Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

I SKUGGAN AV EN EK

***

Kanske har träd alltid varit symboler för liv. Och kanske är det pga av den kopplingen många träd anses heliga. Libanons cedrar, hinduismens och buddhismens banyanträd (det var under ett banyanträd Buddha till sist blev upplyst) liksom vår nordiska gran. Och Yggdrasil, den väldiga asken,världsträdet som bar upp asarnas och alltså våra förfäders värld. 

*

För ganska många år sen hade jag en projektide för foto, att skapa en faktabok om alla trädslag i Sverige med bra bilder men insåg snart att jag varken hade kunskaper om träd eller fotokunskap så det räckte. Och idag är det inte fakta och kunskap om träd som fascinerar mig mest utan alla myter och berättelser som finns kring träd. Allt från lokala sagomyter som den Erik (som jag bloggade om för några veckor sen) berättade för I och mig när vi gick i hans skog och passerade en frilagd tallrot (såna där, sa han, drog man i äldre tider nyfödda barn under för att rena dom från trolldom och annat ont) till den över hela jorden vanliga liknelsen träd = liv. Inte bara liknelse förresten, träd är liv och en förutsättning för mängder av djur och växter som vi nu  på så många ställen gör vårt bästa för att förstöra. Och även om många av både myterna och liknelserna är gamla som  människan själv lever dom kvar även i moderna sammanhang. Ni har väl sett Avatar, en av de  i mitt tycke allra vackraste och mest välgjorda filmer som gjorts. 

*

Men så är det det här med kunskapens träd och syndafallet. Få är det väl, i varje fall i vår generation, som inte känner till berättelsen om Adam och Eva och hur de fördrevs från Edens lustgård, paradiset, därför att de år det enda Gud förbjudit, frukterna från Kunskapens träd. Det är en berättelse som finns både inom kristendomen, islam och judendomen och liknande också inom mer udda religioner som  zoroastrianism.  Men varför får människan inte äta av frukterna från just kunskapens träd? Gillar inte Gud att människan också skaffar sig kunskap? Och kunskap om just gott och ont, för det var just den kunskapen som avsågs om jag förstått rätt. Lite egna funderingar har jag - kanske var Gud "rädd" för att människorna skulle skaffa lika mycket kunskap som Gud själv, eller ännu värre, komma underfund med att hen inte finns? Nej, jag tror det ligger djupare än så. Men den funderingen får bli en annan gång!

*

Kanske blev det ett för långt stickspår där. Mycket funderingar kring bilden på skuggan av en ek vid ekbacken ute vid Risinge

*

***

Inlagt 2016-10-07 22:31 | Läst 2277 ggr. | Permalink

"Kunskapens träd på gott och ont. I de avslutande orden av satsen ligger svaret till att människan inte skulle äta den frukten. Kunskap kan vara förödande (jmf. exempelvis atombomben, miljöförstöring och mycket, mycket, annat)). Kunskap kan även vara allmänt tung att bära. I många lägen tycket man ibland att okunskap vore att föredra. Gör följande tankeexperiment: Man kommer en vacker vårdag till en underskön blomsteräng – och nu kan man tänka sig två tolkningar. (1) ”Se så fantastiskt blommorna prunkar i alla fantastiska färger, och hör hur fåglarna sjunger glatt i Guds fria natur – människan till glädje”. (2) ”Tusan, hela ängen är knökfull av växternas grälla könsorgan, och hör bara hur fåglarna väsnas i sina sakramentskade revirstrider”. Det är bara att välja – ett naivt förhållningssätt, eller ett kunskapsbaserat. OK – jag drar saken lite hårt för att svarva fram poängen. Men kunskap är tung ibland. På gymnasiet fick jag höra att kunskapen är en lätt ryggsäck att bära. Det är bara inte sant! Vad det gäller Gud och kunskapens träd, så tyckte han kanske att vi skulle överleva (även på sikt)?"


