Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

1956 - FEM BILDER

***

Det var rätt annorlunda då, det mesta. Här kommer fem bilder. Jag skulle lätt kunna skriva en liten novell till var och en av dom. Alla bilderna visar glimtar från ett annat liv och en annan värld. Dom är tagna med min andra egna kamera, min första småbildskamera. Robot IIa, ni vet redan, 24x24 mm med Xenar 37,5/2,8 optik. Den har jag tyvärr inte kvar. Jag var 14 när jag köpte den och hade inte riktigt känslan för småbildsnoggrannheten som krävdes. Trots det saknar jag kameran, jag tog många sorters bilder jag aldrig numera tar. Men jag skriver hellre om bilderna än kamerorna. Stor som en modern kompakt kunde den vara med jämt. Och jag kunde ju slösa med bilderna, en enda småbildsfilm gav 55 bilder! Annat än pappas lådkamera som gav åtta bilder på en rulle och min Nettar som gav 12.

*

Brorsan Dag i sin säng. Jag var 15 så han var 11. Som ni möjligen kan gissa samlade han på vimplar från alla ställen vi varit på. Han, jag och mamma delade rum. Det fanns två sovrum och en jungfrukammare. Ena sovrummet hade pappa eftersom det också var hans arbetsrum och jungfrukammaren hade storasyster Sigbrit. Om ni undrar är sängen inte en Dux.

*

Här är min fotoaffär, Stefans. Några år senare jobbade jag extra där på lov och så där. Någon Leica såg jag aldrig till. Däremot fanns så småningom en Hasselblad som jag vid något tillfälle fick låna. I dom diagonalställda facken låg förstås filmerna, 120, 220 och småbild. Bakom affären fanns också ett pyttelitet mörkrum med förstoringsapparat. Reporna på bilden är typiska för min Robot. Den hade ju inte standardkassetter utan en egen specialkassett. Jag köpte så småningom oftast film i 5-meterslängd och klippte upp den till lagom längd i mörkrummet. Men åter till kassetten, inte nog med att den ibland läckte ljus om jag inte tryckt ihop den ordentligt efter laddning så hamnade dammkorn eller liknande då och då på  filtremsorna som fanns i spalten där filmen gick ut

*

ASEA var stans största industri. Vid något tillfälle fick klassen göra ett studiebesök i några av verkstäderna och vi fick en ordentlig genomgång av förhållningsregler. Fotografering var förstås strängt förbjuden. Eftersom jag hade min lilla Robot som jag lätt kunde ha i jackfickan var det ju ungefär som att uppmana till fotografering. Jag vet att jag tänkte att det inte spelade så stor roll vad jag fotade bara jag fick några bilder därinne där det var förbjudet. Jag räknar med att det är preskriberat idag, det var  65 år sen.

*

På ledig tid höll jag förstås mycket till nere på stan och fotade det mesta. Hus, byggjobb, bilar, tjejer, ja, det mesta jag såg. Storgatan upp och ner, många gånger varje kväll. Det här är ingen jag kände men ett ansikte som jag kände igen från alla stadspromenader

.*

Den här har ni nyss sett men eftersom den är en kvällsbild nerifrån stan får den hänga på.

*

PS Den här kameran hade jag från sommaren 1955 till sommaren 1957. Till skillnad från de första filmerna har jag inte noterat datum på följebladen i negativalbumet. När jag skriver 1956 i rubriken kan det betyda från sommaren 1955 till sommaren 1957

***

Inlagt 2021-02-09 23:45 | Läst 3224 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Intresset väcktes tididigt. En gång fast fast för alltid.
Intressant kul att kolla och läsa.Själv hade den äldre brorsan Benny och jag en Agfa Clack framkallnings dosa. Kopieringsram, en röd lampa , och belyste ramen med toalampan, och räknade. vätskorna var .D76 D72 fix och vatten
Tyvärr är alla bilder borta.. Men dom var inte så många. Vi var fattiga när vi växte upp 5 barn i en 3 på 56 kvm.
/ Bengt H.
Svar från Khalad 2021-02-10 17:20
Tack Bengt, jag blev intresserad tidigt. Och kanske sitter jag fast,det får fortfarande ta mkt tid, vem vet vad jag annars hade hittat på.? Å andra sidan känner jag att det är bra för mig ur många synpunkter, jag har jobbat mkt och trivts med mina jobb, nu måste det finnas annat som ger stimulans och utmaningar. och som inte tar slut ideligen.
Det är inte lätt att växa upp under svåra förhållanden, det har jag inte svårt att förstå. Vi hade det som behövdes men inte mkt mer. Kameran köpte jag begagnad för 250 :-,, egna pengar sparade, jag hade haft mina första sommarjobb. Småstaden var också en snäll miljö att växa upp i.
Intressant det där Björn och minnena blir kvar lite tydligare när du fotade på den tiden också! Visst är det kul med den extremt fina bildkvaliteten numera men det är ändå dessa minnesbilder som gäller tycker jag.
Allt gott!
Svar från Khalad 2021-02-10 15:30
Tack för det Dan! Bilder fyller många olika funktioner, att minnas bättre är en!
Kul och intressant att både se och läsa. Undrar hur våra barnbarn och deras barn, kommer att se på våra foton - om de ens finns kvar i något moln.
// Conny
Svar från Khalad 2021-02-10 19:13
Tack för det Conny. Jag har tre barn och fem barnbarn men jag önskar dom inte att en dag sitta och leta bland alla mina foton. Dom kommer ha sina egna bilder. Den lilla bråkdel av bilderna jag tror dom skulle kunna uppskatta har jag gjort som fotoböcker :-)
Imponerande hur starkt ditt fotointresse var redan som ung. Snöbilden särskilt, var trevlig att titta på!
Svar från Khalad 2021-02-10 19:14
Jo, det har funnits länge och alltid berett mig nöje! Tack Ragnar!
Personliga texter till fina bilder! Fint det här Björn!
/B
Svar från Khalad 2021-02-10 19:14
Tack för det Bengt :-)
Roligt o bra inlägg! Javisst så där såg dom ut dom små fotobutikerna, ofta med tillhörande liten portträttatelje. Och man framkallade o kopierade själv o var ofta traktens reklamfotograf. Det gällde att ta tillvara alla chanser till inkomster. Fina bilder illustrerar du med också! Hälsn, LO
Svar från Khalad 2021-02-10 19:15
Tack för fin kritik LO! Kul att du gillar!
Det var fina tider då det ännu fanns "riktiga" fotoaffärer. Visst är det en Saab 92 I bakgrunden på fjärde bilden? En sån skulle inte heller vara helt fel! Trevliga bilder och texter.

