt. Den gjorde sig bra mot löven med aningen av frost på, lite grafisk känsla. Här kändes skärpan viktigt, snökornen skulle synas, gärna grässtråna också, åtminstone på det sätt jag tänkte bilden. Fast jag kände lite på att göra den på ett helt annat sätt också, utan skärpa och findetaljer men med markerade dagrar och skuggor, bara formerna liksom. Men nu valde jag den så här.

*

*

***

GOTT NYTT ÅR ALLA, SKÅL!

***

*

Nyårsafton 1955 vid tolvslaget. Morfar Andreas 83, Björn 15, mamma Maj 46, lillebror Dag 11. pappa Gustaf 53, storasyster Sigbrit 18 hemma på Carlavägen 31, Ludvika

*

***

ÅRSKAVALKAD 2020 SVARTVITT

***

Svartvitt får sällan så mkt uppmärksamhet av mig eftersom jag mest jobbar i färg. Ändå gör jag en hel del i svartvitt också. I stället för en riktig krönika kände jag för att göra en serie av några av dom svartvita bilder jag tagit fram under året. Alla bilderna är tagna under året, utom dom fyra gamla bilderna (ni ser vilka), dom har jag skannat under året men fotat för många decennier sen.  Några bilder per månad som vanligt i en årskavalkad. Jag har inte hållit mig till ett tema, det gör jag aldrig. Lite varierande ramar och så också men alla svartvita. Håll till godo och GOTT NYTT ÅR!

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***