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Kunskapens träd på gott och ont. I de avslutande orden av satsen ligger svaret till att människan inte skulle äta den frukten. Kunskap kan vara förödande (jmf. exempelvis atombomben, miljöförstöring och mycket, mycket, annat)). Kunskap kan även vara allmänt tung att bära. I många lägen tycket man ibland att okunskap vore att föredra. Gör följande tankeexperiment:
Man kommer en vacker vårdag till en underskön blomsteräng – och nu kan man tänka sig två tolkningar. (1) ”Se så fantastiskt blommorna prunkar i alla fantastiska färger, och hör hur fåglarna sjunger glatt i Guds fria natur – människan till glädje”. (2) ”Tusan, hela ängen är knökfull av växternas grälla könsorgan, och hör bara hur fåglarna väsnas i sina sakramentskade revirstrider”.
Det är bara att välja – ett naivt förhållningssätt, eller ett kunskapsbaserat.
OK – jag drar saken lite hårt för att svarva fram poängen. Men kunskap är tung ibland. På gymnasiet fick jag höra att kunskapen är en lätt ryggsäck att bära. Det är bara inte sant!
Vad det gäller Gud och kunskapens träd, så tyckte han kanske att vi skulle överleva (även på sikt)?
Svar från Khalad 2016-10-08 23:44
För drygt ett år sen gav jag ut en tanke/fotobok som heter Hjärtats Röst på vad jag vill kalla prosapoesi. Där skriver jag bla

"Kunskap och erfarenheter bygger våra personligheter
eller våra egon om vi vill kalla det så
Och kunskap och erfarenheter
är vad vi måste skaffa oss för att överleva

Men ser vi att varje kunskapsbit vi fogar in
varje erfarenhet vi lägger till
också är en byggsten i de murar
vi bygger kring oss själva
och ett steg på vägen som leder oss bort
från under till stålhårda fakta

Så blir trädet en björk eller gran eller tall
och en del i fotosyntesen
istället för suset av vindar och prassel i löv
istället för ljuset som silar och skuggan det ger
istället för lukter och kåda, kottar och barr
och istället för milsvida skogar och blånande berg"

Kunskap är fakta medan verkligheten är ett under. Den som läst böcker om kärlek men aldrig varit kär vet inget om kärlek. Men bibelns ord är oavsett detta inte så självklara. Till att börja med är det oklart vad som ursprungligen står, kunskap på gott och ont eller kunskap om gott och ont. I engelska bibelöversättningar står det om, inte på, och det förändrar hela meningens betydelse. Men jag refererar hellre till Osho
"Life is not a problem to be solved, life is mystery to be lived"

Tack Peter för intressant inlägg, trro vi förstår varann ganska väl!
syntax 2016-10-09 10:00
Jag tror också att vi skulle nå en avsevärd konsensus vid en bordsdiskussion. I detta forum är det ju knepigt - det spretar gärna åt för många håll samtidigt. Jag kan ändå inte låta bli att påpeka att även kunskapsbegreppet är lömskt. Vi tenderar att bevisa med ord och begrepp som vi har hittat på själv - och som därför inte har någon relevans utanför oss själva. Om man exempelvis lär sig alla fågelnamn, så vet man inte ett smack om fåglar för det. Vi har ju hittat på namnen själva.
Svar från Khalad 2016-10-09 23:31
Också det är vi helt överens om. Ord har ofta mycket lite med sanningen (=verkligheten) att göra/ Björn T
Fina foton och jag gillar särskilt ekens skugga.

För många år sen gavs det ut en bok om svenska träd och svenska träslag, alltså både träden som träd och träden som virke. Nedpackad nånstans, vi har flyttat (för) mycket men jag har läst och tummat många gånger. Träslag låter rått men i vår rått kapitalistiska tid behöver träet användas för att träden ska planteras.

Beträffande kunskap så kan naturvetenskapen platta till precis som Peter skriver men kan också ge ännu mer djup. Om ni ursäktar oöversatt engelska:

John Keats, poet:

"Do not all charms fly
At the mere touch of cold philosophy?
There was an awful rainbow once in heaven:
We know her woof, her texture; she is given
In the dull catalogue of common things.
Philosophy will clip an Angel's wings,
Conquer all mysteries by rule and line,
Empty the haunted air, and gnomed mine--
Unweave a rainbow.."

Les Cowley, fysikprofessorn med hemsidan Atmospheric Optics:

Oh! If only the poet had learned a little natural philosophy. He would have known that its touch gives to the catalogue of common things magic and mysteries. It fills our imagination and lifts it on powerful beating wings.
Svar från Khalad 2016-10-09 23:29
Hej Måns, tack för en positiv och intressant kommentar! Håller dock mer med Keats och mindre med Cowley men det kräver nog en mer ingående kommentar :-) / Björn T