GAMMALT - SYNDER OCH SÅNT - 1964

***

Svartvitt var mitt val ända in på 70-talet. Färg var för dyrt, krångligt och inte kunde jag förstora såna bilder själv heller. Där har ju Bengan och alla andra som kör svv en poäng. Dessutom, negativ kan sparas, som dom dyrgripar dom är. Jag har ganska många svartvita negativ sparade, från de första åren på 50-talet och framåt. Mest har jag visat dom äldsta bilderna här, från 50-talet. Men jag fortsatte som sagt ända in på 70-talet med svartvitt.  Dom här bilderna är från sommaren 1964. Den sommaren gjorde vi (Chalmers F3) vår studieresa, Frankrike och Italien var länderna. Det här är lite kompisbilder jag plockade fram i kväll, nästa vecka är det ett återföreningsmöte med resp i Göteborg. Vår värld, I:s och min, börjar bli ganska rörig så vi/jag kommer inte resa ner, men jag har lovat plocka fram några bilder.  

*

På bussen ut till Torslanda

*

Ni tror mig kanske inte, men det här var min första flygresa, fyllde 24 på hösten. Planet var typ DC-3:a, alltså med stjärthjul, men det var ingen DC-3:a. Gick inte så högt, stora fönster som ni ser och inga luckor för bagaget.

*

Tre av kompisarna, var kan jag inte säga. Paris kanske?

*

På tåget från Nice till Genua. Och jodå, jag rökte fram tills vi fick barn 1968. Mest pipa, det var billigast. Undrar om det inte var Lennart Carlsson som tog den här bilden på mig, han som sitter till vänster i bilden före....

*

Knappt hade vi kommit över gränsen till Italien (Ventimiglia) förrän det blev ett långt stopp. Det visade sig att vårt lok blivit överhettat och hade motorbrand. Det tog några timmar innan vi hade ett nytt lok, men fram kom vi så småningom.......

*

***

TIDSRESAN - LUDVIKA 1956

***

Sexton bilder från Ludvika 1956 (plus/minus ett år). Ett tvärsnitt av min fotovärld det året. Skolan med kompisarna, stan och sånt som jag lagt märke till i stan. En del bilder i serien hör ju ihop, kemilektionen tex. Men serien som helhet hör inte ihop på annat sätt än i stort i tiden och att att alla är från Ludvika (utom möjligen sista bilden). Men jag gillar dom här bilderna, inte bara för att det är dokumentära bilder. Alla bilder är tagna med min Robot IIa, 24 x 24 alltså. Inte gatufoto, men snapshots är det, allesammans. Kameran hängde med nästan jämt, ingenting var planerat.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

FRÅN MIN PLATS....

***

.....där jag satt och väntade på I hos frissan hade jag fri sikt mot ena ingången på gallerian. Det var ljust ute och blanka stengolv så motljuseffekten var påtaglig. Och leksaksloket fick tänkt uppmärksamhet.

*

*

*

*

***

REGN OCH ÅSKA

***

I fredags hade vi 33 C hemma i Finspång, 29 fortfarande kl åtta på kvällen så på lördag förmiddag åkte vi upp till Korsheden. Behagliga 20 C och lätt duggregn mötte oss, skönt! Åskade gjorde det redan den kvällen, ännu mer i går kväll. För den som kollade SMHI:s radarkarta  var det alldeles mörkrött över bergslagen med Ludvika i centrum. Straxt före åtta på kvällen mörknade det betänkligt, luften liksom tjocknade och så kom regnet. Den kraftigaste skuren varade inte så länge men var riktigt intensiv, medan det blixtrade och dundrade nästan utan uppehåll i flera timmar. Bilderna är tagna under den kraftiga regnskuren och det ser ut som dimma, men dimma fanns ingen, det är regnet som ger känslan av dimma. Åska har vi alltid varit vana vid häruppe, bergslagen utgör ofta gräns mellan den varma luften i södra Sverige och den kyligare norr, men sällan så tydligt som dom här dagarna. Här njuter vi av väderväxlingarna och avstår gärna från temperaturer över 25 C!

*

*

*

*

*

***

DET HÄNDER.....

***

....allt oftare att jag känner mig som den gammelman jag är. Just ordet gammelman har för mig en alldeles speciell klang. En gammelman är för mig inte bara en äldre man, en gubbe, utan någon som har släppt/ tappat drivet och som inte fyller dagarna med aktiviteter, varken trädgårdsjobb eller pensionärsresor, som försjunker mycket i egna tankar. Det kanske låter negativt men min grundkänsla är inte alls negativ, ordet står också för någon som inte längre vill/ behöver tävla om varken det ena eller det andra, inte vara duktig och där den under ett långt liv uppbyggda fasaden inte längre är viktig. Som gammelman får  man gärna sitta i skuggan av en syren eller något annat vackert träd och bara njuta av det som är runt omkring. Jag har en förebild i min morfar Andreas, född -72. Alltså 1872.

*

Här är det skönt att vara, en stund och ett liv

*

Morfar Andreas 1955, 83 år (bara några år äldre än jag) där han sett till sin hustru Olgas grav vid Nedre Ulleruds kyrka (Deje)

*

***