Tommy S.
Svar från Khalad 2021-02-10 19:16
Ja, det var tider det, tack Tommy! Och visst är det en Saab 92!
Fint som snus ;)
Svar från Khalad 2021-02-10 19:16
Bugar och tackar!
Verkligen trevligt bidrag! Och jag känner väl igen beskrivningen av fotoaffären. Så var det. I vår affär kom det aldrig in någon Hasselblad. Det var storformat som gällde, kombinerat med Rolleiflex när det skulle vara lätt ute på reklam och gruppbilder. Fast det släpades också med en Linhof Technica många gånger. När det blev aktuellt med färg i ateljén så köptes det in en Kowa Six. Senare också efterföljaren som det gick att byta magasin på. / mats
Svar från Khalad 2021-02-10 19:20
Jo, Rolleiflex och Rolleicord var ju kända kameror, dom hade vi nog ibland. Och Linhof Technika vet jag att jag fotat nån gång, alltså inte fotat med utan av. Tror inte Stefans här hade atelje´, i så fall har det fallit mig helt ur minnet. Tack Mats!
Dina gamla bilder är alltid roliga att få ta del av och ännu mer med små berättelser till. Din lillebrors säng ser väldigt kort ut och bilden från fotoaffären är ju full med intressanta detaljer. Känner igen sista bilden, gillar den lilla killen som står och tittar in.
Hälsningar Lena
Svar från Khalad 2021-02-10 19:24
Tack Lena, Dags säng var inte riktigt i fullängd. Snart här flyttade Sigbrit ut, mamma tog den lilla jungfrukammaren (ett litet rum som låg bakom köket, det var en gammal lägenhet) och Dag övertog mammas säng i vårt rum. Eget rum hade jag aldrig så länge jag bodde hemma :-)
Tack för tillbakablicken, såå kul att få ta del av. Och lycko dej som tog bilder redan då! Vilken skatt du har och kan vidareförmedla...

Och när jag fick se den första bilden på din brors hörna...så kom jag precis ihåg min morbrors rum, då jag bodde mycket hos min mormor fick jag ofta gå och väcka morbror...och han hade också en hel vägg full med vimplar! Ja och så satte minnet igång...tillbaks ned till kök och mormor och till nygräddade mandelkubb....
Svar från Khalad 2021-02-11 09:55
Tack själv Lena. Bilder, liksom lukter och ibland ljud, är ju som genvägar genom åren tillbaka till tider och platser vi ibland glömt. Kul att du kom ihåg din morbror , och mormor och mandelkubbarna.........
2021-02-11 05:29   Ruth Tatlock
Vilka härliga foton. Svart-vita är fortfarande mina favoriter.

Betr. tre i ett rum. När mamma blev änka, öppnade hon matservering
på Carlavägen 3. Hon och jag och min 4 år äldre bror bodde i ett rum
på tredje våningen. Gick till badhuset en gg i veckan. Liksom du och
din familja, klaradevi oss, men det var knappt ibland, något jag inte visste.
Fanns inget säkerhetsnät på 30-talet!
Svar från Khalad 2021-02-11 10:00
Hej Rut, lika roligt att höra av dig varje gång. Då, på 30- och 40-talen, var det ju inte ovanligt, snarare det normala med många som sov i samma rum. Carlavägen 3, det måste ha varit nästan nere vid station/ busstation? Tack för trevlig kommentar!
Roligt att se dina gamla bilder och läsa texterna till dem. Det blir intressanta historiska tillbakablickar på det sättet.

Hälsningar Jörgen